Så blir framtiden efter corona (kanske)

Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall uttryckte det nyligen i Realtid som att osäkerheten ”lägger en våt filt över investeringarna” och att ”leveranskedjorna kortsluts”. Vi befinner oss alltså i ett läge där det är svårt att överblicka situationen och sätta pålitliga prognoser, ett problem för många som nu måste fatta avgörande beslut under ovanligt stor press.

Men även om vi inte kan förutspå exakt vad som kommer att hända kan vi åtminstone göra kvalificerade gissningar. Magasin t: har därför gått igenom spaningar och prognoser från olika forskare, tankesmedjor, politiker och experter för att försöka hitta mönster i framtidsbilderna. De gemensamma nämnarna blir extra intressanta då bedömningarna ofta går isär och täcker allt från ”i princip ingen förändring” till ett ”fullskaligt paradigmskifte”. Vi har valt att specifikt ta upp de aspekter som är relevanta för svenska företag idag.

Globalt blir lokalt

° Många är överens om att globaliseringstanken, som på vissa håll redan innan krisen var under attack, blivit ordentligt kantstött av pandemin. Vi har sett att protektionism och distanstagande har ökat runt om i världen vilket redan har fått konsekvenser för internationellt samarbete och svenska företag som lever på export. Globaliseringsförespråkare hoppas förstås att isoleringen kommer att leda till en motsatt reaktion där öppenhet och fri rörlighet omfamnas mer än innan krisen.

° Riskerna med globala försörjningskedjor har också ökat eller blivit mer tydliga, fler har börjat överväga att lokalisera sin produktion och sina försörjningskedjor, åtminstone för de mest strategiska och verksamhetskritiska delarna av affären. Även hållbarhetsaspekter och andra riskfaktorer – utöver virusspridning – har tagits upp som argument för ett mer lokalt perspektiv. Här blir det viktigt att bedöma hur stort genomslag den här utvecklingen får, är det en tillfällig tillbakagång eller ett mer djupgående mönster? Ett flertal experter är inne på att det kan bli en relativt långvarig beteendeförändring givet att vi kommer att befinna oss i en tuff lågkonjunktur. Oavsett vilken väg man väljer kommer det att vara viktigt att bygga motståndskraftiga produktions- och leverantörskedjor, och det kommer förmodligen att krävas en hel del nytänkande.

Motståndskraft och hållbarhet

° En för många uppenbar slutsats i krisens spår är att det inte räcker med en stark balansräkning för att bygga motståndskraft inför framtiden. Långsiktiga kriser kan tömma de allra djupaste kassakistor. För de flesta kommer det inte heller att räcka med att göra små justeringar i sin strategi eller affärsmodell – man behöver vara öppen för att ändra perspektiv helt.

° Det kommer att bli extra viktigt att tillägna sig ett långsiktigt och integrerat perspektiv på hållbarhets- och riskfrågor. Vi ser många exempel på hur snabbt regelverk, opinion, kunder, leverantörer och samhälle nu förändrar krav och förväntningar på företag. Hållbarhetsaspekter kommer att vara lika viktigt för ett företags strategiska fokus som finansiella nyckeltal.

° På en del håll kommer den statliga inblandningen i näringslivet att öka, utifrån argumentet att man behöver säkerställa minskade kostnader och lägre risk för samhället. Trycket på företag att ta ökat socialt ansvar, särskilt som följd av statliga stödpaket, kommer att öka. Fokus kommer i högre utsträckning att riktas mot annat värdeskapande än aktieägarvärde. Det kan handla om hur man tar hand om sina medarbetare och bidrar till samhället i stort. Förmågan att attrahera nytt kapital kommer också bli mer beroende av en bredare syn på värde då kapitalet i regel skyr risk.

° Det kanske vanligast förekommande rådet till de som vill komma ut helskinnade ur krisen handlar om perspektiv. Förmågan att hålla två till synes motstridiga tankar i huvudet samtidigt. Att inte tänka binärt, i termer av antingen/eller, svart eller vitt. Ett vanligt exempel handlar om den till synes ofrånkomliga slutsatsen att behovet av att snabbt ta igen förlorade inkomster måste innebära ett bakslag för det långsiktiga tänkandet, det som exempelvis tar höjd för klimatfrågan. Tanken är här att det ena inte behöver utesluta det andra, utan att framtiden tvärtom tillhör dem som kan hålla dessa två perspektiv i huvudet samtidigt och hitta lösningar som vänder motsättning till möjlighet.

