7 min lästid : 01 december 2020

Innovation och mod säkrar framtiden

Sluta aldrig vara nyfiken. Tänj på gränserna för vad som är möjligt. Bygg en företagskultur som är trygg och tillåtande. Det är några av nycklarna till framgångsrik innovation, enligt Epirocs vd och koncernchef Helena Hedblom.

Fukten rinner längs bergväggen av granit. Här och där har den färgats mörkröd av rost från bergbultarna som förstärker tak och väggar. Iförda skyddshjälmar följer vi efter fotografen i jakt på bra ställen att fotografera på.

 

Vi befinner oss i Sickla gruva i Nacka, ett stenkast från Stockholms innerstad. Ovanför oss ligger Sickla köpkvarter i lokaler där Atlas Copco en gång i tiden bedrev produktion. Under oss, längre ner i gruvan, pågår tester av borr- och gruvutrustning. Men dit har vi inte tillträde.

 

Det här är idealisk mark för att testa nya innovationer. Granit är en av de hårdaste bergarterna som finns – den har ovanligt hög motståndskraft mot tryck, stötar och deformering.  Här handlar det dessutom om Stockholmsgranit, som är 30 procent hårdare än den vanliga varianten. Om det går att borra här, så går det att borra överallt.

 

Vi är här för att prata om innovation och vad det krävs för att leda den globala utvecklingen i en tid med snabba teknikskiften med Helena Hedblom. Hon är vd och koncernchef för Epiroc, ett svenskt världsledande företag som utvecklar och tillverkar innovativa borriggar och anläggningsutrustning som används över hela jordklotet. 

 

Bolaget har en lång historia av ett starkt fokus på innovation. 2018 avknoppades Epiroc från Atlas Copco som sedan 1873 arbetat enligt devisen att det alltid finns ett bättre sätt att göra saker på.

Innovation är dock ett brett begrepp som kan ha olika innebörd för olika individer eller organisationer.

 

Vad är innovation för Epiroc?

– För oss handlar innovation om att hela tiden tänja på gränserna för vad som är möjligt. Att ständigt vara nyfikna på vad som kommer härnäst, att se trender och att våga testa. Att ha modet att vara pionjärer, ibland tidigare än vad tekniken kanske möjliggör. Det tror jag är en stor del av framgången bakom Epiroc, berättar Helena Hedblom.

 

Hur kan man odla nyfikenheten som organisation?

– Det handlar väldigt mycket om vilken kultur man har i företaget. Det här kommer bli ännu viktigare framåt eftersom teknikskiftena sker allt snabbare. Man måste ha en trygg företagskultur där människor får vara kreativa och där det är tillåtet att misslyckas. Om man aldrig misslyckas spelar man säkert och ofta alldeles för säkert.

 

I innovationsarbetet är mångfald en tillgång och en nyckel till framgång.

 

– Jag är övertygad om att det är en del av det här att kunna kreera, att våga testa, det är okej att vara annorlunda. Mångfald handlar om tillåtande ledarskap, säger Helena Hedblom.

 

Under ett gott ledarskap kan individer prestera även i svåra tider

Grunden till innovation ligger i att bygga ett sunt ledarskap.

 

– Har man ett sunt ledarskap så spelar det ingen roll vad som händer runt omkring. Man fixar situationen ändå, om det så är att marknaden växer så det knakar eller det pågår en global pandemi. Ett sunt och gott ledarskap gör att människor kan prestera även i svåra eller utmanande situationer.

 

Ledarskapsfrågor är något som både intresserar och ger Helena Hedblom energi.

 

– Jag tycker att det är roligt att få ihop en organisation och att få fram det bästa i individer. Att jobba mot gemensamma mål och att fira tillsammans när vi lyckas, det får jag energi av!

För att komma framåt snabbt måste man våga testa.

I innovationsarbetet är snabbhet viktigare än någonsin, särskilt för stora bolag. Det är inte den som är störst som vinner, utan den som springer snabbast, menar hon.

 

– Det är oerhört viktigt att vara snabbfotad på innovationssidan nu. Här har vi stora bolag mycket att lära genom att titta på entreprenörer och startups. Vi försöker få in det entreprenöriella tänket hos oss även om vi är stora.

Bland annat har Epiroc kört en del pilotprojekt där man sätter upp en organisation i organisationen för att testa andra arbetssätt och koppla bort från den ordinarie linjeorganisationen. Något Helena Hedblom tydligt ser effekterna av.

 

– Det går mycket snabbare då, men helt klart finns det mer att göra. För att komma framåt snabbt måste man våga testa. Man måste våga ta risk, men på ett kontrollerat sätt. Misslyckas vi så ska vi åtminstone misslyckas snabbt så att vi kan byta inriktning om vi har tänkt fel.

 

Fel går vi också i gruvans många gångar, de sträcker sig hela tre kilometer åt olika håll, och får vända om i vår jakt på bra fotovinklar. Vi är inte ensamma här nere, Helena Hedblom hälsar med ett ”tjena” på de vi möter och någonstans i närheten kan vi höra en maskin brumma. Runt ett hörn kommer plötsligt tre män, en av dem bär lite oväntat på en stor drönare. Men det visar sig inte vara så konstigt som vid första anblicken. Drönaren är ett litet exempel på ett av de teknikskiften som kommer att förändra gruvdriften i grunden i hela världen.

