Experter: Vägen in till Sverige är fortsatt lång

Jane Rhodes har arbetat som chef för Global Mobility och Cross Border Compliance för Scania i drygt ett halvår. För närvarande bor hon i Skottland och planerar inte att flytta till Södertälje eller Sverige, där Scanias huvudkontor ligger.

Som brittisk medborgare behöver hon dock ett arbetstillstånd för att kunna arbeta i Sverige under sina besök, ett tillstånd som beviljades för några veckor sedan.

– Jag reser till Sverige regelbundet och det var därför jag ansökte om ett arbetstillstånd, berättar hon.

I vissa fall räcker det med ett besöksvisum när ett företag, som Scania, bjuder in anställda från andra länder utanför EU till Sverige, tillägger hon.

– Det beror på vad individen ska göra här i Sverige. Om individen ska bedriva produktiv arbetsaktivitet måste den få ett arbetsbaserat tillstånd. Men om personen bara kommer för möten eller utbildning behöver den bara ett besöksvisum.

Långsam migrationsprocess

Jane Rhodes har arbetat med global mobilitet i över 30 år i olika former. Innan hon började på Scania arbetade hon på reseföretaget TUI, där det inte var ovanligt att anställda flyttade från ett land till ett annat.

– Min uppfattning om arbetskraftsinvandring när jag arbetade på TUI, som var före brexit, var att Sverige var ett effektivt och digitalt land och att saker och ting rörde sig på ett flexibelt sätt.

Flera år senare, när Jane Rhodes hade börjat på Scania, började hon märka fördröjningarna i Migrationsverkets beslutsfattande. Vissa processer kunde ta upp till sju eller åtta månader. "Det var för långsamt", berättar hon.

– Jag hörde även från andra företag att de kämpade med sina arbetstillstånd för personer som de ville ta till Sverige.

Men problemet finns inte bara hos Migrationsverket, utan det handlar om helhetsbilden, menar Jane Rhodes. För när personen väl är i Sverige är processen långt ifrån över.

– Ett problem är det här med att personen inte kan göra något i Sverige förrän den har fått ett person- eller samordningsnummer. Och även det kan ta tolv veckor.

Inget bankkonto utan samordningsnummer

Jane Rhodes beskriver arbetskraftsinvandringsprocessen som en situation utan ände.

– Först tar det veckor eller kanske månader innan de anställda får arbetstillstånd. Och det är bara början, för sedan får de vänta i kanske upp till tolv veckor på att få ett samordningsnummer. Tills dess kan de inte öppna ett bankkonto.

– Det finns bara en eller två banker som låter en öppna ett bankkonto utan person- eller samordningsnummer. Men de bankerna har väntelistor för möten.

Som ett resultat hamnar företag i en situation där deras anställda befinner sig i landet, men de kan inte betala ut deras löner, påpekar Jane Rhodes.

– Därför är upplevelsen för de anställda ganska negativ. Många har uppfattningen om att de flyttar till ett avancerat land men står sedan inför all denna byråkrati. Det faktum att du inte kan göra någonting utan ett personnummer skapar en ansträngd situation.

Nya ändringar i november

Enligt Jane Rhodes finns det i dagsläget cirka 300 anställda över hela Scania på internationella uppdrag. Många av de som kommer till Sverige kan komma från en mängd olika länder och kontinenter, som Brasilien, Indien och Kina.

– Vi har en fabrik i Brasilien och vi bygger också en fabrik i Kina. Därför kommer många brasilianare till Sverige först, för att engagera sig i projektet och få upplärning, innan de är redo att åka vidare till Kina eller flytta tillbaka till Brasilien. De stannar i Sverige i genomsnitt cirka tre år.

Jane Rhodes säger att en av förändringarna som den svenska regeringen gjorde i november förra året var att ändra ansökningsprocessen för arbetstagare som kommer från "visumfria länder", vilket är länder som inte kräver visum om personen besöker Sverige i mindre än 90 dagar.

Ändringen kräver att sökanden lämnar in biometriska uppgifter och uppvisar sitt pass fysiskt på en ambassad eller ett specifikt konsulat. När det gäller Scanias anställda i Brasilien måste de vända sig till ambassaden.

– Förändringen hade en stor inverkan på oss. I Brasilien ligger vår fabrik på ena sidan av landet och våra anställda måste nu ordna sin biometri på ambassaden i Brasilia på andra sidan.

– Så vi flyger våra anställda och deras familjer till andra sidan landet, vilket inte är kostnadseffektivt eller hållbart. Och processändringen gjordes över en natt, utan någon förvarning.

Global mobilitet är viktigt

Jane Rhodes säger att det inte alltid är enkelt att hitta rätt kompetens på den lokala arbetsmarknaden. Det är anledningen till att den globala rörligheten är så viktig, menar hon.

– Företag försöker i första hand anställa folk från den lokala arbetsmarknaden eftersom det är mer kostnadseffektivt att göra det och tar mindre tid. Men om kompetensen som företaget behöver för att växa inte finns i landet kan man behöva leta någon annanstans.

Hon nämner två anledningar till att företag väljer att hämta arbetskraft från andra länder. En av dem är att företag ofta behöver överföra personalresurser från en del av organisationen till den andra.

– När vi ska flytta människor inom Scania är det för att dessa personer har en teknisk kompetens som vi behöver eller för att de behöver få internationell erfarenhet.

