Västerås och Jenny elektrifierar Sverige

Det är i Västerås som det händer, elektrifieringen av Sverige. Nyligen annonserade Bombardier Transportation att de lägger sin forskning om elektrifiering av fordon hit. Sedan tidigare finns här Northvolt Labs som utvecklar, testar och industrialiserar batterier och så ABB, världsledande inom kraft- och automationsteknik, och dess innovationshub SynerLeap.  

Sedan sommaren 2020 finns också en ny aktör i elektrifieringen, Hitachi ABB Power Grids, ett joint-venture mellan ABB och Hitachi. Det nya bolaget har 36 000 medarbetare globalt, varav cirka 4 000 finns här i landet. Sverige-vd för det nya bolaget är Jenny Larsson.  Det är en mycket logisk affär, menar hon.

– ABB Power Grids är världsledande inom transmission och distribution och Hitachi är starka inom industri, mobilitet och transporter, som alla behöver elektrifieras. Så våra portföljer kompletterar varandra. Hitachi är också bra på digitalisering och att hantera stora mängder data - här ser vi redan nu synergier där vi kan göra spännande saker tillsammans. Och vi kan skapa ytterligare värde för våra kunder.

Ökad marknadstillgång är förstås också ett plus.

– Affären ger ökad tillgång till de marknader där Hitachi är starkt, inte minst den japanska marknaden. Det är en stor ekonomi med ett stort behov av ytterligare utbyggnad av sitt kraftnätssystem, till exempel när det gäller överföring av el längre sträckor och i detta är vår HVDC-teknik väldigt central.

Stor nyfikenhet på vad vi kan åstadkomma tillsammans

Samgåendet planerades i ett och ett halvt år och Jenny Larsson säger att det har tagits emot väl internt.

– Det finns väldigt mycket spännande som vi kan göra tillsammans om vi tittar framåt. Det märker man också när man pratar med våra medarbetare. Det finns en stor positivitet och nyfikenhet på vad den nya organisationen kan åstadkomma.

När den här intervjun görs har infrastrukturminister Tomas Eneroth just tillkännagett en elektrifieringskommission för transportfrågor där Jenny Larsson är en av 16 ledamöter som bland annat ska bidra med erfarenhet och kunskap för en snabbare elektrifiering av framför allt tunga transporter och att accelerera utbyggnaden av till exempel elvägar och laddinfrastruktur.

Jenny Larsson tar med sig ett helhetsperspektiv in i kommissionen.

– Jag jobbar nu i ett teknikföretag men jag har också 20 års erfarenhet från Vattenfall och energibranschen. Så utöver själva teknikkunskaperna har jag även förståelsen för elnätet, tillståndsprocesser och de delarna. Men jag ser också att jag inte bara är där som expert utan det handlar också om att jag ska ta med mig ett större perspektiv. Som exempelvis föra fram våra kunders behov, utmaningar och hinder för att på så sätt hitta en väg framåt och möjliggöra den här utvecklingen. Det finns många aktörer som är aktiva på området, allt från stora leverantörer till start-ups och scale-ups, vilket innebär att det finns en flora av lösningar som bör kunna växa fram på området.

De stora hindren för elektrifieringen är idag själva elnätet och elförsörjningen, eller kapaciteten.

– I dag har vi ett elnät som är utmanat när det gäller överföringen från norr där vatten- och vindkraften produceras till södra delen av landet där mycket av konsumtionen sker. Det finns också en stor kapacitetsbrist i flera av de större städerna. Det är absolut en utmaning att samtidigt elektrifiera själva vägen och att också få fram kapaciteten. 

Det går inte att sitta och vänta på att teknologier ska mogna

Här finns olika vägval när det gäller teknologier. Och det är bra, menar Jenny Larsson.

– Det är många olika tekniker som testas nu. Det är jättebra att det finns pilotprojekt, nya idéer och lösningar som kanske inte är aktuella just nu men först om 20-30 år. Att olika teknologier har olika mognadsgrad är något man alltid måste förhålla sig, men man kan heller inte sitta och vänta för länge. Man behöver ta steg här och nu med den teknologi som finns idag och om fem-tio år för att faktiskt röra sig framåt.

Accelerationen kan möjliggöras genom samverkan.

– Det är många aktörer som behöver involveras för att det här ska gå vägen. Man måste få med hela kedjan från forskning och akademin till små och stora leverantörer, men också se till att regelverk och förutsättningar finns för att göra de installationer som krävs.

Det svenska eko-systemet växer sig allt starkare i färden mot fossilfrihet

Samverkan framhålls ofta som en svensk paradgren, något Jenny Larsson instämmer i och menar att det är självklart att företaget ska vara en aktiv del i det eko-systemet. Och som ett hyfsat stort företag har man också det ansvaret menar hon. Det innebär bland annat att samarbeta med forskningsinstitut och akademin, när det gäller forskning men också i kompetensförsörjningen, att ordna praktikplatser och erbjuda examensarbete. Det handlar även om att samarbeta med leverantörer, kunder, start-ups och etablerade bolag för att hitta nya lösningar på samhällsutmaningar.

– Jag tycker verkligen att det är tydligt att eko-systemet i Sverige växer sig än starkare nu. Särskilt påtagligt är det i färden mot fossilfrihet där det är så många sektorer som är sammankopplade och som är beroende av leveranser från respektive system.

