Holländska experten: Så kan Sverige attrahera unga till STEM

Den svenska regeringen vill satsa på matematikämnet i skolan, med det långsiktiga syftet att få fler ingenjörer i framtiden, rapporterade DN nyligen. Bland annat ska matematikundervisningen stärkas redan i förskoleklass, undervisningstiden i ämnet öka i lågstadiet och lärarutbildningen ska få större fokus på ämneskunskaper, såsom matematik. Det ska också ställas högre antagningskrav till lärarutbildningen. En särskild utredare ska få i uppdrag att ta fram förslag på hur det ska gå till.

Ett land som det svenska Utbildningsdepartementet skulle kunna inspireras av när det tar fram en nationell strategi för att få fler ingenjörer, är Nederländerna.

På Teknikföretagens huvudkontor i Stockholm träffar Magasin t: en av de främsta aktörerna bakom Nederländernas framgång, Beatrice Boots, under hennes besök i Sverige. Hon har en examen i geografiskt informationssystem från universitetet i Utrecht och är sedan 2016 chef för den holländska STEM-plattformen, kallad för Talent for Technology.

Av den anledningen har Beatrice Boots mer kännedom än de flesta kring vad man ska göra för att få fler unga att välja en utbildning inom STEM (engelska förkortningen för Science, Technology, Engineering and Mathematics).

– Antalet unga personer i Nederländerna som var intresserade av STEM hade minskat i decennier och vi var tvungna att göra något åt det, berättar Beatrice Boots om hur det hela startade.  

– Det var därför regeringen inrättade STEM-plattformen. Numera är det en offentlig-privat-finansierad organisation.

Den nationella STEM-plattformen grundades år 2000 av landets Utbildningsdepartement, Ekonomidepartement och Socialdepartement, med det gemensamma syftet att implementera landets STEM-strategi. Den nederländska regeringen hade märkt att landet behövde fler personer som tog examen från STEM-ämnena, för annars skulle det i framtiden bli svårt att konkurrera mot länder i Asien och mot USA.

2013 lanserades den så kallade Techniekpact – Teknikpakten på svenska. Målet då, som fortfarande pågår, var att totalt 40 procent av alla utexaminerade inom högskole- och yrkesutbildningarna skulle ha tagit examen inom STEM-området.

Målet är i dag nästan helt uppfyllt – i alla fall när det kommer till högre utbildning. 36 procent av studenterna inom högre utbildning tar i dag examen från STEM-utbildningar. Mängden unga som väljer STEM-inriktningarna inom yrkesutbildningen släpar dock efter.

– Där har vi inte nått hela vägen, säger Beatrice Boots.

Fördubblades på bara tio år

Utbildningssystemet i Nederländerna skiljer sig något åt från det svenska. Redan vid 12 års ålder väljer eleverna om de vill läsa på ett teoretiskt eller praktiskt program på det som motsvarar högstadiet, där de teoretiska programmen förbereder dem för högre utbildning.

Efter två-tre år, när eleverna är runt 15–16 år, väljer eleverna på de teoretiska programmen om de vill fortsätta att studera med STEM-profil på det som motsvarar gymnasiet, eller om de hellre vill inrikta sig på ett annat område.

– Eleverna i gymnasieskolan som valde STEM-inriktningarna ökade från 30 procent 2005 till 60 procent 2015. Men det gäller bara för eleverna på de teoretiska programmen.

Inte alla de elever som väljer STEM på teoretisk gymnasienivå kommer att fortsätta att studera STEM i högre utbildning, men ökningen på gymnasienivå påverkar även resultatet för högre studier positivt, förklarar Beatrice Boots. Detta är anledningen till att antalet personer som tar examen från STEM i högre utbildning är nästan 40 procent idag.

Hur lyckades då STEM-strategin uppnå en sådan förbättring av de teoretiska programmen? Beatrice Boots säger att mycket av det har att göra med det faktum att den nationella regeringen beslutade sig för att samarbeta med företag, skolor och landets regionala beslutsfattare.

– Om vi vill ha fler elever i STEM, vare sig det är på högskoleförberedande utbildningar eller yrkesutbildningar, måste vi se till att vi har lärare för det och att företag är involverade. Den nationella regeringen kan inte göra allt.

De regionala myndigheterna har ett nätverk av lokala företag som skolorna och staten inte har, påpekar Beatrice Boots.

