Deras mål – att fler unga ska bli ingenjörer

Arbetsmarknaden skriker efter ingenjörer. Av den anledningen startade, för exakt tio år sedan, initiativet Tekniksprånget. Syftet är att ge unga som är osäkra på sitt utbildningsval en bild av vad ingenjörsyrket går ut på – och på så vis kunna väcka intresset för högre tekniska studier.

På teknikkonsultföretaget Afry har de i dagsläget åtta praktikanter från Tekniksprånget, varav sex på huvudkontoret i Solna och två i Gävle. Jonas Gustavsson, vd på Afry, säger till Magasin t: vid tidningens besök i Solna, att företaget har tagit emot praktikanter ända sedan Tekniksprånget startade.

– Vår ambition är att ta emot ännu fler per år. Vi vet att praktik, oavsett utbildning och nivå, är jätteviktigt. I det här fallet för att det tydliggör vad det innebär att jobba inom olika ingenjörsyrken.

Jonas Gustavsson har varit vd för Afry i fem år och har en bakgrund som civilingenjör i maskinteknik. Tidigare arbetade han på industrikoncernen Sandvik i tio år, där de också tar emot så kallade tekniksprångare.

– Jag har jobbat 25 år inom tillverkningsindustrin, som jag älskar, men det var dags att göra något nytt, berättar Jonas Gustavsson om hur han hamnade på Afry.

På sin nuvarande arbetsplats har han 17 000 kollegor över hela världen, varav de flesta är ingenjörer som jobbar med allt ifrån infrastruktur, automation, design och digitalisering till industri och energi. Men behovet av ingenjörer tar aldrig slut.

– När jag var färdigutbildad på 90-talet var behovet av ingenjörer inte lika stort. Digitaliseringen hade ännu inte tagit fart. Hållbarhet var inte ett stort ämne. Nu är behovet av ingenjörskompetens stort, och påverkar flera branscher.

Ville prova på först

Emilia Wilson, 18 år, från Täby och Marcus Guthe, 19 år, från Stockholm, är två av tekniksprångarna som gör sin praktik på Afrys huvudkontor den här hösten. Båda gör praktiken på företagets kommunikationsavdelning.

– Jag jobbar med bland annat marknadsföring och att se till att hemsidan ser bra ut. Vi är här för att lära oss om hur ett företag fungerar, hur det är i kontorsmiljö, berättar Marcus Guthe.

– Jag har liknande arbetsuppgifter, som att till exempel skriva artiklar på svenska och engelska. Vi får också träffa ingenjörer och höra vad de arbetar med, säger Emilia Wilson.

Både Emilia Wilson och Marcus Guthe gick naturprogrammet på gymnasiet. I dag är de intresserade av ingenjörsyrket. Att få prova på den riktiga verksamheten innan de sätter sig ”fem år i skolbänken” – som Marcus Guthe beskriver det – var det som lockade dem att söka en praktikplats.

– Jag har alltid vetat att ingenjörsyrket är det jag vill göra, men jag ville ta reda på vad en ingenjör egentligen sysslar med. Då är det bra att vi har fått prova och se hur det fungerar, säger Emilia Wilson.

Att Emilia Wilson och Marcus Guthe gör sin praktik via Tekniksprånget är för att de känner andra som har gått den vägen tidigare. Afry var bland bådas toppval som praktikplats.

– Jag drogs till Afry för att det är ett känt företag och varumärke som jobbar med hållbarhet, även ekonomisk och social hållbarhet. Och de har ett coolt kontor, säger Marcus Guthe.

– Jag hade hört talas om Afry redan då företaget hette ÅF. Jag gjorde research om företaget och kände att det passade mig, berättar Emilia Wilson och påpekar att den globala miljön, i och med att Afry har kontor i över 50 länder, var något som lockade henne.

– För mig är det viktigt att man får prata engelska på jobbet. Vi får också lära oss om hur Afry jobbar i andra länder.

Inspirera till ingenjörsstudier

Helena Gyrulf är verksamhetschef för Tekniksprånget på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Det är IVA som på uppdrag av Skolverket har drivit Tekniksprånget sedan starten 2012.

– Det är unikt att ett projekt har fått verka så länge. Men resultaten talar sitt tydliga språk och vi kan visa på nyttan med Tekniksprånget, säger Helena Gyrulf.

Det första året var det ett 10-tal industribolag som tog emot praktikanter via Tekniksprånget. Med tiden har projektet utökats till alla branscher där det behövs ingenjörer. Numera är det över 200 arbetsgivare – privata såväl som offentliga – som medverkar.

Helena Gyrulf säger att Tekniksprånget inte har några krav på att de deltagande företagen ska ha en viss omsättning eller antal anställda.

