Hur klarar vi konkurrensen om forskningen?

I internationell jämförelse ligger Sverige i topp när det gäller satsningar på forskning och utveckling. Räknat som andel av BNP kniper vi enligt Ekonomifakta en femteplats bland OECD-länderna efter Israel, Sydkorea, Taiwan och Schweiz.

Den framskjutna positionen beror framför allt på företagen. Näringslivet står för hela 70 procent av den forskning och utveckling som sker i Sverige. För företagen är det en förutsättning för att de ska kunna leverera produkter och tjänster i världsklass på en global marknad där konkurrensen är knivskarp. För Sverige som land innebär det exportintäkter som finansierar vår gemensamma välfärd som skola och sjukvård. Värdet av den svenska exporten av varor och tjänster utgör 47 procent av BNP. Utan omfattande forskning och innovation hade exportintäkterna med största sannolikhet varit betydligt blygsammare.

– Men tar man bort näringslivets insatser förändras bilden. Jämför man hur mycket staten i respektive land satsar på forskning hamnar Sverige inte på någon topplacering. En rimlig nivå vore att statens satsningar uppgår till 1 procent av BNP och där har vi en bit kvar med nuvarande nivå som ligger på 0,84 enligt de senaste jämförbara uppgifterna från Eurostat, säger Peter Johansson som ansvarar för forsknings- och innovationsfrågor på Teknikföretagen.

Staten avsätter varje år pengar till forskning ur statsbudgeten. Hälften går direkt till universiteten och högskolorna, resten fördelas till forskare via statliga forskningsfinansiärer och andra myndigheter. Under 2017 satsades totalt 155,5 miljarder kronor på forskning och utveckling i Sverige. Störst del finansierades och bedrevs av företagen, som investerade totalt 110,9 miljarder i forskning och utveckling under året. De statliga anslagen uppgick till omkring 44,4 miljarder.

– Ur företagens perspektiv är det kanske inte så mycket pengar som staten bidrar med jämfört med vad de själva lägger ner på forskning och innovation.

Men det är viktigt för företagen att kunna peka på att här i Sverige satsar staten på forskning.

– De stora globala bolagen med verksamhet i flera länder omprövar ständigt var den bästa miljön finns för deras forskning. Det råder helt enkelt intern konkurrens och man väljer det land som kan erbjuda en miljö där kompetens finns och där samverkan med universitet och högskolor är god, säger Peter Johansson.

Exempelvis, om företag X väljer mellan anläggningar i land A respektive land B där de ska lägga sin AI-forskning och utveckling. Om det nära den ena verksamheten finns ett universitet med världsledande forskning inom just AI, är det kanske mer troligt att företaget väljer att lägga forskningen där för att kunna dra nytta av den akademiska expertisen men också för att det hjälper dem med deras strategiska kompetensförsörjning. Det bör rimligen vara lättare att rekrytera medarbetare med kompetensen man behöver för att ytterligare vässa sig.

Ett annat exempel. Nu är det företag Y som väljer mellan att lägga sin forskning i land C och D. I båda länderna har de liknande produktion, men avsedd för olika marknader. Om land C lockar med skattelättnader för företaget om de flyttar forskningsverksamheten dit och land D inte har något extra att erbjuda blir valet förmodligen inte så svårt.

Stark symbios mellan forskning, innovation och produktion

Just kopplingen till produktionsmiljön är viktig för forskning och innovation. Har ett företag en attraktiv produktionsmiljö i närheten av ett lärosäte med relevant och högkvalitativ forskning är det sannolikt att man lägger mer och mer av sin forskning där.

– Det finns en stark symbios mellan forskning, innovation och produktion. Och det är en stark svensk styrka att ha produktutvecklingen kopplat till produktionen. Scania är ett bra exempel. De har en väldigt stor produktion i Södertälje. Den starka kopplingen till forskning och utveckling gör att just Södertälje kan ligga i framkant och fungera som ett nav för produktionen globalt i företaget.

Men den nära kopplingen mellan de två områdena innebär också att om man förlorar forskning och innovation till andra länder, är risken också stor att man även tappar produktionen. Vilket kan resultera i färre jobbtillfällen och mindre skatteintäkter.

