Krishantering: Tips om olyckan är framme

Som arbetsgivare är det viktigt att göra en riskanalys för att identifiera vilka krissituationer som kan uppstå på arbetsplatsen. Att bedöma risker är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet för att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet.

För olika krissituationer tar man sedan fram rutiner där det ska framgå vad som ska göras, av vem och i vilken ordning. Det kan också vara bra att ta fram en krisplan som beskriver hur man ska agera om en krissituation uppstår på arbetsplatsen.

– Utan rutiner och checklistor är det lätt att i en stressad och pressad krissituation glömma saker, påpekar Teknikföretagens arbetsmiljöexpert Kresimir Iveskic.

Tveka inte att ta in extern experthjälp om det behövs

Alla på arbetsplatsen ska känna till vad som gäller för krishanteringen, vem som är ansvarig för vad, hur rutinerna ser ut och var dokument finns. För chefer och arbetsledare gäller att de ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna planera och ordna krisarbetet på lämpligt sätt.

– De behöver inte vara experter i krisstöd och krishantering, men de ska veta vad de ska göra i sådana situationer. Om det behövs, tveka inte att ta in extern experthjälp.

Den värsta möjliga krissituationen på arbetsplatsen torde vara att en medarbetare avlider. Det är då viktigt att göra saker i rätt ordning och på rätt sätt. Det första man ska göra är förstås att ringa sjukvårdspersonal och 112. Arbetsgivaren ska också omgående anmäla dödsfall och allvarliga olyckor till Arbetsmiljöverket.

Kontakten med de anhöriga viktig - inte bara direkt efter dödsfallet

I rutinen för dödsfall på arbetsplatsen bör det finnas instruktioner vem som ska meddela de anställda och vem som ansvarar för kontakterna med den avlidnes anhöriga. Ett dödsfall bör inte meddelas per telefon utan informationen ges personligen av polis, präst eller läkare.

– I sådana fall kan det vara lämpligt att en representant för arbetsgivaren följer med. Kontakten med de anhöriga är jätteviktig och det gäller inte bara direkt efter dödsfallet. Det är betydelsefullt att arbetsgivaren håller regelbunden kontakt även efteråt, säger Helena Edman, som är jurist på Teknikföretagen och företräder medlemsföretag vid arbetsplatsolyckor.

– Det är inte ovanligt att anhöriga vill komma ut till arbetsplatsen och se var dödsfallet skedde, det är ett mänskligt behov. I sådana här situationer reagerar vi alla olika och det behöver man som arbetsgivare vara lyhörd för om det är möjligt eller rimligt.

Berätta för medarbetarna – var tydlig och saklig

Vid en olycka eller ett dödsfall på arbetsplatsen, bör arbetsgivaren också samla de anställda och informera dem om vad som har hänt (efter att de anhöriga informerats förstås).

– Kommunikation är svårt, men också väldigt viktigt. Om man inte ger information om vad som har hänt är risken stor att rykten sprids. Precis som med arbetsmiljön i sig måste arbetsgivaren ta kontroll över informationssituationen, säger Kresimir Iveskic.

Hur mycket ska arbetsgivaren berätta?

– Säg det ni kan säga om vad som har hänt och om hur företaget kommer att arbeta under de kommande dagarna. Var tydlig och saklig. Återkom även om ni inte har någon direkt ny information att ge. Det handlar om att skapa trygghet för alla i företaget, medarbetarna ska veta att arbetsgivaren tar saken på allvar, berättar Kresimir Iveskic.

Ett dödsfall på arbetsplatsen, särskilt om det skett genom en olycka som kollegor bevittnat, innebär en psykologisk stress för både arbetskamrater och chefer. Ja, kanske även för hela bolaget. Därför bör arbetsgivaren också tala om vilket stöd som erbjuds internt och externt, till exempel via företagshälsovården.

– Det är viktigt att komma ihåg att en hel arbetsgrupp kan beröras av det som har hänt. Vid varje situation måste arbetsgivaren fundera över vilka som har behov av stöd. Låt inte stödet stanna vid de som var med i den aktuella situationen eller olyckan, menar Kresimir Iveskic.

Har ett brott begåtts?

Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda olyckan. Utredningens syfte är i första hand att se till att orsakerna identifieras och åtgärdas så att en liknande händelse inte inträffar igen.  Även Arbetsmiljöverket utreder för att ta reda på om olyckan beror på att det funnits brister i arbetsmiljöarbetet.  Dessutom kan polis eller åklagare inleda en förundersökning för att utröna om det rör sig om arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller framkallande av fara för annan, vilka alla är brott mot brottsbalken.

– Min erfarenhet är att det här är en utdragen process. Det är inte ovanligt att en polisutredning av en arbetsplatsolycka tar två-tre år från start till slut, säger Helena Edman.

"Vem som får ta straffet beror på var i verksamheten brottet har begåtts"

Personer med ansvar för arbetsmiljön i företaget, till exempel vd, har under vissa omständigheter ett personligt straffansvar.

– Vem som får ta straffet beror på var i verksamheten brottet har begåtts. Har vd inte sett till att det finns rutiner för och delegerat arbetsmiljöansvaret, eller på annat sätt fördelat arbetsmiljöuppgifter, är det han eller hon som är ytterst ansvarig och som riskerar att bli åtalad, konstaterar Helena Edman.

Alla arbetsplatsolyckor går dock inte till domstol.

– Många gånger stannar det vid att bolaget erkänner att man har gjort fel och brustit i sina rutiner och man får då strafföreläggande och företagsbot.

Följ upp hur organisationen fungerade i krisen

Helena Edman uppmanar medlemsföretag att alltid kontakta Teknikföretagen vid en allvarlig arbetsplatsolycka.

 – För att jag ska kunna bistå företagen på bästa sätt vid en riktigt allvarlig olycka vill jag gärna komma med i processen tidigt för att till exempel kunna åka ut och träffa chefer och andra medarbetare så att jag kan få bilden klar för mig om vad som har hänt. Det är också bra att alla inblandade tidigt får kunskap om vad som kommer att hända när det gäller Arbetsmiljöverkets och polisens utredningar.

När verksamheten så småningom återgår till ”normalläge” efter ett dödsfall eller en allvarlig olycka bör arbetsplatsens krisarbete utvärderas.

– Följ upp hur organisationen agerade i krissituationen – vad fungerade bra och vad fungerade inte bra? Uppföljningen behövs för att organisationen ska lära sig för framtiden av händelsen, säger Kresimir Iveskic.

För medlemsföretag i Teknikföretagen finns mer information, checklistor och fördjupningsartiklar som rör arbetsmiljö i Arbetsgivarguiden på teknikforetagen.se.