Så fattar du rätt beslut även under stress

Hjärtat bultar snabbare, blodet omfördelas till musklerna och munnen känns torr. Känns det igen?

– Frågar man om stress är bra eller dåligt för hälsan svarar nog de flesta att det är dåligt. Frågar man däremot om motion eller humor är bra för hälsan svarar de flesta ja. Men faktum är att de också ger oss påslag av stresshormoner. Man kan säga att humor och motion är de ändamålsenliga formerna av stress, där vi varvar upp med extra kraft och energi och sedan varvar ner och får påskyndad återhämtning när stressen är avslutad.

Det säger Dan Hasson, stress- och arbetsmiljöforskare anknuten till amerikanska Mayo Clinic och Karolinska Institutet.

Vad är egentligen stress?

– Stress är en metafor. Det betyder olika saker för olika personer i olika sammanhang. Det är individuellt. För en person kan stress vara att ha för mycket att göra, för en annan kan det vara att ha för lite att göra eller att vara arbetslös. Det som en person upplever som jobbigt behöver inte vara det för en annan person.

Stress uppstår i positivt eller negativt upplevda situationer som kräver något extra och kroppen mobiliserar då extra kraft och energi.

– All långvarig stress med tillräcklig återhämtning är bra för hälsa, välbefinnande och prestation. Stress är helt enkelt livsviktigt och gör att vi kan anpassa oss till en föränderlig tillvaro. Om inte hjärtat började pumpa snabbare och blodet omfördelades till musklerna och vi förberedde oss på kamp eller flykt i en akut situation skulle chanserna att överleva minska, konstaterar Dan Hasson. 

Reaktionerna på stress: kamp, flykt och spela död är lika gamla som människan.

Kamp och flykt är lätta att förstå, men vad innebär det egentligen att spela död?

– Spela-död reaktionen sätts först igång instinktivt och kan sedan bibehållas om hjärnan bedömer att faran är så stor att varken flykt eller kamp kommer att hjälpa. Vi blir handlingsförlamade.

Säg att du har fått ett elakt mejl från en kollega. Du sitter där och stirrar in i datorn och vet inte riktigt vad du ska göra. Du är handlingsförlamad – du spelar död, förklarar Dan Hasson.

Stress blir skadlig när den inte följs av tillräcklig återhämtning

Stressystemet är gjort för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme.

– Stress blir skadlig när den inte följs av tillräcklig återhämtning. Du gör av med mer energi än du fyller på med, vilket sliter på kroppens resurser, och till slut blir man utmattad. Men avslutad stress, som till exempel ett avslutat motionspass, påskyndar återhämtning och gör att man sover bättre på natten.

Vi människor fattar tusentals beslut varje dag. Många gånger gör vi som vi alltid har gjort eftersom vi det är så vi är programmerade – hjärnan är inställd på att spara energi. Särskilt gäller detta i pressade situationer - stress leder helt enkelt till tunnelseende och vi går på våra instinktiva reaktioner.

– Ta som exempel att du blir jagad av rånare. Då är det inte läge att vara kreativ och komma på ett nytt sätt att springa på utan du är helt fokuserad på att minimera energiförbrukningen och springa på det sätt du är van vid, berättar Dan Hasson.

Vi fokuserar alltså på det som är viktigast där och då, vilket ju är bra för vår överlevnad. Men baksidan av det hela är att tunnelseendet även kan göra att vi fattar sämre beslut.

– När man drabbas av tunnelseende är hjärnan fokuserad på överlevnad och sorterar bort sådant som kräver energi- och tidskrävande tankeverksamhet.

Övning ger färdighet i stressad situation

Men det går att träna in ett nytt beteende så att det blir den intränade reaktion, som man instinktivt använder i en krissituation.

– Se på utryckningspersonal, de agerar enligt en plan som är intränad. Därför kan de fatta rätt beslut även i extremt pressade situationer. Samma sak kan man se också i näringslivet - chefer som är tränade i kris- eller konflikthantering fattar oftast bättre beslut under stress än de som inte har tränat på detta, säger Dan Hasson.

Detta går att applicera även i mindre sammanhang.