– Det finns specifika projekt som kräver specifik kompetens. Till exempel bygger vi en fabrik i Kina och byggde en i Brasilien för flera år sedan, så människorna som kommer från Brasilien har den kompetens och kunskap som vi behöver för att bygga fabriken i Kina. I andra situationer kan det röra sig om anställda som är lämpliga för roller som kanske inte finns någon annanstans än i Sverige. Denna kunskapsöverföring är viktig för internationella företag.

Jane Rhodes säger också att det andra skälet är att det finns en "allmän kompetensbrist i de flesta länder", som hon beskriver det. Därför kommer det alltid att finnas roller för vilka, oavsett hur hårt ett företag letar i den lokala marknaden, det inte går att hitta rätt kompetens.

– Vi måste som företag utnyttja den globala marknaden. Att ha rätt personer på rätt positioner är avgörande.

Behövs mer kommunikation

Jane Rhodes säger att hon förstår och respekterar förändringarna i migrationspolitiken i Sverige. Men hon önskar att det fanns mer kommunikation mellan myndigheter och företag.

– Vi behöver mer av ett öppet samtal. Att myndigheterna ibland tar beslut från den ena dagen till den andra hjälper inte företagen.

Jane Rhodes berättar att det i Storbritannien finns ett rådgivande migrationsråd som lyssnar på företagens åsikter och behov, vilket bidrar till att forma landets migrationsstrategi. Men i Sverige verkar det inte finnas lika många sätt att ”forma och påverka” landets migrationsstrategi, anser hon.

– Jag tror att det handlar om att förstå att det inte bara är en ”Scaniafråga” och inte bara en ”Sverigefråga”. Covid orsakade många förseningar och problem med rörligheten över hela världen. Men om vi får mer kommunikation i Sverige kommer företagen att veta hur de kan gå vidare från de utmaningar som de står inför.

– Min önskan skulle vara att man hittar ett sätt att lyssna på de företag som dagligen kämpar med detta.

En ljusning vid horisonten

Li Ljungberg är ansvarig för talangattraktion på Teknikföretagen. Hon säger att anledningen till att handläggningstiderna slog i taket under hösten 2022 beror på flera faktorer. En av dem är att det infördes nya regler för arbetstillstånd den 1 juni 2022, vilket innebar att många ärenden har behövt kompletteras.

Därtill började Migrationsverket att tillämpa ny praxis kring provanställningar och kräver sedan den 1 november fysiskt uppvisande av pass på ambassad eller konsulat från tidigare viseringfria länder.

Li Ljungberg säger att det är ett stort problem för både företagen och för individerna med de långa väntetiderna – och framför allt oförutsägbarheten kring när arbetstillståndet kan beviljas.

– Det gör det svårt att planera en uppsägning från det befintliga jobbet, planera en ofta interkontinental flytt, skaffa bostad åt familjen och kanske skolplats åt barnen.

En ljusning kan dock ses vid horisonten. Nu har Migrationsverket fått i uppdrag av regeringen att under 2023 korta handläggningstiderna för arbetstillstånd, tillägger hon.

Myndigheten ska också öka informations- och servicearbetet och ge goda förutsättningar för kompletta ansökningar. Detta arbete ska redovisas för migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i september.

– De tendenser vi ser är att det finns ansökningar som behandlas snabbare nu än hur det var under hösten, men det är fortfarande alldeles för oförutsägbart. Särskilt kraven på att fysiskt visa upp pass ställer till problem, säger Li Ljungberg.

– Det kommer att genomföras större förändringar i systemet för arbetstillstånd framöver. Vi trycker verkligen på vikten av god kommunikation och framförhållning från Migrationsverkets sida, att systemförändringar inte genomförs från en dag till en annan.

Sverige måste bli attraktivt

Li Ljungberg säger att det är positivt att regeringen bland annat ska utreda hur Sverige kan bli mer attraktivt för kvalificerade arbetskraftsinvandrare, men oroas samtidigt över tidshorisonten. Utredaren ska nämligen inte presentera sitt betänkande förrän i januari nästa år.

– Flera andra jämförbara länder i Europa och andra delar av världen, som till exempel Kanada, har det senaste decenniet tagit stora steg framåt för att attrahera och ta emot kvalificerad arbetskraft. Ett inspirerande exempel är i Finland som har skapat en samordning med regeringsprogrammet Talent Boost.

Ett framgångsrikt arbete med att attrahera och etablera internationell kompetens spänner över flera politikområden, flera myndigheters ansvarsområden samt regionala aktörers uppdrag, menar Li Ljungberg.

– Ett tydligt exempel är Skatteverkets handläggningstider för personnummer. Sverige behöver en politisk ambition för arbetskraftsinvandring som innefattar hela processen från attraktion och mottagande till att behålla internationell kompetens, avslutar hon.

......................

Utredningen om arbetskraftsinvandring:

Den regeringstillsatta utredningen ”Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring”, som bland annat utreder förslag om en ny lönenivå, har fått ett tilläggsuppdrag. Utredaren ska också före­slå åtgärder som främjar den hög­kvalifi­cerade arbets­krafts­invand­ringen till Sverige.

Det kan till exempel röra sig om kortare handläggningstider och förenklade tillståndsprocesser. Det kan även handla om åtgärder som främjar samverkan mellan myndigheter och säkerställer att regelverken inte skapar onödiga hinder.

Utredaren ska lämna sitt betänkande i januari 2024.