Pang på rödbetan viktigt i USA-affärer
USA är en stor exportmarknad för svenska företag. Charlotta Brynger är expert på affärskultur och tipsar om viktiga kulturskillnader och vad man absolut inte bör göra i affärsrelationer med amerikaner.
Långsiktiga affärsrelationer kräver förtroende mellan människor, vilket byggs olika beroende på kultur och insikter i kommunikation, respekt och hierarki i landet där man gör affärer.
– Kulturen är summan av värderingar och beteenden som sker i mönster i en social grupp. Affärskulturen reflekterar såväl nationell kultur som yrkeskultur och företagskultur. Kultur är ett abstrakt begrep som alltid översätts i förväntningar, så gäller att förstå vad som förväntas på andra sidan.
Det säger Charlotta Brynger, rådgivare i interkulturell kompetens vid CueMe och Professor of Practice for the Humanities and Leadership på Ashridge Executive Education, Hult International Business School.
Begränsad insikt i kulturskillnader
En viktig grundförutsättning att vara medveten om när det gäller affärer med USA är att många amerikaner aldrig har varit utomlands.
– Som en konsekvens av detta kan förståelsen för kulturskillnader vara begränsad. Därför är det jätteviktigt att som svensk vara lite mer anpassningsbar och den med den största kulturella kompetensen. Det finns en stark kulturchauvinism i USA så det gäller att vara säker och trygg i sitt, påpekar Charlotta Brynger.
I amerikansk affärskultur är effektivitet och tydlighet viktigt - time is money.
– Det gäller att inte slösa med tid, så se till att vara så förberedd som det bara går. Pang på rödbetan helt enkelt – kom till slutsatsen först. Det uppskattas om man är uppgiftsinriktad, effektiv och håller deadline och det har vi svenskar med oss gratis.
Amerikanska organisationer är relativt platta, men ändå mer hierarkiska än i Sverige. Här är vi vana vid medbestämmande, att arbeta självständigt och konsensusbeslut medan beslut i amerikanska bolag fattas högst upp.
– Att besluten tas top-down betyder också att besluten kan ändras. Detta är vi inte så vana vid i Sverige där vi ofta strävar efter konsensus, även om det tar lång tid, och sedan ändrar vi inte beslutet. Kommer det att tas ett beslut under mötet? Troligtvis inte med tanke på hur beslut fattas.
En kompromiss kan liknas vid en död fisk
I en förhandling vill amerikanerna absolut inte ha en kompromiss.
– En kompromiss är som en död fisk för dem. Amerikaner vill ha konfrontation - det ska slå gnistor i förhandlingsrummet. Att det blir en win-win är alltid viktigt. Som svensk gäller det därför att komma in med lite mer skinn på näsan än vanligt. Tycker man att det är jobbigt kan det vara en bra idé att träna innan, råder Charlotta Brynger.
Kallprat, breda leenden och tydlig kommunikation är utmärkande drag för amerikansk kultur.
– Det här kommer sig av att landet är sprunget ur ett multikulturellt samhälle. Man är extra tydlig för att visa sina avsikter och man småpratar för att känna av motpartens intentioner. Även här kan man som svensk kanske behöva träna lite innan. Det som många gånger uppfattas som ytligt, har alltså en djupare betydelse.
Hårdare syn på korruption
Ytterligare en aspekt att vara medveten om är att USA har en väldigt stark korruptionslagstiftning, vilket i allra högsta grad påverkar affärsrelationerna.
– Jag har hört så många svenskar förvånat säga att amerikanerna är först så vänliga och trevliga, men sedan har vi ingen kontakt alls. Och detta beror på den starka amerikanska korruptionslagstiftningen. Att vara för vänskaplig med någon som man gör affärer med kan ses som att det är på gränsen till korruption och då är man ute på farligt vatten. Det här kan vara bra att som svensk vara uppmärksam på – gör inget som kan uppfattas som korrupt, det är en stor brasklapp.
Lite på samma tema bör man undvika beröring.
– Som man på besök i USA, rör inte vid en kvinna som du inte känner väl! Lagstiftningen som rör sexuella trakasserier är sträng. Det behövs mycket mindre för att kliva över gränsen än i Sverige. Många amerikanska manliga chefer undviker till exempel att åka hiss ensamma med kvinnliga anställda eller att stänga dörren om någon kvinnlig anställd besöker dem på deras kontor, säger Charlotta Brynger.
Text
Karin Fjell HagerIllustration
Anna Fridh