– Säg att en person säger något elakt till dig och du blir ställd och kommer inte på vad du ska svara så du säger inget. Om du bestämmer dig för att nästa gång den här personen är elak ska jag säga så här. Och när du har övat några gånger blir detta din intränade reaktion.

Om tunnelseende kan leda till sämre beslut, vad är då definitionen av ett bättre beslut?

– Det är det beslut som leder till den effekt man önskar. Detta underlättas ofta av ett faktabaserat arbetssätt där man samlar in fakta som bedöms, istället för att enbart utgå från förutfattade meningar. Det tar visserligen lite längre tid än att skjuta från höften, men kan ge bättre utfall, förklarar Dan Hasson.

Om du som chef frågar dina medarbetare vad de, kollegorna, du som chef och organisationen kan göra för att säkerställa arbetsglädje får du ett bättre underlag att utgå från än om du ska försöka gissa vad alla medarbetare förväntar sig och behöver.

– Men hur ofta är det inte så att en chefs- eller ledningsgrupp i all välvilja hittar på trevliga aktiviteter för att öka arbetsglädjen? Det är inget fel med fruktkorgar och trevliga konferenser, men det kanske inte är just detta medarbetarna önskar för att säkerställa arbetsglädje.

Sätt upp mål och jobba systematiskt för att nå dem

All stresshantering går ut på att få en känsla av kontroll. Inbyggt i våra stressystem finns olika copingstrategier, alltså hur vi bemästrar stressen. Strategierna kan, förenklat, vara passiva och då undviker man helt enkelt det som orsakar stress eller att ta itu med situationen. De kan också vara aktiva och då hanterar man problemen på olika sätt.

– Förhållningssättet har stor betydelse för hur effektivt vi hanterar stress och det kan man alltid påverka. När livet är pest och pina och det inte går att påverka situationen kan man ändå alltid jobba med förhållningssättet, alltså hur man väljer att se på saker, berättar Dan Hasson.

Sömnen är den främsta formen av återhämtning

Som vi varit inne på tidigare är återhämtning viktig för att hantera stressen så att den inte blir skadlig. Återhämtning handlar om att varva ned för att kunna återfylla den energi som kroppen gjort av med. Hjärnan behöver tid att vila och sömnen är den främsta formen av återhämtning. 

– Återhämtning är den viktigaste metoden i effektiv stresshantering. Sömnen är den viktigaste resursen, samtidigt som andning och avslappning är de mest kraftfulla verktygen för att snabbt kunna varva ner och påskynda återhämtning. Det finns ingen form av effektiv stresshantering som inte innebär att man ändrar sin andning och inleder en avslappning.   

Ett vanligt problem när man är stressad är att man fokuserar på ”hotet” och tittar bakåt och springer framåt. En effektivare strategi handlar om att ta reda på vad man vill och jobba systematiskt för att uppnå det. Vi pratar alltså om mål – något som är viktigt både för individer och för organisationer.

– Min erfarenhet är att många organisationer de facto inte jobbar med mål utan med önskemål, det vill säga ett ”mål” som inte testas och utan strategi eller tillräckligt engagemang. För att ta ett exempel, en chef som jag träffat i mitt arbete hade satt som mål att bli mer effektiv på jobbet. Varför ville han bli mer effektiv på jobbet? Jo, för att kunna spendera mer tid med familjen visade det sig. Då är det ju det som är målet och inte effektiviteten. Man måste testa målen så att man vet vad det är man jobbar mot. Dessutom är det viktigt att sätta upp målstrategier – hur ska jag uppnå målen och säkerställa engagemang?

Stresshantering går ut på att skapa en känsla av kontroll

Att jobba systematiskt och strategiskt med mål är särskilt viktigt i dessa tider när framtiden synes mer okontrollerbar än vanligt. Som vi nämnt tidigare, går all stresshantering ut på att skapa en känsla av kontroll.

– Vilka företag klarar sig bäst i turbulenta tider? Jo, de som jobbar processinriktat mot tydliga mål. Man går från good till great eller från bad till great. Det handlar om beteenden och om copingstrategier, som också utgör grunden i effektiv stresshantering, säger Dan Hasson.