Jakten på nya sätt att säkra kompetensen

Framtidens nya möjligheter kräver att industrin gör en kompetensomställning. En utmaning, särskilt för små- och medelstora företag. Så här rustar CEJN i Skövde och Gnosjö Automatsvarning för morgondagens behov.

Hos CEJN pågår sista timmens jobb innan helg. Det pyser och surrar lågt i fabriken när nipplar, snabbkopplingar, blåspistoler och andra produkter ur sortimentet produceras.

 

De senaste åren har Skövdeföretaget gått igenom en stor teknikutveckling. Automatiseringen har tagit fart, egna lösningar inom den japanska felsäkringsmetoden poka yoke har implementerats, maskinparken är till stor del ersatt med modern utrustning.

 

Kompetensen har byggts på stegvis.

 

– Ofta har vi skapat en testcell först. När vi sett att teknologin är funktionell och applicerbar har vi byggt vidare och utbildat teknikerna. Det sker dels via medverkan i forskningsprojekt, dels via utbildningar hos leverantörer, säger produktionschef Gunnar Hellichius.

 

Nu ligger utmaningen i att automatisera ännu mer så att verksamheten förblir konkurrenskraftig. Systemen som byggs blir allt mer komplexa. En av många saker som teknikerna behöver förstå är vilka krav man kan ställa på en utrustning för att koppla upp den mot molnet.

 

– Integrationen mellan IT och traditionell produktionsteknik är ett svårt gränsområde. Vi vet inte vilka behov vi har i framtiden, bara att vi behöver något. Just nu tittar vi på hur vi ska vidareutbilda personalen för att få rätt kompetens.

Elektrifieringen på fordonssidan är en trend som öppnar en hel del möjligheter för oss.

Alla anställda har en gemensam kunskapsgrund: 7,5 högskolepoäng i Lean. CEJN skickar medarbetarna på kurs via IDC, ett utvecklingsbolag för industrin i Skaraborg, och Högskolan i Skövde håller i utbildningen.

 

Företaget drar främst nytta av det lokala lärosätet genom att hitta ny personal, en rekrytering som ofta börjar med ett examensjobb. Mer direkt samverkan är önskvärd. Kenneth Kjellberg, ansvarig för divisionen engineering, tror att det skulle underlätta i digitaliseringsvågen som sköljer över alla industriföretag.

 

– Vi behöver lära oss hur vi kan anpassa produkter och tjänster, hur företaget drivs och fungerar i en digital tillvaro. Elektrifieringen på fordonssidan är en annan trend som öppnar en hel del möjligheter för oss. Där skulle högskolan kunna bidra med mycket kunskap.

 

Enligt Gunnar Hellichius har högskolan intressanta industriutbildningar inom ramen för livslångt lärande, till exempel industriell robotteknik. Kurserna är öppna för förbättringstekniker utan högskolebehörighet. När behörighet saknas blir det mer komplext.

 

– Vi har många med utbildningsbehov, men vi vet inte om de kommer in och det blir svårt att planera. Ofta köper vi utbildningen i stället.

 

Antagningsförfarandet är en fråga för politiken, anser han.

 

– Det finns ingen garanti för att vi får utbildningsplatser, då faller lite av idén med industriutbildning via högskolan. Politikerna skulle kunna underlätta så att företagen kan få snabbt och klart besked att man kommer in på enstaka kurser.

Gunnar Hellichius menar att utan garanti för utbildningsplatser faller lite av idén med industriutbildning via högskolan.
Gunnar Hellichius menar att utan garanti för utbildningsplatser faller lite av idén med industriutbildning via högskolan.
Sverige lever av export, inte musikproducenter eller Youtubers.
Linda Fransson, vd Gnosjö Automatsvarvning
Linda Fransson, vd Gnosjö Automatsvarvning

I Skövde är det högt söktryck till gymnasiets industritekniska program. I Gnosjö är situationen den motsatta. Ett av företagen som påverkas är Gnosjö Automatsvarvning. Det är inte självklart att nyanställda CNC-operatörer har med sig rätt kunskap och certifikat. Då måste företaget validera och själva täcka kompetensglappet.

 

Vd Linda Fransson efterlyser en strategi för att fylla industrin med människor som har rätt grundutbildning.

 

– Storföretag driver egna skolor med framgång, medan kommunala gymnasium och friskolor kämpar med att få sökande. Där börjar problemet. Man tar in personer som inte uppfyller kraven och dränerar industrisverige på kompetens.