Peter Johansson är oroad över att de statliga satsningarna i rådande coronasituation kan få stryka på foten för andra, förvisso angelägna, men mer kortsiktiga behov i samhället. Frågan är hur forsknings- och innovationspolitiken står sig i relation till övriga politikområden när pengarna ska fördelas.

– Här måste Sverige tänka långsiktigt – vad ska vi leva av i morgon? Om företagen tappar i global konkurrenskraft kanske inte konsekvenserna märks omedelbart, men de blir förödande på sikt. Det är en riskabel väg för Sverige att gå. Fortsätter man att skära på detta område, vilka möjligheter har Sverige då att generera exportintäkter som bidrar till att betala för välfärden i framtiden?

Samtidigt satsar andra stater stort.

– Allt fler länder gör stora investeringar i teknikutveckling och innovationssystem för att ta ledande positioner. Om Sverige även framöver ska vara ledande i att utveckla ny teknologi och nya globalt framgångsrika företag måste staten helt enkelt öka investeringarna i forskning och innovation. Det har en enormt stor påverkan på företagens vilja att investera i just Sverige, säger Peter Johansson.

Men de statliga satsningarna är inte bara avgörande för forskningskvaliteten eller företagens möjligheter att konkurrera på en global marknad. De har också direkt inverkan på kvaliteten på utbildningen på universitet och högskolor.

– Forskning och innovation är en förutsättning dels för att grundutbildningarna ska kunna hålla en hög kvalitet, dels för att säkra kompetensförsörjningen i företagen. Här finns många bra exempel vid de tekniska universiteten i Sverige, som till exempel Lund, Linköping, KTH och Chalmers. 

Viktigt vad man väljer att satsa på

Förutom att staten måste höja nivån på forskningsinsatsen för att Sverige ska kunna konkurrera som kunskapsnation, måste satsningarna vara på rätt saker, påpekar Peter Johansson. Sverige som är ett litet land har helt enkelt inte råd att sprida forskningsresurserna för brett och tunt, något som också konstateras i IVA:s senaste FoU-barometer.

– Det handlar alltså inte enbart om nivån på satsningarna. Vad man väljer att satsa pengarna på är minst lika viktigt. Företagen satsar på att vara världsledande, inte second best, och de är duktiga på framtidsanalyser. Därför är det viktigt att deras analyser och prioriteringar också kan utgöra grunden för statliga satsningar, säger Peter Johansson.

För att möta de globala samhällsutmaningarna som klimatförändringar, åldrande befolkning, antibiotikaresistens och ökade sjukvårdskostnader är forskning och innovation helt avgörande.

– Om Sverige ska vara ett föregångsland i exempelvis klimatfrågan måste det offentliga innovationssystemet svara mot de industriella behoven mer än i dag. Behovsmotiverad forskning är en nödvändighet, säger Peter Johansson.

Forska på det industrin behöver!

Artificiell intelligens, autonoma system och elektrifiering är några framträdande teknikskiften som påverkar utvecklingen och behovet av kompetens i stor utsträckning. Det här är också något som bekräftas i IVA:s FoU-barometer där de deltagande företagen oroas av bristen på AI-kompetens.

– Forska på det industrin behöver! Universitet och högskolor behöver öka sina satsningar på cybersäkerhet, transformationsförmåga och människans samspel med digital teknik. Det här är tre områden som industrin upplever att det forskas för lite på och där företagen är i skriande behov av mer kompetens. I det läge Sverige befinner sig i vore en sammanhållen satsning på digitalisering, ett strategiskt digitaliseringsprogram, mycket välkommet, säger Peter Johansson.

Flera av Teknikföretagens medlemsföretag uppger att de trots coronakrisens effekter anstränger sig hårt för att skydda sin forsknings- och utvecklingsverksamhet, men det behövs statligt stöd både på kort sikt och lång sikt genom offensiva satsningar i kommande forskningsproposition.

– Ska industrin kunna fortsätta vara internationellt konkurrenskraftig och på så sätt bidra med skatteintäkter och export till Sverige även på andra sidan coronakrisen, ja då måste staten bidra med en ambitiös forsknings- och innovationspolitik. Det är nu viktigare än någonsin.