Så kan skulden kvittas

När det gäller anställdas skulder till arbetsgivaren är den absolut vanligaste situationen att den anställde har fått en felaktigt utbetald lön.

– Många gånger handlar det om att arbetsgivaren till exempel missat att göra avdrag för föräldraledighet och medarbetaren får under en tid för mycket betalt. Eller så har den anställde kanske haft ett skiftformstillägg och går sedan över till dagtid, men arbetsgivaren glömmer bort att ta bort tillägget, säger Teknikföretagens rådgivare Jan Skogum.

Frågan för arbetsgivaren att ta ställning till är om det är en skuld som arbetsgivaren kan kräva tillbaka? Ja, det beror på om den anställde varit i god respektive ond tro. Det finns dock alltid möjlighet att rätta felaktigt utbetald lön månaden efter, vid till exempel frånvaroavdrag.

– Om den anställda fick utbetalningen i god tro är personen som huvudregel inte återbetalningsskyldig. Det händer att anställda säger att den inte förstått att utbetalningen var större än brukligt. Men om man borde ha varit i ond tro hjälper det inte att man tagit emot betalningen i god tro.

Vad menas med det?

– Säg att den anställde får ett större lönetillägg därför att personen kanske utför särskilda uppgifter eller är gruppchef för en tid. När det extra uppdraget är över men lönetillägget fortsätter att komma, då borde den anställde förstå att det inte kan stämma. När det handlar om så mycket pengar är det svårt att hävda att man inte förstod eller märkte, förklarar Jan Skogum.

Det kan ibland vara lite av en gråzon om den anställde borde ha förstått eller inte.

Hur ska då arbetsgivaren göra rent praktiskt få tillbaka pengarna? Jo, genom kvittning. Detta regleras genom lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Kvittning förutsätter att det finns en legitim skuld – att den anställde är skyldig arbetsgivaren pengar. Det finns två typer av kvittning, frivillig och tvungen.

– Den frivilliga kvittningen innebär att den anställde går med på att avdrag görs. Arbetsgivaren och den anställde kommer överens om hur pengarna ska betalas tillbaka och om det behövs gör de upp om en avbetalningsplan tillsammans. Observera dock att den anställde när som helst har rätt att dra tillbaka sitt godkännande för kvittning, påpekar Jan Skogum.

Tvungen kvittning får arbetsgivaren ta till om den anställde inte godkänner att kvittning görs.

– Det finns ingen fri kvittningsrätt i lagen – den anställdes intressen väger tungt. Möjligheterna att göra en kvittning är begränsade. Man kan bara kvitta en klar och förfallen fordran som grundas på ett avtal som tillåter kvittning eller en skada som den anställde uppsåtligen vållat arbetsgivaren.

Kan arbetsgivaren dra av så mycket att arbetstagaren får ut lite eller ingen lön alls?

– Nej, det får inte arbetsgivaren göra. Och det är här en del går fel och glömmer bort att vid en tvungen kvittning måste arbetsgivaren först vända sig till Kronofogden för att få ett besked om hur mycket av lönen som är så att säga skyddad mot kvittning. Man får inte kvitta tvunget ett större belopp än att den anställde har pengar till vanliga levnadskostnader som till exempel bostad, mat, el och försäkringar, påpekar Jan Skogum.

Vad kan konsekvensen bli om arbetsgivaren gjort en felaktig kvittning?

– Påföljden för brott mot kvittningslagen är allmänt och ekonomiskt skadestånd. Därför bör man som arbetsgivare försäkra sig om att den kvittning som man överväger att göra faktiskt är tillåten. Är du osäker, kontakta Teknikföretagens rådgivare, uppmanar Jan Skogum.

Medlemsföretag i Teknikföretagen kan läsa mer om kvittning i Arbetsgivarguiden på teknikforetagen.se. För rådgivning i ditt specifika fall, ring gärna Teknikföretagens arbetsgivarjour på 08-782 08 80.