"Ge företagen en chans att återhämta sig"

När avtalsrörelsen nu drar igång börjar den direkt med den så kallade Opo-månaden. Det innebär att Opo, de opartiska ordförandena, går in och leder industrins avtalsförhandlingar med målet att hjälpa parterna att få till stånd ett nytt kollektivavtal innan månaden är slut.

Trots coronakris står facken fast vid sina krav från i våras om löneökningar på 3 procent, vilket kan tyckas lite märkligt.

– Sverige och industrin är inne i en djup lågkonjunktur, så det är ett riktigt tufft läge. Det finns förvisso delar av näringslivet som går hyfsat, men i stora delar råder kraftig kris. Teknikföretagens medlemsföretag beräknas tappa 18 procent av produktionen i år och tittar man på hela industrin räknar vi med att produktionsnivåerna inte kommer i kapp förrän 2022.  Det säger en hel del om vad som har hänt.

Det konstaterar Anna Nordin, chef för avdelningen för arbetsgivarfrågor, som tillsammans med förhandlingschefen Tomas Undin leder Teknikföretagens förhandlingsteam.

– Vår utgångspunkt är att det inte finns utrymme för löneökningar i det här läget. Nu måste företagen få en chans att återhämta sig och komma upp på banan igen. Problemen som coronapandemin skapar är ju inte över ännu, särskilt inte globalt där det finns enorma problem. Det påverkar ju naturligtvis industrin som exporterar merparten av sin produktion till andra länder.

Som så ofta när det är dags för avtalsrörelse hörs röster som ifrågasätter märket, det vill säga att det är den konkurrensutsatta delen av ekonomin, industrin, som bestämmer taket för andra sektorers löneökningar. 

– Märket har en otroligt viktig funktion och trots att frågan har varit uppe till diskussion under flera år har ingen kommit fram till någon alternativ lösning. Det finns helt enkelt inget alternativ. Det enda som kommer fram är att olika organisationer säger att just deras medlemmar måste man göra avsteg för. Det kravet återkommer då och då, men det fungerar inte.

Att märket har väglett inhemska löneökningar har varit viktigt för Sveriges internationella konkurrenskraft. Sedan Industriavtalets tillkomst 1997 har dessutom varje avtalsrörelse gett reallöneökningar till de som arbetar.

– Den här modellen att jobba med lönesättning på har fungerat väldigt bra. Svenska arbetstagare har fått bra reallöneökningar även om det inte är något vi kan utlova och för företagen har det inneburit en fungerande lönebildning under kontroll.  

Till detta kommer nu krav från fackförbund som representerar vårdpersonal att runda märket till förmån för deras medlemmar som gjort stora insatser i vården under coronapandemin.

– Det drivs högröstade krav från de fackförbund som representerar de som jobbar inom vården. Bland annat kräver Kommunal att deras yrkesutbildade medlemmar som jobbar inom vård, skola och omsorg ska få en halv procent mer än alla andra. Det handlar om oerhört stora personalgrupper, så det är klart att det inte är fungerar med märkessättningen och som vi är överens om behövs för en väl fungerande lönebildning. Plus att avviker man från den konsensus som har byggt det här systemet kommer det garanterat kompensationskrav från andra fackförbund, som också har medlemmar som gör fantastiskt goda insatser på olika sätt, säger Anna Nordin.

Teknikföretagen har i stället föreslagit att de som har gjort ett extraordinärt jobb med att behandla covid-patienter ska kunna få ett engångsbelopp som tack.

– De fackliga kraven på generella löneökningar ter sig märkliga mot bakgrund av att det inte alls är alla i kommunal sektor som haft den här påfrestningen utan det handlar om en begränsad grupp och under en begränsad tid.

Enligt färska siffror från Arbetsförmedlingen har nu 100 000 personer varslats i Sverige sedan början av mars. Hotell- och restaurangbranschen har drabbats hårdast, men drygt 16 procent av varslen rör industrin.

Hittills har drygt 576 000 personer gått ner i arbetstid genom korttidsarbete, som kan användas när företag drabbas av tillfälliga ekonomiska problem till följd av att något oväntat händer, som till exempel coronapandemin. Anställda kan gå ner i arbetstid samtidigt som staten går in och ger ekonomiskt stöd. Även om många företag har återgått till ”normal arbetsvecka” är det också många bolag som fortfarande använder sig av korttidspermittering. Än så länge är det osäkert hur det blir med stöd för korttidsarbete efter årsskiftet.

– Det man ska vara medveten om är att många företag har lyckats hålla sig kvar på grund av de stödåtgärder som finns, till exempel korttidsarbete och omställningsstöd för företag med kraftigt minskad omsättning. Vi får dessvärre räkna med en ny våg av uppsägningar när dessa stöd, inte minst det för korttidsarbete, försvinner.