 

Bolaget har ett 60-tal medarbetare och är specialiserat på svarvning av komplexa detaljer i en tekniskt avancerad maskinpark. En utmaning på fabriksgolvet är att ställa maskinen för produktion av en ny detalj. Då behövs kunskap i programmering och val av verktyg. Skiftet ska gå snabbt och effektivt, det kräver färdigheter i logisk planering.

 

– Vi vill få operatörerna dit, men inte genom att ta genvägar. De ska kunna det teoretiska som man får genom teknik- eller industriprogrammet, säger Linda Fransson.

Om det inte finns en övergripande strategi lägger man ansvaret för kunskapen på industrin.

Företaget har tittat på möjligheten att köpa in utbildning från Tekniska Högskolan i Jönköping och andra leverantörer. Det var svårt att hitta något tillräckligt anpassat. I slutet av 2019 slog man in på en helt annan väg. Gnosjö Automatsvarvning anställde en yrkeslärare.

 

Nyligen började hon utbilda 18 medarbetare i grundläggande ritningsläsning och mätteknik. Utbildningen är baserad på grunder från gymnasiets teknik- och industriprogram, men skräddarsydd till företagets specifika behov.

 

– En del medarbetare är redan validerade i grönt certifikat och borde ha lättare att ta till sig kunskapen, men nu får alla chansen. Efter grundutbildningen ska de få en individuell plan för kompetensutvecklingen, säger Linda Fransson.

 

Hon samarbetar med flera lärosäten via Skärteknikcentrum och sitter i styrelsen för Jönköping University. Någon tradition av att skicka personal på högskolekurser finns ännu inte.

 

– Vi är ett litet företag och sticker nog ut. Våra produktionstekniker är i dag ofta utbildade i huset, vi arbetar inte riktigt på det kurstraditionella sättet.

 

Hon tycker ändå att det är viktigt att samverka med lärosäten, för att få veta vad som erbjuds och vara delaktig.

 

– Vi pratar mycket om behovet av att anpassa utbildningar inom Yrkeshögskolan till industrin. Ofta är fokus på att gå från enkelt arbete till produktionsteknik. Men vi vill ha personal som kan felsöka, inte fler utbildade inom CAD eller kvalitet.

Linda Fransson hoppas att det statliga förslaget om att Yrkeshögskolan ska komma närmare industrin genom att erbjuda korta kurser blir verklighet. Det skulle underlätta arbetet med kompetensutvecklingen. Men politiken kan göra mer än att öppna pengapåsen. Hon återkommer till den viktiga grunden som är en förutsättning fortsatt kompetenshöjning och utveckling.

 

– Sverige lever av export, inte musikproducenter eller Youtubers. I dag ska man satsa så mycket på spetsforskning och högre utbildning, men verkar glömma att vi alltid varit bra på att producera. Det gäller att hålla i arbetsgivarna så att utvecklingen finns kvar och kan testas i Sverige.

 

Hon efterlyser en skolpolitik som tydligt satsar på gymnasieutbildningar med industrifokus.

 

– Pengar behövs eftersom industriprogram är dyrare än samhällsvetenskapliga, men om det inte finns en övergripande strategi lägger man ansvaret för kunskapen på industrin.

 

Linda Franssons tips till andra SME-företag som behöver rusta kompetensen är att engagera sig i lokala näringslivsråd och samarbeta med skolor i närområdet.

 

– Man kommer ofta långt på det lokala planet. Men var beredd på att satsa mycket tid, det här är inget som någon annan fixar.

För CEJN är också nätverkande en väg till framgång. I Skövde finns förutom utvecklingsbolaget IDC även innovationsplattformen Assar där bland annat högskolan och industrin möts. Lokala gymnasieskolor är givna partners.

 

Företaget samverkar även utanför staden. Ett exempel är Chalmers i Göteborg, där CEJN var med i forskningsprojektet Dynamite.

 

Produktionschef Gunnar Hellichius stegar fram till en arbetsstation och pekar ut en liten figur. I dag har många montörer fått sällskap av en sådan arbetskamrat; en kollaborativ robot som utför slitsamma och repetitiva arbetsmoment.

 

– Vi hade aldrig klarat att implementera den typen av teknik med egen kraft om vi inte medverkat i Dynamite. Projektet har drivit vår utveckling inom produktionsteknik extremt långt.

 

Nu är CEJN med i ett Chalmersprojekt kring internlogistik med fokus på automatiserad materialhantering.

 

– Även där får vi en massa idéer och kunskap, så det är oerhört viktigt.

Publicerad mars 2020

Text

Minna Ulin

Foto

Sofia Sabel