I detta finns också inspiration att hämta från andra länder. Jenny Larsson tycker att det är viktigt att vara öppen för nya idéer och att ha en ständig blick utåt för att se vilka länder som faktiskt ligger lite före inom olika områden och lära av det. Finland är ett av dem. De har bland varit snabba att införa digitala lösningar i delar av elnätet och var också tidigt ute med smarta elmätare. Andra exempel där utvecklingen accelererat är Storbritannien och Irland.

– Där har man på senare tid installerat mycket vindkraft och då måste elnätet stärkas upp. Ett traditionellt elnät är gjort för jämn produktion, exempelvis från kärnkraft eller vattenkraft, och klarar inte av intermittent kraft, som ju varierar beroende på hur mycket det blåser, som i det här fallet. Där sätter man nu in komponenter i elnätet som vi på Hitachi ABB Power Grids har varit med och jobbat på, vilket vi förstås är jätteglada över.

Reella behov driver på utvecklingen

Storbritannien och Irland ligger i framkant när det gäller att använda den här typen av teknik.

– Utvecklingen har drivits på av ett reellt behov – de har rullat ut så mycket vindkraft att de måste få in det i systemet nu. Detta är högst aktuellt här i Sverige också eftersom vi är särskilt utmanade i södra delen av landet när det gäller stabiliteten i elnätet nu när vi har fasat ut Ringhals 2 och snart ska lägga ner Ringhals 1.

Energilagring kan göra stor nytta i det svenska elnätet 

En annan intressant omvärldsbevakning handlar om behovet av energilagring.

– Det finns flera exempel på öar runt om i världen som för att inte vara fullkomligt beroende av en kabel till fastlandet byggt upp fristående offgrid-system med solceller och batterilagring och som klarar av att upprätthålla elförsörjningen även om den stora kabeln skulle få ett avbrott. 

– Den teknologi som finns växer fram snabbast på de ställen där det finns ett reellt behov av den. Det gör också att med tiden går kostnaderna ner och då kan man få in det i elnätet. Energilagring är också något vi ser kan göra stor nytta i det svenska elnätet redan i dag och än mer framöver.

Jenny Larsson har varit vd för Hitachi ABB Power Grids sedan den 1 januari 2020, men chefsrollen är inte ny, hon har lång ledarerfarenhet och blev chef för första gången när hon var 28 år. Hon trivs i chefsrollen. Det bästa, säger hon, med att vara chef är att kunna hjälpa till och vara en möjliggörare.

– Det handlar både om att göra skillnad på individnivå, att en person känner att den kan blomstra. Men också om att kunna möjliggöra något större – att få en organisation eller en verksamhet att gå i en riktning som jag tycker är viktig och verkligen tror på och som kan göra skillnad på ett större plan.

Hon inspireras av goda chefer.

– För mig är gott ledarskap när man verkligen tror på människor och när man utgår från att ens roll som chef är att få andra att blomstra och utvecklas. Att verkligen vara den här möjliggöraren, att försöka undanröja hinder och tro på folk så att de kliver fram och kan göra det de ska, för det är medarbetarna som kan saker.

Då är det viktigt med mod, menar hon.

– Inget blir ju gjort eller verkställt om man inte också törs vara modig och ha integritet. Att faktiskt tordas välja väg och stå upp för den man är men också för andra människor. Det tycker jag är viktigt i ledarskapet, så det försöker jag sträva efter.

Modet kan yttra sig på flera olika sätt.

– I det lilla handlar det mycket om att inte blunda för svårigheter utan stanna kvar i ett rum även om det är jobbigt. Men också tordas gå därifrån om det behövs för att markera att det här är faktiskt inte ok. Det här står jag inte för så nu går jag. Det är mod.

Mod handlar också om att driva de frågor som man tycker är viktiga.

– Jag har varit intresserad av hållbarhet och miljöfrågor sedan tidig ålder och på det här området kan vi som ett stort företag verkligen vara med och göra skillnad. Då måste jag som vd också våga stå upp internt för det som jag tror på och peka på en riktning som förstås också är bra för affären och verksamheten långsiktigt.

Mod är också viktigt för att tackla en viktig fråga för många företag, nämligen mångfald. Det är ingen hemlighet att företag med ett aktivt mångfaldsarbete är lönsammare, mer innovativa och attraherar fler talanger. Könsperspektivet är en viktig del i detta. Den svenska delen av Hitachi ABB Power Grids har som mål att 30 % av de anställda ska vara kvinnor och 50 % av alla nyrekryteringarna ska vara kvinnor 2025. 

– Vi sätter mål, mäter och när vi har klarat dem sätter vi högre mål och så vidare. Det är också viktigt att premiera de chefer som lyckas med att nå de här målen. Att visa för omgivningen att det går.

Det handlar om att öppna ögonen och verkligen se sig omkring

– Våga gå utanför den traditionella specen för rollen! Det enklaste är förstås att ta in någon som har en viss ålder, med branscherfarenhet och rätt cv – personen kan förmodligen leverera från start. Men om man törs ta in exempelvis en yngre person eller någon som har annan bakgrund eller erfarenheter, då behöver man kanske lägga lite mer tid i början men sedan så kan det bli fantastiskt bra.

Att aktivt jobba för att få in fler kvinnor i företaget är ett strategiskt beslut för Hitachi ABB Power Grids. Jenny Larsson är hoppfull om än lite otålig.

– Det finns absolut hopp, sedan kan jag tycka att det emellanåt går alldeles för långsamt. Det svär jag över ibland.