Snårig väg från idé till nytta i vården

Permobil, Avidicare och Coala Life är tre svenska företag med innovationer som räddar liv. Men att få ut dem i vårdsektorn tar tid. Här är deras förslag på lösningar som kortar vägen från idé till verklighet – till nytta för patienterna.

Catharina Modal Nilsson Foto: Jeanette Hägglund
Catharina Modal Nilsson Foto: Jeanette Hägglund

Ökad digitalisering, bättre diagnosticering och patienter som vill få mer inflytande ställer helt nya krav på sjukhus, vårdkliniker, hjälpmedelscentraler och andra inrättningar.

 

En gyllene tid för entreprenörer!

 

Men att komma in med nya innovationer och att få utveckla produkter i offentlig sektor är svårt och kan ta lång tid. Ett hinder är dagens upphandlingsregler, med fokus på faktorer som inköpspris och leveransprecision. Catharina Modal Nilsson, forsknings- och innovationschef på Permobil, skulle vilja inkludera även värdet för användaren.


– Vi kan erbjuda produkter som skulle kunna minska sekundärkomplikationer som trycksår, ödem och svår värk radikalt. Det skulle minska behovet på andra ställen i vårdkedjan. Alla kan bli vinnare om man tog ett mer holistiskt grepp.

 

Permobil utvecklar rullstolar för en global marknad. De är i allt högre grad uppkopplade och företaget vill vara i teknikens framkant. Fast framkant låter lite lustigt tycker Catharina Modahl Nilsson. Den stora utmaningen är att applicera appar, autonomi och annat som redan finns i andra branscher. Sådan teknik ingår inte i vårdens ersättningssystem.

 

– Jag klarar mig utan robotgräsklippare, men innovationer som underlättar i vardagen ligger längst bort från människor som verkligen behöver dem. Vi känner oss lite bakbundna: hur mycket resurser ska vi lägga på utveckling när vi inte kan få ut tekniken på marknaden?

I stället för att kravställa runt funktionen utgår man ifrån en teknisk lösning. Då stänger man ju ute all innovation.

En annan svårighet är att vården inte är en kund. Det stod snart klart på Avidicare. Företaget utvecklar ett ventilationssystem för infektionskänslig kirurgi som gör operationssalen tyst, energisnål och framför allt ultraren i hela rummet. Men det räcker inte att övertyga användarna, läkare och sjuksköterskor, enlig vd Peter Höjerback.

 

– Vi insåg att det är många aktörer och har tänkt igenom olika argument för alla olika grupper, från de som fattar beslut på ekonomiska grunder till de som jobbar med patientsäkerhet och arkitekter som vill utnyttja varje kvadratmeter maximalt.

 

Företagets första installation i Sverige var på plats 2007, därefter följde tester och dialog under 4–5 års tid. Peter Höjerback tycker att samarbetet med vården fungerat bra. Referenserna på hemmaplan har också blivit en språngbräda till utlandsmarknaden, bland annat i Nederländerna.

 

Avidicare slipper brottas med en medicinteknisk kravbild, men måste ta hänsyn till desto fler byggnadstekniska krav. Ibland är de väldigt höga och specifika.

 

– I vissa länder kan det till och med vara så att industrin ställer krav på att man har deras produkter. I stället för att kravställa runt funktionen utgår man ifrån en teknisk lösning. Då stänger man ju ute all innovation.

Peter Höjerback Foto: Avidicare
Peter Höjerback Foto: Avidicare
Att flytta från traditionell till värdebaserad vård är ett utmanande skifte.
Philip Siberg Foto: Coala Life
Philip Siberg Foto: Coala Life

Avidicare och Permobil jobbar direkt mot olika delar av vårdsystemet. Coala Life valde att börja med konsumenten.

 

Företagets digitala hjärtmonitor gör det möjligt för individer att analysera sitt hjärta och dela och lagra data med vårdgivare via molntjänster. De patient-centrerade lösningarna med smarta algoritmer bryter ny mark. Utmaningen är att ta sig in i en etablerad bransch, byggd kring analoga system och ersättningar.

 

– Svensk sjukvård är specialiserad på att vårda sjuka patienter, inte att preventivt förhindra. Att flytta från traditionell till värdebaserad vård är ett utmanande skifte, skriver Philip Siberg, grundare och USA-chef, i ett mejl.

 

Coala Life fick sina första användare på några få månader. Att det tar tid att nå ut med nya vårdinnovationer på bred front håller dock även Philip Siberg med om.

Att kommersialisera medicintekniska innovationer är en utmanande och tidskrävande process.

Hélène Laurell är universitetslektor i internationellt entreprenörskap vid Högskolan i Halmstad och har studerat företag som vill lansera medicintekniska innovationer. Hon har funnit att innovationer som förändrar vårdsystemet övergripande riskerar att hamna mellan stolarna.

 

– Jag tror att det ofta är helhetssynen inom vården som felar. Jag tror att det är viktigt att det finns åtminstone en kliniker med tid, resurser och ansvar som kan höja blicken och avgöra om en lösning kan ge ett värde, är säker och bra för helheten, säger hon.

