Forskningen som visar hur industrin tjänar pengar i framtiden

Forskaren Vinit Parida studerar morgondagens affärsmodeller, så att industrin kan göra affärer även i en förändrad värld. Han har också tittat på innovation bland fattiga indier. Här finns nyttiga insikter för svenska företag.

Vinit Parida, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet Foto: Sofia Sabel
Vinit Parida, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet Foto: Sofia Sabel

Elektrifiering, automatisering och digitalisering ändrar hur industrin tjänar pengar. Vinit Parida, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet (LTU), forskar på det.

 

– Vi tittar främst på hur vi kan försäkra att företag kan tjäna på digitalisering. Alla tänker på affärsmodeller på något strategiskt plan, det är på högsta agendan.

 

Han leder bland annat det Vinnovafinansierade projektet Digital business model innovation in Swedish ecosystem (DigIn). Syftet är att utveckla nya affärsmetoder, med utgångspunkt i digitala teknologier. Modellerna har två nyckelegenskaper: digitala funktioner och täta samarbeten mellan företag med samma mål: att ge kunden högre värde.

 

– Det här är intressant! Värdet skapas inte av individuella företag, utan i samarbete med partners i ett ekosystem.

Skiftet märks i hur företag resonerar kring vad som ger värde till kunderna.

När är ”framtiden” i den här kontexten?

– Det korta svaret är nu. Men vikten av nya affärsmodeller kommer bara att öka inom de närmsta tre till fem åren eftersom utvecklingen går så fort.

 

Kommer dagens modeller försvinna?

– Tillverkande företag slutar knappast sälja produkter. Dagens produktfokuserade modell lever vidare, men de digitala blir dominerande, säger Vinit Parida.

 

Även små och medelstora företag (SME) med mindre muskler kan gynnas av digitaliseringen.

 

– Kunder blir mer krävande och vill ha hjälp med sina unika problem. SME är ofta bra på kundsamarbete och kan skräddarsy lösningar. Om de slår sig ihop med andra specialiserade företag kan bolagen också nå nya marknader.

 

Men det finns också utmaningar för SME, inte minst nya kompetenskrav.

 

– Många är små familjeföretag, vana att göra på ett visst sätt och kanske känner visst motstånd mot förändring. Men de behöver anställa medarbetare som inte bara är duktiga på produkterna, utan också på digitala funktioner, dataanalys och så vidare.

Värdeskapandet sker nu i en skärning mellan industrier. Då måste vi bredda vår strategi.

Forskarna på LTU samarbetar med ett 50-tal företag. Ett av dem är Ericsson. Nu tittar företaget främst på hur man kan dra nytta av 5G, artificiell intelligens och Internet of Things i samarbeten över industrigränserna.

 

– Värdeskapandet sker nu i en skärning mellan industrier. Då måste vi bredda vår strategi, tänka: vad kan vi göra för andra branscher? Inom tillverkningsindustrin kan till exempel 5G skapa värde genom att koppla upp maskiner, säger Mats O. Pettersson, principal researcher.

 

Vilka är utmaningarna?

– Ett exempel är att alla våra processer är byggda för att klara stora affärer, att göra många små är stor skillnad. LTU har hjälpt oss att titta på affärsmodellsaspekter som säljkanaler och faktureringssystem.

Mats O. Pettersson, principal researcher på Ericsson Foto: Erik Thor
Mats O. Pettersson, principal researcher på Ericsson Foto: Erik Thor
Foto: Erik Thor
Foto: Erik Thor

Och möjligheterna?

– Ofta är fokus på pengavärden när vi pratar om affärsmodeller, men i många fall hittar vi även miljömässiga. Det går till exempel att optimera transportflöden och minska utsläpp genom att följa en uppkopplad produkt med hjälp av 5G.

 

ABB samarbetar också med LTU. Just nu kretsar det kring företagets satsning på smarta städer och hållbar elektrifiering. Ett exempel handlar om uppkopplade energisystem, som bland annat gör det möjligt att följa förbrukningen i en fastighet.

 

–Där finns en rad utvecklingsmöjligheter, som att använda smarta verktyg och AI. Tekniken finns, men vi måste bättre förstå hur innovativa affärsmodeller kan gynna alla parter i vårt ekosystem, säger Mikael Miglis, Digital lead på ABB Electrification.

Framtidens smarta lösningar kräver mer komplexa samarbeten. ABB har startat ett center i Västerås, där allt från stora aktörer till små start up-bolag testar sig fram för att skräddarsy kundlösningar.

 

– Vi gör vårt yttersta för att alltid vara nummer ett på marknaden, men det klarar man inte själv. Utmaningen är att få alla med på banan. Många etablerade affärsmodeller fungerar fortfarande väl och då kanske man inte vill ändra på dem.

 

Mats O. Pettersson på Ericsson tycker att den stora förändringen med att arbeta i ekosystem är kravet på större transparens. 

 

– Det krävs en öppenhet som ibland känns lite obehaglig. Men forskningsprojekten öppnar nya dörrar. Vi träffar andra spelare och får förståelse för hur vi kan addera värde i industrier vi inte arbetat med tidigare. Samtidigt får de upp ögonen för vår produkt.

Mikael Miglis, Digital lead på ABB Electrification Foto: ABB
Mikael Miglis, Digital lead på ABB Electrification Foto: ABB
Man måste ha en holistisk syn, inte bara fokusera på hur man tar betalt.

Har ni något tips till företag som vill ändra en affärsmodell?

– Man måste ha en holistisk syn, inte bara fokusera på hur man tar betalt. Jag vill också slå ett slag för att experimentera och att jobba med produktutveckling och affärsmodeller parallellt, säger Mats O. Pettersson.

 

– Vi har lärt oss mycket av det nära samarbetet med LTU, att ha med akademin medan vi provar oss fram. Får man den möjligheten är det ett privilegium man absolut ska anamma, säger Mikael Miglis.

 

Luleåforskaren Vinit Parida växte upp i New Delhi. För några år sedan återvände han till Indien för att studera fenomenet jugaad innovation, som går ut på att göra mer med mindre.

 

Han följde fattiga entreprenörer på landsbygden som kom på billiga lösningar med bättre prestanda än produkter på marknaden.


– De är som dolda diamanter. Många fipplar och kommer på något, men väldigt få fipplar och får fram innovativa produkter med ett kommersiellt värde.

 

Jugaad innovation drivs av motgång; begränsade resurser, kunder som inte vill köpa. Eller pandemier. Coronakrisen gör behovet av nya affärsmodeller mer akut. Nu är en lämplig tid för rannsakan, tycker Vinit Parida. Går det att skapa värde på nya sätt, utveckla andra förmågor, mot nya områden?

 

– Alla slags företag har problem i dag. Jugaad innovation blir definitivt mer relevant i en svensk kontext. Det kräver starkt ledarskap, en visionär som är villig att ta risker och förnya.

Publicerad september 2020

Text

Minna Ulin

Foto

Sofia Sabel & Erik Thor