– Detta ger oss också en möjlighet att fokusera på regionens huvudsektorer. I norr har vi många företag som jobbar för vattenindustrin och i söder hade vi gruvor förr i tiden och företagen där fokuserar i dag mycket på hållbar energi.

STEM är mer än matte, fysik och kemi

Beatrice Boots säger att hon är stolt över de förbättringar som har gjorts i Nederländerna tack vare STEM-strategin.

En av de bidragande faktorerna var att företag och skolor började att arbeta närmare tillsammans. Skolor kan till exempel ha karriärdagar då företag besöker dem för att visa eleverna vad de erbjuder för jobb inom tekniksektorn och vad eleverna kan studera för att få de jobben.

– Detta är ett bra sätt att ge eleverna en större koppling till STEM. Skolor kan inte göra det ensamma. Andra exempel på åtgärder som har vidtagits är att lärare gör företagsbesök eller att företag erbjuder eleverna praktik under en dag.

Många aspekter har beaktats vid genomförandet av STEM-strategin. Beatrice Boots säger att en annan sak som man har gjort är att undersöka hur många av programmen inom den högre utbildningen som kan kategoriseras som STEM och om de uppfyller STEM-standarden.

– Varje år har vi också en ”Teknikpakt”-monitor där vi tittar på siffrorna för gymnasieutbildning, högre utbildning och yrkesutbildning inom STEM och på hur siffrorna utvecklas.

– Vi tittar på de totala siffrorna men delar också upp det efter regioner – bland annat för att se om en region går bättre eller sämre än de andra. Och då kan vi hjälpa de regioner som behöver det.

En annan sak som har implementerats i Nederländerna är ett skolämne som heter "Natur, liv och teknologi" (NLT). Tillsammans med de traditionella ämnena matematik, kemi, fysik, biologi och informatik betraktas nu NLT även som ett STEM-ämne.

– När eleverna går NLT får de fokusera på en fråga, till exempel "Hur kan man åka skridskor snabbare på isen?". Sedan ska de räkna ut saker som rör isens sammansättning, hastighet och så vidare.

– Hälften av gymnasieskolorna erbjuder NLT-ämnet. Vi ville visa eleverna att STEM är mer än matematik, fysik och kemi. Det handlar om att lösa problem också.

Rekommendationer för Sverige

En sak som Beatrice Boots har lärt sig under arbetet med STEM är att det är viktigt att börja när eleverna är riktigt unga.

– Barn kommer redan i mycket tidig ålder att bestämma sig för om de gillar STEM eller inte, kanske omedvetet. Det är därför man ska undervisa i STEM i grundskolan.

Det har funnits en del utmaningar under åren, berättar hon. En av dem är lärarbristen i STEM-ämnena och skillnaden mellan skolorna. Den digitala kompetensen bland lärarna är ofta inte heller tillräckligt bra. En annan utmaning är att STEM fortfarande inte lockar tillräckligt många kvinnor.

Sammantaget är dock Beatrice Boots glad över vad STEM-strategin och Teknikpakten har åstadkommit, särskilt med tanke på att eleverna i teoretisk gymnasieutbildning som väljer STEM har fördubblats sedan 2005.

– Utifrån den aspekten fick vi de siffror som vi ville ha, även om vi måste bli bättre på yrkesutbildningen. Jag är också glad att tekniksektorn har varit inblandad i detta. Att få unga människor att välja STEM ses som ett gemensamt intresse för alla.

– Jag tror att om vi inte hade startat strategin 2000 hade antalet utexaminerade inom STEM inte varit lika högt, och vi hade haft färre innovativa företag i Nederländerna.

Enligt EU:s innovationsindex är Nederländerna, precis som Sverige, bland de topp fem bästa länderna i EU när det kommer till innovation. Beatrice Boots menar dock att resultatet av dagens utbildningssystem inte motsvarar vad landet siktar på att vara i framtiden.

– Därför är det här en långsiktig fråga som bör återkomma hela tiden.

Beatrice Boots påpekar att om Sverige också vill bli framgångsrikt med att öka attraktionskraften för STEM rekommenderar hon att börja i ett tidigt skede och involvera ”alla nödvändiga parter”.

– Landet kommer att behöva en politik och en strategi där alla inblandade kommer överens om vilken väg de vill gå och sedan besluta om vad de ska göra.

– Betydelsen av STEM är inte bara en fråga för skolor och företag. Alla andra samhällsområden – inklusive sektorer som ligger utanför tekniksektorn – kommer också att påverkas av resultaten.