Unik utbildning ska hjälpa läkare möta framtiden

Mölndals sjukhus. Patienten Hjördis har en syrgasmask över munnen och fryser. Ylva Konsberg och Arman Enekvint kollar tempen, tar blodprov, mäter trycket – det är lågt. Fler symptom dyker upp. Hjördis mår illa. Hjärtat slår oregelbundet.

Men allt slutar väl. Vi är på Simulatorcentrum Väst. Här är patienterna avancerade attrapper som pratar, andas, blinkar. Symptomen styrs från ett kontrollrum bakom en glasskiva.

Arman Enekvint och Ylva Konsberg stänger dörren till övningssalen. De går utbildningen innovation och teknik för ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Jag har alltid varit intresserad av teknik, entreprenörskap och även innovation, men hittills mest suttit på kammaren och klurat på nya lösningar. Det är kul att få en riktig utbildning i att driva innovation, säger han.

– Jag brinner för gränslandet mellan ny teknik, innovationstänk och sjukvård. Främst är jag intresserad av hur lösningar som AI och Machine learning kan användas, säger hon.

Ylva Konsberg är läkare inom anestesi och intensivvård (IVA) och Arman Enekvint är ögonläkare. Båda specialiteterna skulle kunna dra nytta av mer automatisering.

– Jag är intresserad av grön starr. Där finns vissa parametrar som vi alltid följer. Om vi automatiserar dem kan vi lägga extra tid på de svåra patienterna och därmed utnyttja våra resurser mer effektivt, säger Arman Enekvint.

Inom IVA kan det handla om att skapa algoritmer som predikterar hur mycket av en medicin läkarna behöver ge för att förebygga vissa utfall.

– Då kan vi jobba mer proaktivt, i stället för reaktivt som i dag, säger Ylva Konsberg.

Innovation och teknik-ST löper under två år, på 20 procent av arbetstiden. Första kullen med nio läkare startade 2019 och blir klar under december. Andra omgången med åtta deltagare startade i september och går i mål 2023. Alla är legitimerade läkare under specialiseringstjänstgöring (= ST), men från olika kliniker och med skilda intresseområden.

– De har nog ansträngt sig för att sätta ihop en bra grupp. Det är häftigt att se hur vi kompletterar varandra och kan hjälpa varandra framåt, säger Ylva Konsberg.

Teknisk förhandskunskap inget krav. Enligt kursledaren Pontus Weinar behöver deltagarna däremot vara nyfikna och ha en insikt i hur viktigt området är. Tekniska innovationer blir allt vanligare i vården.

– Vi väljer ut personer som vill köra det tåget, snarare än att hoppa på när de måste. Vi siktar inte på att skapa ingenjörer, men läkarna måste veta hur de ska identifiera kompetenser som de behöver ta hjälp av.

Kursen samlar deltagarna koncentrerat under hela veckor. Första året har de fyra mer teoretiska temaveckor med huvudområdena innovation, projekt, kommunikation och förändringsledning. Teorin omsätts i praktik under projektveckor. Närmast går det ut på att bygga en dator av arduino-material och lära sig enkel programmering för att få den att göra vissa uppgifter.

Pontus Weinar kallar modellen krypa, gå, springa. Läkarna får testa, misslyckas och lyckas i lugn och ro. Processen är viktig. De snurrar flera varv kring olika teknikprojekt för att nöta in metoderna. Mot slutet kommer ett större innovationsarbete. Målet är inte att bli klar, snarare att påbörja någonting som kan rulla vidare efter kursen.

– Redan nu känner deltagarna att folk rycker i dem. Vare sig de förstår det än eller inte så sitter de på en extremt efterfrågad kompetens.

Programmet är Sveriges första teknik- och innovationsutbildning som ges inom vården och riktar sig till läkare. Det ingår i Västra Götalandsregionens strategiska satsning inför framtiden. En utmaning är demografisk: befolkningen lever längre, med fler kroniska sjukdomar. Samtidigt sjunker andelen människor i arbetsför ålder, liksom skatteintäkterna. Med dagens arbetssätt är ekvationen omöjlig. Det säger Caroline Damgaard, ansvarig för ST-kursens första kull tillsammans med akutläkaren Peter Kelly.

– Genom att använda ny teknik hoppas vi kunna möta utmaningarna och ge vård med hög kvalitet. I dag har läkare ingen utbildning inom teknik, men förväntas ändå kunna använda en massa nya lösningar.

Hon vill inte peka ut några specifika teknologier som svar på problemen.

– Att hitta spännande tekniklösningar kan säkert ge värde, men man får inte fastna i det. Vi utgår ifrån användarna och jobbar med behovsdriven innovation. I vissa fall krävs ingen teknik alls, utan snarare att man hittar nya arbetssätt eller förändrar ett system.

Vad vill regionen få ut av utbildningen?
– Man skulle kunna säga en ny typ av läkare. De får en unik kompetens. Vi ger dem verktyg för att driva förändringsprojekt som inkluderar alla element: medicin, teknik och innovation.

Vinsterna för vården och patienten hänger tätt ihop. Läkarna kan lägga mindre tid på tekniska problem och administration, mer på behandling och god vård.