Våra kunders hållbarhetsagenda går hand i hand med vår innovationsagenda.

De stora utmaningarna för såväl Epiroc som andra bolag inom gruvnäringen handlar främst om produktivitet, säkerhet och hållbarhet ur ett CO2-perspektiv, säger Helena Hedblom. Konkurrenterna är både svenska och globala, till exempel Sandvik, Caterpillar, Komatsu och Furukawa.

 

Liksom i många andra branscher i näringslivet är de stora teknikskiftena tre:

  • Digitalisering – förbättrar produktiviteten. Maskiner i gruvor utnyttjas idag i snitt ungefär 30 procent av tiden.
  • Automation – lyfter produktiviteten och förbättrar säkerheten. Automation gör det möjligt att plocka bort människor från de farligaste delarna i gruvdriften.
  • Elektrifiering – bidrar till förbättrad arbetsmiljö, tystare och renare, för de som arbetar i gruvorna. Den ger också ett lägre klimatavtryck eftersom elmaskiner inte behöver samma energikrävande ventilation som dieselmaskiner.

– Våra kunders hållbarhetsagenda går hand i hand med vår innovationsagenda. Vi investerar nu mer än någonsin i produktutveckling. Jag tror stenhårt på innovation och på att vågar vi satsa nu så kommer vi starkare ur den här situationen, säger Helena Hedblom.

 

I snitt blir underjordsgruvor 30 meter djupare per år. Ju djupare, desto större behov av ventilation, vilket är en jätteslukare av energi. Men förstås helt livsavgörande för att få bort avgaserna från dieselmaskiner i trånga gruvutrymmen.

 

– Med djupet ökar energin du måste ha för att kunna trycka ner den rena luften. Så elektrifierade fordon är ett fantastiskt business case när det gäller att spara energi.

 

Epiroc var pionjärer i elektrifieringen och är nu inne på sin nya generation e-maskiner och har det bredaste sortimentet.

 

– Vi började för många år sedan med att bygga kompetens kring elektrifiering. Det gjorde vi trots att teknologin egentligen inte var klar, celldensiteten i batterierna var då låg.

 

Då kom efterfrågan främst från Kanada, men nu är den global, berättar Helena Hedblom.

 

– Intresset för elektrifiering är nu lika stort över hela världen, vilket är jättekul! Nu är också batteriteknologin på en sådan nivå att batterierna kan hantera stora maskiner med tunga laster.

 

Satsar på halverade utsläpp från produktion och transporter

Förutom att leverera eldrivna maskiner tittar Epiroc på hur man skulle kunna göra om dieselmaskiner till elmaskiner.

 

– Vi kallar det retro-fit. Det finns ju en stor flotta där ut med maskiner som drivs med diesel som vi har sålt. Vi är inte klara ännu, men vi jobbar på en lösning för hur vi ska kunna göra om en dieseldriven maskin till en batteridriven. Kan vi göra det så kan vi också hjälpa våra kunder att snabbare ställa om hela maskinparker.

 

Till 2030 ska Epiroc ha halverat sina CO2-utsläpp från produktionen, framför allt genom energieffektivisering. Halveringsmålet gäller även för transporter. Det sker bland annat genom att företaget gör om hela sin logistikkedja och skiftar från flyg till båt.

 

– Detta har vi gjort i etapper under snart två år. Så vi har en god utveckling av CO2-utsläppen på våra transporter. Där känner jag att vi är på god väg. Vi har gjort rätt analys, vi vet vad vi ska göra och vi gör det också.

 

När är den fossilfria framtiden här?

– Det är såklart svårt att säga men så snart som möjligt hoppas jag. Alla ser ju det här hända. Jag tror hela organisationen, liksom jag, får energi av att kunna möjliggöra en hållbar transformation av en hel industri och bidra till den fossilfria framtiden i den lilla del som vi kan påverka. Men vi får aldrig luta oss tillbaka utan det handlar om att ständigt utmana. Nu är det en väldigt spännande tid att vara inom gruvindustrin för det sker så mycket samtidigt.

Fotografen har äntligen hittat en bra vinkel i en korsning (och ja, här finns trafikskyltar också). Dessutom en borrigg som snabbt och skickligt manövreras i rätt position. Den ter sig gigantisk i den trånga gruvgången.

 

– Det är faktiskt en av våra mindre maskiner. Vår största maskin, borriggen Pit Viper, är 31 meter hög och används i gruvbrytning ovan jord. Den är också ett bra exempel på det spännande automationsskiftet. Det finns nu 50 helautonoma Pit Viper-riggar runt om i världen, bland annat i Aitikgruvan i Gällivare.

 

– Det kanske märks att jag har en bakgrund inom produktutveckling - jag går verkligen igång på de här grejerna, skrattar Helena Hedblom.

Jätten Pit Viper i modellstorlek.
Jätten Pit Viper i modellstorlek.
Publicerad december 2020

Text

Karin Fjell Hager

Foto

Jonas Eng