Kosmetiska ingrepp kan ge rätt till sjuklön

Under den så kallade sjuklöneperioden (dag 1-14 vid sjukfrånvaro) betalar arbetsgivaren sjuklön till den anställda om medarbetaren är helt eller delvis förhindrad att utföra sitt vanliga eller annat arbete på grund av sjukdom. Efter denna period flyttas betalningsansvaret över till Försäkringskassan.

– Att en medarbetare är sjuk innebär dock inte automatiskt rätt till sjuklön. Det som avgör är om medarbetarens arbetsförmåga är nedsatt som en följd av sjukdomen och det är arbetsgivaren som bedömer den nedsatta arbetsförmågan. Ett viktigt underlag för att kunna göra denna bedömning är läkarintyget, säger Teknikföretagens jurist och förhandlare Charlotta Sundin.

Bedöm i vilken utsträckning olika arbetsuppgifter kan utföras

Efter operationer och ingrepp brukar läkaren utfärda ett intyg där eventuell sjukskrivning samt arbetsoförmåga beskrivs. Som arbetsgivare kan man ändå undersöka vilka nedsättningar personen har under konvalescenstiden för att tillsammans med medarbetaren bedöma i vilken utsträckning olika arbetsuppgifter skulle kunna utföras.

– Operationsdagen och någon dag därefter kanske inte är så mycket att diskutera, men utgångspunkten är att arbetstagaren ska kunna styrka sin frånvaro och förklara vilket arbete som han eller hon kan utföra eller inte. Om det går är det bra att ha en dialog redan innan operationen för att planera och efteråt för att följa upp hur personen mår och hur det påverkar arbetsförmågan.

Tillstånd som rör den normala livsprocessen är inte sjukdom

Arbetsgivarens bedömning görs i förhållande till ordinarie arbete enligt en glidande skala från 1–100 procent. Det betyder att om en medarbetare normalt arbetar 7 timmar per dag, men på grund av sjukdom bara bedöms kunna arbeta 3,5 timmar, är arbetsförmågan nedsatt med 50 procent.

Alla onormala fysiska eller psykiska tillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen kan betecknas som sjukdom. Det spelar ingen roll om det är personen själv som sätter sig i arbetsoförmåga genom att till exempel bryta benet i skidbacken på sportlovet.

– Störningar och fysiologiska förändringar som beror på det naturliga åldrandet, graviditet eller barnafödande räknas inte heller som sjukdomar, eftersom de hör ihop med den normala livsprocessen. Däremot kan en kvinna om hon blir sjuk under graviditeten givetvis ha rätt till sjuklön om sjukdomen gör att hennes arbetsförmåga är nedsatt, förklarar Charlotta Sundin.

Varför operationen görs spelar ingen roll

När det gäller operation spelar det ingen roll varför personen har genomgått en sådan. Det vanligaste är förstås att man opereras på grund av sjukdom eller skada. Men om man genomgår en operation av någon annan anledning kan tillståndet vid och efter operationen räknas som sjukdom. Enligt Försäkringskassan har praxis efter hand utvecklats så att anledningen till ingreppet inte har någon betydelse när det gäller att bedöma sjukdomstillståndet efter operationen. Bedömningen görs utifrån det sjukdomstillstånd som det kirurgiska ingreppet orsakat.

– Det betyder alltså att en anställd kan få sjuklön från arbetsgivaren om arbetsförmågan är nedsatt till följd av sjukdom som följer av exempelvis en närsyntoperation eller efter bröstförstoring, fettsugning eller annan kosmetisk kirurgi, säger Charlotta Sundin.

Omplacering som alternativ till sjuklön

För att undvika sjukskrivning kan arbetsgivaren undersöka om det går att omplacera och ge den anställde andra uppgifter under den tid som arbetsförmågan är nedsatt.

– Ha gärna en rutin för hur sjukanmälan ska göras så att ni får kännedom om arbetsoförmågan och kan ha en dialog om vilka arbetsuppgifter som kan vara lämpliga den första tiden. Det kan vara att arbeta kortare dagar, andra arbetstider, att ha mer sittande arbetsuppgifter eller kanske att arbeta hemifrån. Eftersom detta är planerade operationer bör man i god tid kunna ha samtal om troliga komplikationer, alternativa arbetsuppgifter, sjukskrivning helt eller delvis osv. Då har man förberett så gott som det går.

Kontakta Teknikföretagen om ni är osäkra på vad som gäller i ert fall

Om arbetsgivaren inte kan omplacera medarbetaren gäller de vanliga reglerna om karens, sjuklön och läkarintyg efter viss tid. Har arbetsgivaren gett andra arbetsuppgifter som den anställde ändå inte utfört så ses det som olovlig frånvaro, vilket är ett brott mot anställningsavtalet och kan räknas som saklig grund för uppsägning.

– Hör gärna av er till oss på Teknikföretagen om ni är osäkra på vad som gäller för sjuklön och omplaceringsskyldigheten i ert specifika fall. Kontakta er regionala rådgivare eller ring arbetsgivarjouren på 08-782 08 80, uppmanar Charlotta Sundin.

För Teknikföretagens medlemsföretag finns också mer information om sjuklöneperioden i Arbetsgivarguiden på teknikforetagen.se.