Förhoppningen är också att läkarna blir katalysatorer som bidrar till ökad innovationsförmåga i stort efter kursen.

– Vi ser gärna att de blir ambassadörer på sin egen klinik. Läkarna kan peka i rätt riktning, visa andra att innovation är möjligt och hur man gör.

Men innovation i offentlig sektor kan vara snårigt. Magasin t: har tidigare skrivit om forskare och företag som vittnar om långa ledtider och svårigheter med att få ut nya lösningar.

Caroline Damgaard kan förstå den aspekten till viss del. Hon är verksam på Innovationsplattformen, en stödfunktion med syfte att stärka regionens innovationsförmåga.

– Innovation över lag tar tid och vården måste förhålla sig till vissa regler. Samtidigt jobbar vi ständigt för att hitta strukturerade vägar in. Vi erbjuder till exempel rådgivning och kontaktförmedling. Hittills i år har över 100 företag använt vår tjänst.

Vad ska företag som vill samverka med vården tänka på?
– Tänk igenom idén, den ska ha en tydlig nyttoaspekt. Var lyhörd för sjukvårdens och patienternas behov och förutsättningar. Var proaktiv och säkerställ att lösningen kopplar an till befintliga strukturer så att hela systemet blir smartare, snarare än att medarbetarna får ännu en app att hantera.

Hur kan vården bidra till mer innovation?
– Utbilda mer, gärna på nya sätt. Några i vår första utbildningskull har tillsammans med en läkarstudent och civilingenjörer på Chalmers initierat en innovationskurs för läkar- och ingenjörsstudenter. Då angriper man det tänket tidigt.

Enligt Caroline Damgaard behöver vården också stimulera till mer samverkan. Även här kan det nya ST-programmet spela roll. Nätverkande är en viktig del. Deltagarna får mentorer, har kontakter med företag, träffar föreläsare med innovationskompetens från offentlig och privat sektor och från akademin – inte minst Chalmers, som är en tät partner i programmet.

– Vi ser till att läkarna får helt nya kontaktytor. Man behöver ses! Mer samarbete kan öka innovationskraften och utveckla vården. Förhoppningsvis kan det också nyttiggöra forskning genom att göra steget från forskningsresultat till implementering enklare.

Arman Enekvint, Ylva Konsberg och de andra i årets grupp har hunnit skrapa på ytan på ämnen som innovationsprocess, design thinking och projektledning.

– Att driva projekt är ett hantverk. Redan nu börjar jag faktiskt känna att vi får de verktyg som jag saknade innan, säger Arman Enekvint.

Längre fram står bland annat innovationsplaceringar på schemat, en slags prao på innovativa företag eller organisationer. Han är nyfiken på Google, som har pågående AI-projekt om ögonbottenfotografering. Men placeringen måste inte vara relaterad till ögon, eller ens medicinteknik.

– Jag tror att det nyttigt att titta på andra industrier. Sjukvården har inte kommit så långt när det gäller innovation och tekniktillämpning. Genom att kolla på branscher som kommit mycket längre kanske vården kan hoppa några steg.

Ylva Konsberg nickar.

– Jag tror att kraften finns i vården, man måste bara frisätta den och prioritera frågan. Det krävs en satsning. Vår utbildning är absolut en del i det.

Vilka problem vill ni lösa med hjälp av teknik och innovation?
– Min dröm är att vara med och skapa en medicinteknisk produkt som effektiviserar vården avsevärt genom automatisering. Vi får allt mindre tid med patienterna. Det vore fantastiskt att bryta trenden med en innovation, säger Arman Enekvint.

– I dag samlar vi in data hela tiden, men använder den inte så funktionellt. Att hantera och omsätta data i ny teknik går redan, men det behöver växa och bli bättre. Det skulle jag gärna jobba med framöver, kanske genom att utveckla verktyg som AI, säger Ylva Konsberg.

Pontus Weinar leder kursens andra kull tillsammans med Martin Holmudden. Båda är ST-läkare inom anestesi och intensivvård. Där används många praktiska handgrepp, men även teknik i form av exempelvis maskiner för ultraljud. Mjukvara för läkemedelsadministration och på operation är också vardag – läkarna för in vem patienten är i ett system som består av algoritmer som bland annat kan räkna ut anpassade inställningar eller koncentrationer.

– Sedan kommer det ut förslag på behandlingar eller åtgärder som vi tar ställning till. Jag har en massa extremt avancerade beslutsstöd omkring mig som mina seniora kolleger inte hade kunnat föreställa sig när de var ST-läkare, säger Pontus Weinar.

Flera medicintekniska områden är på frammarsch. Men det finns redan andra teknologier med potential. Smarta klockor samlar in vitalparametrar på var mans handled. Med sådan teknik skulle kanske vårdcentralen slippa kalla in åldringar för rutinmässiga tester.

– Innan vi kan mäta patientens blodtryck måste vi avsätta 30 minuter till vila. Det känns förlegat! Vi skulle kunna skapa ett helt annat dataflöde för saker som stjäl tid från det väsentliga: att prata om hur patienten mår. Då tror jag också att vi kan bli en mer eftertraktad arbetsgivare.