De validerar färdigheterna inom industrin

I en artikel som Magasin t: nyligen publicerade stod det att Universitets- och högskolerådet (UHR) bedömer och godkänner ungefär 1 300 utländska ingenjörsutbildningar om året, vilket är ett välkommet kompetenstillskott på arbetsmarknaden.

Det är dock inte bara UHR som underlättar för de personer som vill bekräfta sin kompetens på arbetsmarknaden. De svenska teknik- och industriföretagen arbetar strukturerat och kontinuerligt med så kallad validering av kompetens och kompetensutveckling för den inhemska och befintliga arbetsstyrkan ute på golvet.

Validering handlar om att synliggöra den kompetens som en medarbetare har skaffat sig på en utbildning eller genom många år ute i arbetslivet. Det viktiga är att en validering svarar på frågan om vilken kompetens en arbetstagare innehar ”här och nu”.

Mats Andersson, näringspolitisk expert inom yrkes- och arbetsmarknadsutbildning på Teknikföretagen, berättar att en rad organisationer har gått samman och bildat Svensk industrivalidering för att sköta och utveckla det viktiga kompetensarbetet.

Via Svensk industrivalidering kan en arbetstagares kompetens valideras och jämföras mot den kompetens som branschen är överens om är kvalificerande och kritisk för en effektiv produktion i den svenska industrin.

Själva driften av Svensk industrivalidering är utlagd på branschorganisationen Skärteknikcentrum Sverige, där Johan Nordberg är verksamhetsansvarig för de olika valideringsmodellerna som erbjuds.

– Svensk industrivalidering är ett konsortium där olika industrigrenar samarbetar för att kunna rekrytera rätt kompetens och utveckla den kompetens som redan finns ute på företagen idag. Det är ytterst en konkurrensfråga för den svenska industrin, säger Johan Nordberg.

Baskoncept för industrin

En grundsten i det arbetet är de branschöverskridande valideringsmodellerna som Svensk industrivalidering erbjuder. De modellerna är samlade i ett antal baskoncept. Tanken är att den person som valideras och godkänns inom ett baskoncept kan arbeta inom flera delar av industrin.

De olika baskoncepten är uppdelade på Industriteknik BAS, Automation BAS och Underhåll BAS. Varje modell innehåller också mellan 10 och 16 kompetensområden.

En arbetstagare som valideras enligt modellen Industriteknik BAS testas till exempel mot kompetensområden som att vara operatör vid olika maskiner, jobba i ett flöde, bedöma olika säkerhetsaspekter och förstå hur produktionsekonomi fungerar.

Inom valideringsformen Automation BAS handlar det om att ta reda på en persons automationskompetens. Kunskap som är generell och grundläggande för industrioperatörens dagliga arbete med olika typer av automationsutrustning. Här finns det kompetensområden som IT och Automation, Matematik och mätteknik.

Underhåll BAS är en valideringsmodell där personal får sin underhållskompetens testad. Tanken är att underhållet av olika maskiner ska fungera störningsfritt, vilket underhållsarbetet ska säkerställa. Här testas deltagarna mot kompetensområden som kunskaper i engelska språket, förebyggande underhåll och matematik.

– Baskonceptet validerar kompetens som är gemensam för dagens industriarbete oavsett inom vilken del av industrin de arbetar. Det betyder till exempel att en person som valideras i en basutbildning har en kompetens som kan användas oavsett om hen tillverkar stål, plastbitar eller bakar bröd i ett industriellt bageri. Det är ett erkännande av en persons kompetens, säger Johan Nordberg.

Företag gynnas av validering

Valideringsprocessen handlar inte bara om en arbetstagares nuvarande kompetens utan också om vad hen behöver utveckla för att höja sin kompetensnivå, påpekar Johan Nordberg.

– Dels får du ett kvitto på vad du kan, dels besked om vad du behöver lära dig. Därmed får företagen reda på inom vilka områden en person behöver kompetensutveckla sig. På så sätt har vi tillgång till hela infrastrukturen från valideringsprocessen till kompetenshöjande utbildningar.

Svensk industrivalidering erbjuder också branschspecifika valideringsmodeller inom ett specifikt område. Exempel på detta är Svetsvalidering och CNC-teknik, där den senare går ut på att sköta datorstyrda maskiner och/eller robotar för tillverkning av olika detaljer inom industrin.

Mats Andersson säger att det finns många anledningar för företag att satsa på validering.

– Branschvalidering är ett bra sätt att strukturera den interna kompetensutvecklingen och förtydliga vad en anställd, eller potentiell anställd, behöver.

– Utifrån validerad kompetens är det mycket enklare att upprätta en långsiktig plan för kompetensutveckling på företaget. Vilken kompetens finns och vilken behöver utvecklas?

3 000 valideras om året

Det är inte Svensk industrivalidering eller Skärteknikcentrum Sverige som genomför de olika valideringsmodellerna. Det gör ett hundratal utbildningsföretag som är utlokaliserade över hela Sverige.

– Alla valideringar av kompetens och utbildningar genomförs av ackrediterade testcenter med utbildade och behöriga testledare som är godkända av Svensk industrivalidering, säger Johan Nordberg.

Som driftansvariga sköter han och kollegorna på Skärteknikcentrum Sverige i sin tur den dagliga kontakten med alla testcenter.

– Vi hjälper och stöttar testledare, genomför utbildning och utvecklar ständigt basvalideringsmodellerna eftersom kompetensbehoven snabbt ändras.

Totalt valideras ungefär 3 000 arbetstagare om året, framför allt från industrin, mot någon av kvalifikationerna inom Svensk industrivalidering. Ungefär 2 000 av dem valideras mot de olika baskoncepten. Det är ofta företag, som behöver validera sin personal för att avgöra om man behöver sätta in kompetensfrämjande åtgärder, som är beställare.

– Det är både ett sätt att säkra företagets kompetens och visa de anställda att man satsar på dem, menar Johan Nordberg.

– Men testcentren får också rätt många beställningar av Arbetsförmedlingen inom ramen för olika arbetsmarknads- och integrationsåtgärder, konstaterar han.

Mats Andersson hoppas att flera företag kommer att vilja använda Svensk industrivaliderings olika program i framtiden.

– Den här verksamheten är rätt okänd vilket betyder att det är ganska få som genomgår en validering. Jag tror att en väg framåt är att försöka utveckla och erbjuda flera valideringsmodeller.

........................

Dessa organisationer står bakom Svensk industrivalidering:

Teknikföretagen

Industriarbetsgivarna

Skärteknikcentrum Sverige

GS-facket

IF Metall

Livsmedelsarbetareförbundet

TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag

IKEM – Innovations- och kemiindustrierna

Livsmedelsföretagen

Svetskommissionen

TMF- Trä och Möbelföretagen

Grafiska Företagen