– Det enda kravet är att praktiken ska inspirera till ingenjörsstudier. Vi bestämmer inte vilka arbetsuppgifter praktikanten ska ha utan det är upp till arbetsgivaren. Tekniksprångarna är där för att bidra och jobba. De ska vara en del av verksamheten och lära sig mer om yrket.

Hon säger vidare att arbetsgivarna åtar sig att göra rekryteringen av praktikanterna och anordna en handledare under den fyra månader långa praktiken. Ungdomarna ska få arbetsuppgifter och en praktiklön.

Bra för konkurrenskraften

Fram till och med den 6 november pågår ansökningstiden till vårens praktikperiod. De ungdomar som får ansöka till praktiken ska vara mellan 18 och 20 år gamla och ha gått teknik- eller naturprogrammet på gymnasiet.

Helena Gyrulf berättar att många av dem som söker en praktikplats är osäkra på om de ska utbilda sig till ingenjörer och vill därför testa på yrket först.

Enligt siffror från Tekniksprånget anger 80 procent av de ungdomar som har gjort praktik via Tekniksprånget att de i dag studerar eller avser att studera till ingenjör eller annan teknisk utbildning.

– Syftet med Tekniksprånget är att det i längden ska leda till fler ingenjörer i Sverige och säkra vår konkurrenskraft som innovationsland. Mycket av det som förr inte krävde ingenjörskompetens kräver det i dag. Men tyvärr ser man att teknikintresset hos unga sjunker, berättar Helena Gyrulf och tillägger:

– Tekniksprånget leder inte bara till att fler vill utbilda sig till ingenjörer utan också att de som påbörjar studierna är kvar i utbildningen. Annars är det många avhopp de första åren.

Helena Gyrulf säger att ett mål för Tekniksprånget är att det ska vara jämställt mellan antalet män och kvinnor som antas som praktikanter.

– Där har vi lyckats med att uppnå 50 procent unga kvinnor som praktikanter. Av dem som väljer att studera vidare efter praktiken är andelen unga kvinnor densamma, 50 procent. Annars är kvinnor en underrepresenterad grupp när det kommer till teknikutbildningar.

Inte låst för resten av livet

På plats i de luftiga kontoren på Afry i Solna funderar Marcus Guthe och Emilia Wilson på vad de har lärt sig under praktiktidens gång.

– Jag har lärt mig att ta mer ansvar, att planera olika event, att fråga om hjälp. Jag är inte bara en praktikant utan också en medarbetare. Och vi får ta egna initiativ, säger Emilia Wilson.

– Man blir belönad om man tar egna initiativ. Vi föreslog exempelvis att vi skulle starta ett Tiktok-konto och det fick vi, fortsätter Marcus Guthe.

– Och det har gått bra med det så de kommer att fortsätta med det när vi har lämnat, fyller Emilia Wilson i.

Jonas Gustavsson berättar att med åren har praktikanterna kunnat integreras mer och mer i olika arbetsgrupper på företaget. Det beror på att konsulterna oftare satt ute hos kunden förr i tiden, medan fokus nu ligger på större projekt där fler är inblandade.

– Nu går Afry alltmer mot att leverera verksamhetsriktiga projekt. Det gör att vi oftare sitter tillsammans i huset som ett team.

Efter praktiken säger Emilia Wilson att hon skulle vilja läsa vidare på KTH, till civilingenjör inom antingen hållbarhet eller industriell ekonomi. Men först vill hon ut och resa. Marcus Guthe är också inne på att läsa till civilingenjör på KTH, eller Chalmers.

Tekniksprånget är något som båda redan har rekommenderat för syskon och bekanta. Tack vare praktiken har de fått en bättre bild av vad ingenjörsyrket går ut på.

– Praktiken har visat hur brett ingenjörsyrket är, säger Marcus Guthe.

– Det finns olika typer av ingenjörer och man måste inte vara låst vid en enda inriktning för resten av livet, tillägger Emilia Wilson.

Jonas Gustavsson beskriver Emilia Wilson, Marcus Guthe och de andra praktikanterna som ”superinspirerande och alltid positiva” och påpekar att företaget också lär sig mycket om kreativitet och ledarskap av dem. Han är glad att Afry kan bidra till att inspirera ungdomar att välja ingenjörsyrket.

– För oss som företag är det en jättekonkurrens kring ingenjörskompetens i och med att så många industrier nu investerar i omställningen. Bilindustrin, till exempel, går mer och mer mot elektrifiering. Sedan har vi den gröna ståltillverkningen och digitaliseringen.

– Jag är part i målet men tycker att ingenjörsyrket är det viktigaste i världen. Men också lösningen på den viktigaste frågan vi har – att se till att de kommande generationerna kan leva på samma sätt som vi lever i dag.