Sex lösningar för mer innovation

I dagsläget står näringslivet för över 70 procent av Sveriges samlade investeringar i forskning och utveckling (FoU), varav industrin står för hälften. Resten av FoU-investeringarna kommer ifrån staten. Totalt stod företagsinvesteringarna för 131,5 miljarder kronor år 2021, enligt SCB, vilket motsvarar 2,4 procent av BNP.

Emma Wikberger, policystrateg på Teknikföretagen, säger att det krävs att staten står för en större del av kakan, men också att staten fortsatt är med och finansierar och är engagerat i så kallade strategiska innovationsprogram, där näringslivet och akademin samarbetar för att lösa samhällsutmaningar.

– Sverige är ett land som har uppnått välstånd till stor del tack vare den innovationsrikedom som har funnits historiskt. Problemet är att det inte räcker att luta sig mot gamla meriter när länder som USA och Sydkorea satsar alltmer på FoU.

Redan i höstas skrev Magasin t: om en EU-rankning som visade att – trots att Sverige fick topplaceringen som innovationsland – det svenska statliga stödet för FoU ligger under EU-snittet.

– Risken med det är att företag väljer bort Sverige som ett land att investera i, när andra länder kraftsamlar på forskning och innovation – både genom att satsa mer pengar och genom att tillsammans med näringslivet sätta en agenda för vilka kunskapsområden man som land ska bli bäst på, påpekar Emma Wikberger.

Trots näringslivets engagemang för FoU har företagens andel av de totala investeringarna i Sverige minskat de senaste 20 åren.

En anledning till det, menar Emma Wikberger, kan vara att andra länders forskningssatsningar lockar mer eftersom det är mycket hård konkurrens om näringslivets investeringar. Till exempel lanserade Tyskland ett ”Framtidspaket” år 2020 där det satsas 60 miljarder kronor på forskning inom grön omställning och digital strukturomvandling.

Ny rapport för innovation

Att Sverige halkar efter i innovationssatsningar är något som Teknikföretagen vill åtgärda. Av den anledningen lanserades nyligen rapporten ”Svensk konkurrenskraft genom forskning och innovation”.

Bland förslagen, som sammanfattas i sex punkter, förekommer allt ifrån att rikta fokus mot industriell resiliens och säkerhet till att öronmärka minst en procent av BNP till forskning och innovation, samt satsa på högre utbildning.

I samband med rapportsläppet anordnades ett seminarium där bland andra företrädare för näringslivet och utbildningsminister Mats Persson (L) deltog som talare. Flera av talarna pratade om vikten av ett tätt samarbete mellan näringsliv, akademi och statliga institutioner.

En av seminariets mest relevanta frågor var huruvida investeringar i strategiska innovationsprogram kan jämföras med företagsstöd.

– Nej, svarade Peter Johansson, Teknikföretagens enhetschef för forskning och innovation, kort och koncist.

Skillnaden menar han är att det inte handlar om statliga medel som går in till företagen, utan snarare om finansiering av bland annat högskolor, universitet och forskningsinstitut som sedan samarbetar med näringslivet i olika strategiska innovationsprogram. Företagen står däremot själva för sina egna kostnader med bland annat material och arbetstid.

Andra länder vill ”vinna”

En person som hyllade de strategiska innovationsprogrammen på både seminariet och i rapporten var Mikael Dahlgren, Head of Corporate Research på ABB. Han menade att programmen kan vara avgörande för när företag ska bestämma var de ska lokalisera sin forskning. 

– Vi behöver en snabbare investeringstakt i landet, sa han och påpekade att ABB deltar i innovationsprogrammet Avancerad Digitalisering, där syftet sedan starten 2021 är – som det står i rapporten – att ”övervinna gapet mellan utveckling och implementering av avancerade teknologier”.

Just Avancerad Digitalisering har i en tidigare rapport från Teknikföretagen beräknats ge långsiktiga effekter i form av 8 000 nya arbetstillfällen samt nästan 23 miljarder kronor i BNP-ökning. Målet är att staten och näringslivet under en tioårsperiod ska gå in med en miljard kronor var per år i programmet.

Förutom ABB har Saab, Ericsson och Saft medverkat i rapporten och berättat om sina erfarenheter med FoU och vikten av samarbete med staten, inte minst på grund av att det måste hittas gemensamma lösningar på samhällsviktiga frågor som säkerhet och grön omställning.

Under seminariet talade utbildningsminister Mats Persson också om vikten av samarbete mellan industri och akademi – och påtalade även han om risken för Sverige att bli omsprunget när det kommer till innovationer.

– Andra länder satsar hårt för att ”vinna Champions-league”. De har höga ambitioner och vill lyfta bucklan. Vi står stilla och risken är att de springer ifrån oss.

……………

Dessa sex åtgärder vill Teknikföretagen se för mer innovation:

- Öronmärka minst en procent av BNP till forskning och innovation. Regeringen bör ha som mål att den statliga finansieringen av forskning och innovation ska öka till åtminstone en procent av BNP.

- Kraftsamla för ny kunskap och nya teknologier. Regeringen bör skapa förutsättningar för att utveckla en teknologi- och innovationsstrategi där industrin får ta en ledande roll i utformningen.

- Säkerställ långsiktig finansiering av samverkan. Detta kan göras i form av exempelvis strategiska innovationsprogram.

- Rikta fokus mot industriell resiliens och säkerhet. Så kallade dual use-teknologier kan användas både civilt och inom försvaret. Det handlar om sådant som utvecklas av teknikföretag, som cybersäkerhet, produktionsteknik och mikroelektronik.

- Få ut innovationerna på marknaden snabbare. Här kan staten bidra genom att ge långsiktig finansiering till bland annat inkubatorer, science parks och forskningsinstitut som utvecklar test- och demonstrationsmiljöer.

- Investera i högre utbildning. Frågan om kompetens kan vara den enskilt viktigaste när företagen bestämmer var de ska göra sina investeringar i FoU. Därför måste staten se till att utveckla utbildningssystemet och bland annat stärka kopplingen till industrin genom att fler ingenjörer examineras.