Ambassadören: Så lyckades Kanada med talangattraktionen
Den som vill lära sig om en effektiv och lyckad talangattraktion gör rätt i att snegla på det stora landet i väst. Tack vare ett genomtänkt system för arbetskraftsinvandring har Kanada blivit ett föredöme i att attrahera kompetens från hela världen. Magasin t: träffar Kanadas ambassadör i Sverige, Jason LaTorre, som berättar om landets lyckade satsningar.
Precis mitt i Stockholms hjärta, mittemot Åhlens city, men ändå något dold, ligger Kanadas ambassad. Där, på sjunde våningen, har de dukat fint med kaffe och te inför vårt besök. Snart dyker även Jason LaTorre, Kanadas ambassadör i Sverige, upp och hälsar oss välkomna.
Han är en av talarna på Teknikföretagens årsmöte den 7 maj, där temat kommer att vara ”Sverigebilden” och hur den påverkar industriföretag. Men dagens träff med Magasin t: handlar om något annat. Syftet är att lära oss om och inspireras av Kanadas system för arbetskraftsinvandring och talangattraktion.
– Vårt land har byggts upp av generationer med människor som har kommit till Kanada i sökandet efter bättre möjligheter. Dessa människor har i sin tur gjort Kanada till en bättre plats, berättar Jason LaTorre om landets mångfald.
– I dag är ungefär en av fem kanadensare utrikes född. Baserat på den senaste folkräkningen är det cirka 350 000 kanadensare som säger sig ha svenskt ursprung – nästan en procent av befolkningen, lägger han till.
Inflödet till Kanada från olika kulturer är inte bara en del av historien, utan fortsätter än i dag. Jason LaTorre berättar att landet år 2023 välkomnade 471 550 nya invånare med permanent uppehållstillstånd. Av dessa kom nästan 60 procent till landet via arbetskraftsinvandring, och utgör den grupp som kallas för den ”ekonomiska klassen”.
– Dessa personer har kvalificerats till Kanada baserat på aspekter som språkkunskaper i engelska och franska, arbetslivserfarenhet – inklusive eventuell arbetserfarenhet i Kanada –, färdigheter, utbildningsnivå och arbetsmarknadens behov. De ekonomiska invandrarna tenderar att vara välutbildade och har ofta band till Kanada eftersom några av dem har arbetat i landet tidigare. De har eftertraktad kompetens och brukar integreras väl.
Förutom den ”ekonomiska klassen” finns två andra kategorier bland de som emigrerar till Kanada. Den ena är de personer som kommer via familjeåterförening, som står för ungefär 20–25 procent av invandrarna, medan resten är flyktingar och personer som söker skydd.
Skräddarsydd service för arbetsgivare
Jason LaTorre säger att trots att Kanada har ett bra utbildningsystem och en välutbildad inhemsk befolkning, så har landet insett att det är viktigt för näringsliv och samhälle att också attrahera kompetens från utlandet.
För att få en lyckad arbetskraftsinvandring har Kanada ett väl genomtänkt system. En av satsningarna i det är ”Temporary Foreign Worker Program”, som är utformad för att göra det enklare för arbetsgivare att anställa utländska personer, om det inte finns inhemska arbetare som kan utföra samma jobb.
– Först måste det anlitande företaget göra en arbetsmarknadsbedömning för att säkerställa att det inte finns några andra personer i Kanada som kan fylla tjänsten. När detta är klart kan personen ansöka om visum för att komma till Kanada.
Det finns också ett program som heter Global Skills Strategy, som tillåter kanadensiska arbetsgivare att snabbt ta in högkvalificerade talanger till landet. Programmet lanserades 2017.
– Det finns fyra delar i det här programmet. Den första är arbetsmarknadsbedömningen som jag nyss nämnde, som är effektiviserad. Den andra delen handlar om att personen ska få snabbare visumhantering, vanligtvis inom två veckor, säger Jason LaTorre.
Den tredje delen i Global Skills Strategy handlar om att erbjuda skräddarsydd service för arbetsgivaren. Det betyder att ett företag får en kontaktperson som erbjuder kontinuerligt stöd och kan svara på frågor kring migrationsprocessen.