 

En stor utmaning är den fragmenterade kunden. De 21 landstingen är alla olika och det kan skilja sig ytterligare på kommunal nivå. Ett annat krux är att användaren sällan betalar eller fattar beslut.

 

– Frågan kan fastna i organisatoriska silos, moment 22 är en bra beskrivning. Det handlar om att vara uthållig. Att kommersialisera medicintekniska innovationer är en utmanande och tidskrävande process, särskilt för unga företag som är beroende av externt kapital i början.

Hélène Laurell Foto: Magnus Karlsson
Hélène Laurell Foto: Magnus Karlsson
Produkterna ska vara säkra och skattebetalarnas pengar ska värnas, men man stramar åt för mycket.

Hélène Laurell har också studerat affärsmodeller och entreprenörers möjligheter att ta betalt för innovationer i en vårdkontext. Det blir allt mer komplicerat. Företagen måste till exempel följa vårdens strikta regelverk, men det räcker inte att produkten är kliniskt säker. Den måste också ha ett hälsoekonomiskt värde.

 

Så hur ska vårdinnovatörer tänka?

– Vem är kunden, vad är det för produkt och hur ska den levereras? Det är en typ av affärsmodell som företagen måste förstå. Jag tror också att man ska tänka strategiskt kring var produkten lättast kan få access och acceptans, för att snabbt få till en affär.

 

Företagen pekar på mer samverkan som ett sätt framåt. Men det har blivit svårare att få till innovationssamarbeten med svensk sjukvård. Hélène Laurell tror att orsaken är både regulatorisk och praktisk – vårdpersonalen har allt mindre tid att träffa företag.

 

– Produkterna ska vara säkra och skattebetalarnas pengar ska värnas, men man stramar åt för mycket. Nu har pendeln delvis svängt och man börjar titta på hur samarbetet kan öka igen. Sverige behöver ju innovationerna för att få en bra sjukvård, man måste förstå det sambandet.

Beslutsfattare i det offentliga måste ta sitt ansvar och skapa förändring så att vi kan komma vidare.

Permobil jobbar nära sjukvården, men Catharina Modahl Nilsson gör det gärna mer. Hon efterlyser pilotprojekt och mötesplatser för kunskapsutbyte och dialog.

 

– Vården måste bli duktigare på att ha en strategi som konsekvent utgår ifrån patientens behov, inte verksamhetens. Och företagen måste bli bättre på att tala om vad ny teknik kan göra, så att motparten ser möjligheterna.

 

Hon tillägger att vikten av att samarbeta inte bara gäller vården och företag utan även forskningen – och inte minst politiken.


– Systemet är lite stelbent, med många regelverk och riktlinjer som försvårar. Beslutsfattare i det offentliga måste ta sitt ansvar och skapa förändring så att vi kan komma vidare.

 

Avidicares Peter Höjerback anser att vården behöver bli bättre på att jobba tillsammans med företag, även små.


– Det krävs ett annat förhållningssätt än vid offentlig upphandling, mer agilt och snabbfotat. Vården måste våga testa nya idéer och acceptera att det misslyckas ibland, självklart utan att riskera patientsäkerheten. Det kan bli bra för vården och bolagen och det blir väldigt bra för patienten.

 

Philip Siberg på Coala Life ser behov av tydligare och mer transparenta system och processer. Han pekar på den amerikanska ordningen med godkännande från läkemedelsmyndigheten FDA, som kom till efter att industrin klagat på oförutsägbarhet.

 

– Nu har USA ett system med tydliga regler och riktlinjer för hur lång tid det får ta och vilka processer som krävs för att godkännas och ge ersättning. Därmed är det lättare för innovatörer och industri att nå marknaden.

Det är synd om det finns bättre metoder och behandlingar som inte når patienterna. Det är som ett lotteri.

I slutändan handlar vårdinnovationer om patienten. Hur påverkas de när nya lösningar dröjer?

 

– De blir begränsade i sin möjlighet att vara självständiga men också när det gäller livskvalitet. Allvarligaste är att mycket lidande kan undvikas om man använder ny teknik på rätt sätt, säger Catharina Modahl Nilsson.


– I vårt fall handlar det om att fem gånger fler människor dör av infektioner än i trafiken. Vi utvecklade vår teknik för att den existerande inte var säker nog, säger Peter Höjerback.


– Patienter drabbas i onödan och kan ta egna steg för att runda vården med digital teknologi. Då hamnar systemet i otakt, vilket kan leda till ännu längre implementation av nya lösningar, skriver Philip Siberg.

 

– Det är synd om det finns bättre metoder och behandlingar som inte når patienterna. Det är som ett lotteri. Var företaget får betalt för produkten påverkar helt klart hur patienten får tillgång till den, säger Hélène Laurell.

Publicerad januari 2020

Text

Minna Ulin

Illustration

Katy Kimbell