Massflyktsdirektivet gör det lättare att anställa ukrainska flyktingar

Med anledning av kriget i Ukraina har EU beslutat att åberopa det så kallade massflyktsdirektivet. Det rör sig om ett EU-direktiv som skapades 2001, som en följd av kriget i forna Jugoslavien, men som aldrig har aktiverats tidigare.

Direktivet innebär att det går snabbare att bli beviljad uppehålls- och arbetstillstånd för de personer som omfattas av det. I det här fallet rör det sig om personer som lämnade Ukraina den 24 februari – då landet invaderades av Ryssland – eller senare. Det gäller såväl ukrainska medborgare som personer som hade uppehållstillstånd i landet samt familjemedlemmar.

Personer som har begått vissa brottsliga handlingar eller kan vara ett hot mot Sveriges säkerhet kan inte få uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

– En ukrainsk medborgare eller en person som har bott i Ukraina fram till att Ryssland invaderade kan ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige och få beslut på bara några dagar. När personen har beviljats tillstånd kan den börja arbeta direkt. Det är en mycket snabbare prövning av Migrationsverket än den traditionella asylansökan, säger Björn Widlert, chef för Teknikföretagens medlemsenhet.

En fördel med massflyktsdirektivet jämfört med ett vanligt arbetstillstånd är att man kan lämna in en ansökan inifrån Sverige, berättar Björn Widlert. När man ansöker om ett vanligt arbetstillstånd får man inte vara i Sverige när ansökan lämnas in.

– Så jämfört med asylansökan är det en snabbare prövning och jämfört med ansökan om arbetstillstånd är det en smidigare hantering.

Tre skyldigheter för arbetsgivare

Den som beviljas skydd enligt massflyktsdirektivet får ett arbetstillstånd som gäller fram till mars 2023, vilket är ett år från och med det att direktivet aktiverades. Det finns en möjlighet att på EU-nivå förlänga skyddstiden ytterligare, men det är ett beslut som i så fall fattas längre fram i tiden, säger Björn Widlert.

– Det kan vara så att direktivet förlängs ett år till om det fortfarande är krig. Eller så kanske direktivet inte förlängs men personerna får gå över till att söka asyl eller göra ett spårbyte till arbetstillstånd. Ingen vet ännu men förhoppningsvis får vi veta i god tid hur det kommer att bli efter mars 2023.

För arbetsgivare gäller det att vara medveten om tre saker. När man funderar på att anställa en person enligt massflyktsdirektivet behöver man kontrollera att den har fått ett beviljat uppehålls- och arbetstillstånd enligt nämnda direktiv. När uppehållstillståndet beviljas får individen ett beslut från Migrationsverket.

– Arbetsgivarens skyldighet är att kontrollera de handlingar som beviljar uppehålls- och arbetstillstånd. Man är skyldig att ta en kopia av handlingarna och spara dem under hela anställningen och tolv månader efter att anställningen har upphört. När man har anställt personen ska man anmäla till Skatteverket att man har anställt en utländsk medborgare.

– Dessa är alltså de tre skyldigheterna – kontrollera beslut och id-handling, dokumentera och spara kopior samt meddela Skatteverket.

Inte kopplat till yrke

Personer som anställs i samband med massflyktsdirektivet har samma arbetsrättsliga villkor på arbetsplatsen som en svensk medborgare. Det finns inte heller några begränsningar i huruvida anställningen rör sig om en visstids- eller tillsvidareanställning.

Tillstånd enligt massflyktsdirektivet är mycket bredare än det vanliga arbetstillståndet och gäller för hela arbetsmarknaden.

– De vanliga arbetstillstånden är knutna till ett specifikt yrke, vilket innebär att personen bara får jobba inom det yrke som den har fått tillstånd för. De första två åren är också knutna till en specifik arbetsgivare, berättar Björn Widlert.

– Med ett vanligt arbetstillstånd måste man lämna in en ny ansökan om man ska byta till ett nytt yrke. De första två åren måste man även lämna in en ny ansökan om man ska byta arbetsgivare. Men detta behövs inte för massflyktsdirektivet, tillägger han.

Om en arbetsgivare vill anställa en ukrainsk medborgare som inte bodde i Ukraina före den 24 februari, och som av den anledningen inte omfattas av massflyktsdirektivet, måste anställningsprocessen ske enligt de vanliga reglerna för arbetstillstånd.

Att ansöka om arbetstillstånd för medborgare från tredjeland, det vill säga utanför EU, är något som Teknikföretagen kan hjälpa sina medlemmar med, förutom att även erbjuda rådgivning rörande arbetskraftsinvandring, berättar Björn Widlert.

– Vi kan hjälpa till med nyansökningar av arbetstillstånd, vid förlängning av dessa och när det handlar om studenter som har fått ett arbete i Sverige och vill söka om arbetstillstånd i samband med att uppehållstillstånd för studier löper ut, säger han.

I och med att Teknikföretagen är certifierat av Migrationsverket för att hjälpa medlemsföretag att ansöka om arbetstillstånd går processen mycket snabbare.

– När vi lämnar in en nyansökan fattar Migrationsverket normalt sett beslut inom tio dagar. Den genomsnittliga handläggningen just nu utanför certifieringssystemet är nio månader. Det är en stor skillnad.

Mer information om massflyktsdirektivet och arbetskraftsinvandring finns på Teknikföretagens arbetsgivarguide.