Digitalisering

° En intern konsekvens av krisen är att många kommer att ha fått en snabb insikt kring vad i verksamheten som går att göra på distans och digitalisera och vad som bygger mer på fysisk närvaro. Vi ser mängder av exempel på företag som digitaliserat och utvecklat kommunikationsvägar och arbetssätt i rekordfart. Även om det finns de som dömt alla kontor till döden menar de flesta dock att framtiden snarare kommer att handla om att hitta just den perfekta skärningspunkten mellan distans- och kontorsarbete. Förmodligen kommer distansarbetandet bli vanligare och kanske blir kontoren på sikt mindre – oavsett vilket är det nu lärdomarna kan dras om vad som är vad.

° Det är inte bara arbetet som sköts på distans utan även konsumtion av varor och upplevelser. Därför ser vi nu hur affärs- och distributionsmodeller uppdateras snabbt. Det är ingen som tror att vi kommer att ha en verklighet där alla kundupplevelser är kontaktlösa i närtid, men vi ska nog vara öppna för att många mönster som grundläggs nu blir kvar i någon form, särskilt när de sammanfaller med en redan pågående utveckling i samhället. Tröskeln till beteenden som förut var det normala blir nu större och större när vi vänjer oss vid att förflyttning och fysiska upplevelser och konsumtion blir en avvägning och en investering.

° När vi nu ser en allt snabbare digitalisering är det viktigt att inte enbart fastna i frågor kring mjuk- och hårdvara, samt nya arbetssätt. Inte heller en diskussion om AI blir helt och hållet relevant utan ett större användarperspektiv. Rådet vi får av experter är därför att lägga kraft och kreativitet på att hitta nya innovativa, och relevanta, sätt att kombinera data på. Det vill säga: Om vi inte ställer nya smarta frågor, på nya smarta sätt – ja, då blir det inte så hög kvalitet i svaren.

Den nya organisationen

° Många företag har rapporterat att Covid-19 har lett till effektivare organisationer: Mål har blivit tydligare och agila team har bildats för att på kort tid kunna lösa akuta, konkreta problem. Beslutsfattandet har helt enkelt blivit snabbare och byråkratin har minskat. Om dessa vinster uppstår är det viktigt att säkerställa att nya processer och arbetssätt får följa med in i post-corona-verksamheten.

° När förutsättningarna så fort kan förändras ökar fokus på behovet av lärande och experiment i stor skala, att företag snabbt måste kunna ställa om sin kompetens och göra nödvändiga kursändringar. Förutom att skapa förutsättningar för ständig kompetensutveckling gäller det att bygga in data och analys i beslutsprocessen. Ett sätt att möjliggöra lärande med hög kvalitet är att etablera samarbeten med universitet- och högskolor – som t: tidigare har skrivit om.

° Vi har redan konstaterat att krisen leder till en ryggradsmässig protektionistisk reflex globalt, men framtidens organisationer och företag måste tvärtom byggas som öppna system med starka relationer till omvärlden och ömsesidigt förmånliga partnerskap. Stängda system är sårbara, det är de flesta överens om. Det är alltså hög tid att se över sina nätverk och titta aktivt på vilka samarbeten och avtal som kan göra företaget mer flexibelt och motståndskraftigt i en mycket osäker framtid. I samma anda tror ett flertal av framtidsspanarna att vi dels kommer att få se nya lösningar kring outsourcing och dels att det kommer att bli en ökning i inköp av traditionella outsourcingtjänster för tryggad redundans och flexibilitet i kostnadsbilden.

° Även när det gäller företagets självbild och varumärke finns det lärdomar att hämta. Överallt diskuteras olika företags och organisationers agerande under krisen – hur har man skött sig ur ett kundperspektiv, som samhällsaktör och som arbetsgivare. Att inte ta med den här aspekten kan bli ödesdigert, både på kort och lång sikt. Det gäller att inte bara lära för stunden utan att dokumentera insikterna noga och agera på dem så att företagets identitet och värderingar blir tydliga och trovärdiga för omvärld och anställda.

° Som en påminnelse om virusets sekundära effekter varnar experter för en kommande ökning av den psykiska ohälsan. Osäkerhet, isolering, sjukdom, stress och en del för de flesta helt nya påfrestningar tros kunna orsaka stora hälsoproblem framöver. Detta är något som man som arbetsgivare behöver ha beredskap för.

Vill du veta hur läget ser ut just nu i svenskt teknikindustri? Läs då Teknikföretagens senaste konjunkturbarometer - Ett ansträngt läge - här.