– Detta ger en ökad nivå av förutsägbarhet för företagen, eftersom de kan få svar på sina frågor.
– Den fjärde delen i Global Skills Strategy handlar om undantag från arbetstillstånd. Exempelvis kan högkvalificerade anställda som kommer till Kanada i 30 dagar för ett projekt, eller forskare som kommer till Kanada i upp till fyra månader, vara undantagna från att behöva ansöka om arbetsvisum.
Jason LaTorre kallar Global Skills Strategy för en framgång och tillägger att många av de som har tagit sig till Kanada via programmet har fått permanent uppehållstillstånd.
– Det här programmet är en av förklaringarna till att vi har så många talanger inom tekniksektorn och varför Kanada håller på att utvecklas till en ledande nation inom artificiell intelligens. Många kommer till landet för att jobba inom sektorer som mjukvaruteknik, datorhantering, datorprogrammering, AI-teknik, informationssystemanalys och även för att bli universitetsprofessorer.
Flyktingar bidrar via sponsorsprogram
Förutom ovan nämnda program finns också något som kallas för ”International experience class”. Det handlar om att de utländska personer som har motsvarande ett helt års kvalificerat arbete i Kanada ges möjlighet att ansöka om permanent uppehållstillstånd i landet.
– Detta tillåter oss att inte bara ta in kvalificerade arbetare, utan kvalificerade arbetare som redan har erfarenhet av att jobba i Kanada, säger Jason LaTorre.
Men det är inte bara de personer som kommer som arbetskraftsinvandrare som bidrar till landets ekonomi. Även de personer som kommer till Kanada med flyktingstatus kan påverka landet positivt, säger Jason LaTorre. Han berättar att av de 471 550 personer som fick permanent uppehållstillstånd förra året så var cirka 75 000 av dem flyktingar. Ungefär hälften av dessa kom till Kanada under det så kallade ”Private Sponsorship Programe”, som har existerat sedan 1970-talet.
– Med det här sponsorsprogrammet kan en grupp människor eller en organisation underteckna ett avtal med Kanadas regering om att stödja flyktingen under personens första år.
Jason LaTorre säger att sponsorsprogrammet för flyktingar är ett effektivt sätt att integrera personer i Kanada.
– Personerna eller organisationen avtalar om att stå för alla kostnader för flyktingen, som kläder, hyra, transport, mat och dagliga utgifter. De hjälper också flyktingen med att bland annat ansöka om körkort, söka hälso- och sjukvård eller anmäla sig till en språkutbildning. Och de hjälper personen att lära sig mer om samhället.
Sveriges fördel som innovativt land
Att Kanada är ett populärt land att flytta till beror inte bara på systemet för arbetskraftsinvandring utan även på grund av landets höga levnadsstandard. I den aspekten finns det mycket gemensamt med Sverige, säger Jason LaTorre.
– Vi är starka demokratier som värnar om mänskliga rättigheter och rättsstaten, har starka sociala program och universell sjukvård. Vi erbjuder en enorm levnadsstandard i båda länderna.
– Och om det är något som kanadensare har gemensamt med svenskar så är det vår önskan om att vara utomhus oavsett temperatur. Även mitt på vintern kommer du att se både kanadensare och svenskar spela ishockey utomhus. Och jag bara älskar uttrycket här, att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder, skrattar Jason LaTorre.
Han anser att det finns flera saker som Sverige kan använda till sin fördel när det kommer till talangattraktion. Livsstilen, naturen och levnadsstandarden är bara några aspekter. Den höga innovationstakten är en annan.
– Sverige placerar sig väldigt högt i globala innovationsrankningar. Jag tror att det beror på landets investeringar i humankapital, en högkvalitativ utbildning och att entreprenörer känner sig trygga med att ta risker. Sverige har också höga privata investeringar i forskning och utveckling, säger Jason LaTorre och tillägger:
– Näringsliv, universitet och myndigheter arbetar också tillsammans med varandra för att uppnå tillväxt. Den samordningen mellan stat och näringsliv är imponerande.
Text:
Ana Cristina HernándezFoto:
Jonas Eng