4 min lästid : 28 februari 2024

Från utländsk till svensk kunskap

Varje år bedöms över tusen ingenjörer med en utländsk examen mot svenska examina. Men hur går det till? Magasin t: har tittat närmare på hur Universitets- och högskolerådet hjälper utländska ingenjörer att ta steget in på den svenska arbetsmarknaden, där de är hett eftertraktade.

Det är ingen hemlighet att många branscher har det svårt att hitta rätt kompetens. Ett problem är att utbildningsutbudet till stor del baseras på vad studenterna och inte på vad arbetsmarknaden efterfrågar, konstateras det i en rapport från Svenskt Näringsliv och Strategirådet.

 

Behoven gäller kanske särskilt för teknikindustrin där företag runt om i hela landet efterfrågar teknisk kompetens. I Teknikföretagens kompetensundersökning från 2022 uppgav till exempel hälften av de tillfrågade företagen att de inte har kunnat expandera verksamheten som planerat på grund av kompetensbrist.

 

Bland personer med ingenjörskompetens beräknas efterfrågan på ingenjörer med inriktning mot mjukvara och systemvetenskap öka mest. Behovet av ingenjörer bedöms dessutom öka stort de kommande åren, bland annat på grund av en ökad digitalisering och klimatomställningen.

 

Något som förvärrar bristen är att många hoppar av ingenjörsutbildningarna. Bland dem som hoppar av i slutet av utbildningen gör många det för att de har fått jobb, men i rapporten ”Ont om ingenjörer i ingenjörslandet Sverige”, skriven av Teknikföretagen, står det att nästan 17 procent av de som studerar på civilingenjörsprogrammet hoppar av utbildningen under de första två åren.

 

Som ett helt universitet

 

Men det finns positiva nyheter bland de dystra siffrorna. Varje år bedöms cirka 1300 personers utländska ingenjörsexamina mot svensk examen. Det handlar om cirka 300 civilingenjörer och 1 000 högskoleingenjörer.

 

– Det är väldigt många med tanke på att det examineras cirka 7 000 svenska ingenjörer varje år. Jag skulle säga att det motsvarar ett relativt stort universitet som Sverige dessutom inte har betalat för, säger Cecilia Ulfsdotter, enhetschef på avdelningen för bedömning av utländsk utbildning vid Universitets- och högskolerådet (UHR).

 

De vanligaste ingenjörsutbildningarna som bedöms är inom ämnesområdena elektronik, telekom och datateknik.

– Det är de tre absolut största kategorierna. Här bedöms cirka 300 högskoleingenjörer per år och 40 civilingenjörer. För högskoleingenjörer är även bygg- och anläggning stora områden, säger Cecilia Ulfsdotter.

 

– Orsaken till att färre utbildningar bedöms mot civilingenjörsexamen är att kraven för det är högre, fortsätter hon.

 

Just nu bedöms flest ingenjörer från Indien och Ukraina.

 

– Ärenden med utbildningshandlingar från Indien har ökat på grund av den arbetskraftsinvandring som sker därifrån. Ukraina har ökat kraftigt sedan kriget startade. De två länderna ligger på ungefär samma nivå nu. Vi får också många ansökningar från Iran. Majoriteten av de som bedöms är från länder utanför Europa.

Cecilia Ulfsdotter. Foto: Pressbild/UHR.
Cecilia Ulfsdotter. Foto: Pressbild/UHR.

Examensbeviset kontrolleras

 

För att kunna ansöka om att få sin examen bedömd ska medborgare i ett EU-/EES-land kunna styrka sin identitet med ett pass eller det nationella ID-kortet.

 

Medborgare i ett land utanför EU/EES ska skicka en kopia av pass eller dokument som ska uppfylla ett av tre krav: Att personen har uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller ett giltigt LMA-kort, att personen befinner sig i Sverige med familjeanknytning eller att personen är varaktigt bosatt i ett EU-land.

 

Den person som vill bedöma sin utländska utbildning skickar in relevanta betygskopior och studieintyg till UHR. Det första som myndigheten kontrollerar är om dokumenten är äkta. Falska dokument polisanmäls direkt, berättar Cecilia Ulfsdotter.

 

– Vi kontrollerar examensbevis direkt mot de aktuella lärosätena. De ska också vara kvalitetssäkrade av landets kvalitetssäkringsmyndighet som oftast är statlig. Om vi inte kan kvalitetssäkra en ansökan på det sättet så går vi inte vidare med den.

 

– Vi följer Lissabonkonventionens riktlinjer för hur det ska gå till och det är ganska tydligt beskrivet i den vilka rutiner som ska följas, fortsätter hon.

 

Tekniska utbildningar enklare

 

För de ansökningar som passerar till nästa steg tittar UHR närmare på nivån och vilken inriktning som utbildningen har.

 

– Det är vilken omfattning och längd, samt vilket syfte och inriktning som utbildningen har. Det kan till exempel finnas jordbruksutbildningar som vid första anblick ser ut som en agronomutbildning, men där det visar sig vara en utbildning för att bli trädgårdsarkitekt. Därför är det viktigt att kontrollera inriktningen.

 

Hon berättar att tekniska utbildningar ofta är enklare att bedöma.

 

– Uppläggen för de tekniska utbildningarna är mer lika mellan länder än många andra utbildningar. Det gör det lättare.

 

UHR bedömer också cirka 250 personer per år som har en kandidat- eller magisterexamen med teknisk inriktning.

 

– Det är framför allt inom datateknik, datasystem och kommunikation. Det är tekniska utbildningar, men inte på ingenjörsnivå, säger Cecilia Ulfsdotter.

 

Hon slår ett extra slag för den bedömningstjänst som UHR har startat. Här kan de sökande gå in på UHR:s sajt och se om deras utbildning finns registrerad.

 

– Är det en person från Indien som vill bedöma sin ingenjörsexamen så kan hen se efter om den utbildningen och det lärosätet finns registrerat hos oss. Det kan spara mycket tid.

 

Förra året mottog UHR 13 381 ansökningar om bedömning av utländsk eftergymnasial utbildning. Av dessa fick 70 procent ett utlåtande och 30 procent avslag.

 

– Det vanligaste skälet till avslag är att den sökande inte har kompletterat sin ansökan. En mycket liten andel avslås på grund av fusk, avslutar Cecilia Ulfsdotter.

Publicerad 28 februari 2024

Text:

Martin Berg

Foto:

Johanna Åkerberg Kassel