Läraren: Teknik är inte ett högprioriterat ämne

Skolan har åter börjat för de flesta elever runt om i landet. För Lidingöbon Alexander Alsén, högstadielärare på Mörbyskolan i Danderyd, börjar ett nytt och intensivt skolår med undervisning i ämnena matematik, de naturorienterande ämnena (NO) och teknik.

Alexander Alsén är sedan tre år tillbaka ordförande för den ideella riksföreningen LMNT, vars förkortning står för ”lärare i matematik, naturvetenskap och teknik”. Föreningen grundades 1933 och fyller 90 år i år.

– Vi är en förening för ämneslärare i grundskolan och gymnasiet och vår strävan är att undervisningen i ämnena matte, naturvetenskap och teknik ska vara så bra som möjligt, berättar han.

Detta är inte en helt lätt uppgift. I början av sommaren rapporterades det att regeringen ska börja satsa på ökad matematikundervisning i skolan. I den aspekten är utvecklingen positiv. Teknikämnet får däremot fortfarande inte den behandling som den förtjänar, menar Alexander Alsén.

– Matematikämnet har en hög status, bra med undervisningstid och respekt från skola, vårdnadshavare och elever, säger han och fortsätter:

– Naturvetenskap hamnar någonstans mitt emellan medan teknikämnet tyvärr ligger långt ner i status. I grundskolan märker man att det inte är ett högprioriterat ämne.

Saknas progression i kursplanen

Teknik har varit ett självständigt grundskoleämne, med en egen kursplan, sedan 1994. Ämnet har dock varit obligatoriskt sedan läroplanen 1980, fast då som en del av naturvetenskapsundervisningen.

Att teknikämnet har varit ett eget ämne i nästan 30 år gör det mer anmärkningsvärt att det än i dag inte finns tydliga riktlinjer kring det, anser Alexander Alsén.

– Sverige har teknik som ämne och då bör man göra något av det. Men Skolverket har ännu inte tagit ner foten för vad teknik ska vara för något. Kursplanen är otydligare än för andra ämnen. Jag ser det som en missad chans i att få fler elever att intressera sig för teknik.

Alexander Alsén säger att han skulle vilja se en kursplan som fokuserade mer på det praktiska arbetet med teknikutveckling – att eleverna får lära sig att ta fram lösningar på olika problem.

– Om man säger att teknik är ett laborativt ämne skulle man behöva rätt förutsättningar för att göra det laborativt, som det är för ämnen som hemkunskap, kemi eller biologi.

– Men med tiden har teknikämnet blivit väldigt brett. Det har blivit mer fokus på exempelvis teknikhistoria och teoretiska analyser och mindre tid för att göra projekt, pröva och ompröva, rita skisser, hitta tekniska lösningar och så vidare.

Det saknas också en tydlig progression i kursplanen, anser Alexander Alsén.

– Kursplanen ser liknande ut under hela grundskolan. Ofta resulterar det i att eleverna får bygga en bro av spagetti på låg-, mellan- och högstadiet. Då blir det ingen progression för dem, utan det blir en låg kunskapsutveckling.

Ingen valuta för kompetensen

Alexander Alsén har jobbat som lärare i tio år. Han har en bakgrund som kemist och utbildade sig vidare till lärare via organisationen Teach for Sweden. Han är alltså en av de många lärare som har en annan utbildning i grunden, och som har studerat vidare för att få lärarbehörigheten.

I dag är över hälften av alla tekniklärare i grundskolan obehöriga i ämnet. Detta är något som bland annat Teknikföretagen lyfter fram som ett problem. Alexander Alsén anser även här att det främst är ämnets spretighet som ställer till det för lärarna – även om dessa är behöriga.

– Behöriga lärare behöver också ha ett bättre grepp av vad teknikämnet är för något, för att få valuta för kompetensen.

Enligt Alexander Alsén måste teknikämnet få tydligare kunskapsmål. För att uppnå det måste man ”hitta teknikämnets särart” – grunden till varför det blev ett självständigt ämne från början.

– Sverige skulle behöva bestämma sig för vad man vill få ut av teknikämnet och fokusera på det. Vad är det som gör teknikämnet unikt?

Vilka tips har du till de lärare som vill väcka intresse för teknikämnet bland eleverna?

– Att använda elevernas kreativitet och få dem att arbeta mer praktiskt. Det bör bli mer fokus på ”görande” i tekniken – man lär sig genom att producera något, som att till exempel skriva kod.

Alexander Alsén säger att politiker och skolledning har lika stort ansvar som lärare för att se till att teknikämnet får en högre status och att elever får de kunskaper som de behöver för framtidens arbetsmarknad.

– Alla lärare kanske inte får de förutsättningar och resurser från skolan för att arbeta mer praktiskt. Det kan också leda till att man inte når fram till de grupper som skulle kunna vara intresserade av det praktiska arbetet. Där kan man också prata om en missad chans.

Läs även Teknikföretagens rapport: "Teknik – skolans viktigaste ämne?".