Samarbete ska ge industrin nya kunskaper och konkurrenskraft

Högskolan i Skövde och Tekniska högskolan i Jönköping är två exempel på lärosäten som satt ljuset på näringslivssamarbete. Målet: säkra kompetensen i svensk industri.

Innovationsarenan Assar i Skövde är ett mikrokosmos av teknologier och idéer. Här bedriver Volvo, Volvo Cars, utvecklingsbolaget IDC och Högskolan i Skövde forskning och utveckling med fokus på industrin.

 

Mats Jägstam passerar en robot som förgäves söker ögonkontakt. Han är vicerektor på högskolan, som har erfarenhet av livslångt lärande sedan finanskrisen 2008.

 

– Då beslutade vi oss för att stötta lokalt och regionalt näringsliv och tog fram kurser och utbildningar på både grundläggande och mer avancerad nivå. Fram till dags dato har vi utbildat runt 6 000 personer. Nu gör vi en nystart.

 

Med stöd av KK-stiftelsen ska högskolan duka upp ett nytt smörgåsbord av kurser på avancerad nivå. Lärosätet är också en del i stiftelsens satsning på en forskarskola inom Smart industri.

 

– Vi ska använda kunskapen som skapas för att utveckla kurser i livslångt lärande. Företag som är med får nya kunskaper och möjlighet till utbildningspaket för medarbetarna.

 

Mats Jägstam förväntar sig att högskolan kan utbilda runt 1 500 personer per år i livslångt lärande, genom att ha några färre platser i det ordinarie utbudet.

 

– Vi tror att behovet är otroligt stort och räknar med att öka, framför allt på den avancerade nivån. Där tror vi att företagen har störst behov rent konkurrensmässigt.

Mats Jägstam är vicerektor på Högskolan i Skövde, som har erfarenhet av livslångt lärande sedan finanskrisen 2008.
Mats Jägstam är vicerektor på Högskolan i Skövde, som har erfarenhet av livslångt lärande sedan finanskrisen 2008.

Högskolan samverkar aktivt med uppåt 100 företag, till exempel inom forskning, forskarutbildning och projekt som ofta går ut på digitalisering och effektivisering. Det närmsta samarbetet sker med större företag. De blir garanter för att högskolan får tillräcklig volym och agerar draglok för små och medelstora företag (SME).

 

– Att ta fram kurserna kostar oss mycket i tid och resurser. Det räcker inte om ett företag skickar två medarbetare. Vi brukar antingen samla flera små företag eller säkerställa att det finns ett större med behov.

 

Kontakten med SME sker i första hand via partnern Industrial Development Centre (IDC). Utvecklingsbolaget kartlägger kompetensbehov medan högskolan utbildar.

 

– Efterfrågan är oftast på grundläggande nivå, kurser i Lean och produktionsteknik. Men det är nog så viktigt för att lyfta sig, säger Mats Jägstam.

Ingrid Wadskog, vd för Tekniska högskolan i Jönköping, menar att en politisk tydlighet kring finansieringen skulle gynna SME-företag allra mest. Foto: Eva Lindblad
Ingrid Wadskog, vd för Tekniska högskolan i Jönköping, menar att en politisk tydlighet kring finansieringen skulle gynna SME-företag allra mest. Foto: Eva Lindblad

I Jönköpingsregionen finns gott om tillverkande SME-företag. Tekniska högskolan samarbetar med dem via bland annat forskningsprojekt, branschråd kopplade till ingenjörsprogrammen och näringslivsförlagda kurser.

 

– Alla kontakter följs upp i ett samverkansråd, där vi kan ta exempelvis kompetensutvecklingsfrågor vidare. Förra året hade vi kontakt med 600 företag på olika sätt. Det är bästa sättet att fånga upp behoven, säger vd Ingrid Wadskog.

 

2019 sjösattes ett nytt koncept: Premium, med ett 20-tal kurser inom innovativ produktutveckling. De är på 5 högskolepoäng, riktade till yrkesverksamma.

 

– Kurserna går ut på att anpassa sin verksamhet till nya krav. För små och medelstora tillverkande företag handlar det om att kunna konkurrera, framför allt med lågkostnadsländer.

Tekniska högskolan är också kopplad till Yrkeshögskolan (YH) via ett 20-tal teknikutbildningar. Undervisningen sker via partners, medan högskolan står för kvalitetssäkring och marknadsföring.

 

– Där är utgångspunkten verkligen att man utvecklar utbildningar utifrån det branschen efterfrågar.

 

Samverkan är högskolans absolut viktigaste fråga enligt Ingrid Wadskog. Framgångsfaktorn är framför allt den nära kontakten.

 

– Att träffa många företag genomsyrar både utbildning och forskning. Vårt långsiktiga mål är att stärka svensk industri, då behöver vi förstå vilka utmaningarna är.

 

De största utmaningarna?

– Företagen måste ofta springa fort. De vill mycket, men styrs av yttre krafter på ett snabbare sätt än vi. Och även vi har ibland svårt att möta upp med kompetens och personal. Inom områdena med störst efterfrågan finns ofta en begränsning kring vad vi kan leverera.

 

De flesta är överens om att företag måste ställa om kompetensen. Då krävs att politiken agerar. Mats Jägstam vill se mer resurser. Skaraborg har mycket produktion, men bara runt hälften så många högskoleplatser per 1 000 invånare som övriga Sverige.

 

– Vi måste säkerställa att vi kan kompetensutveckla regionens näringsliv. Då kan politikerna tydliggöra ansvaret och se till att högskolor och universitet som är villiga att axla ansvaret får resurser.

Kurser som ger en kompetensinjektion av nya teknologier skulle göra underverk för Sverige.

Ett tänkbart instrument är att styra utbildningsplatser, en modell som används för lärar- och sjuksköterskeutbildningar. Ett motsvarande program inom ingenjörs- eller datavetenskap skulle kunna leda till att 50 personer kommer ut i livslångt lärande.

 

– Vi pratar inte om människor som studerar i fem år, utan om kurser som ger en kompetensinjektion av nya teknologier. Det tror jag skulle göra underverk för Sverige.

 

Ingrid Wadskog efterlyser ekonomiska satsningar.

 

– Premiumkurserna kom till med stöd av KK-stiftelsen, vi hade inte kunnat utveckla så mycket och så snabbt själva. Om politiken verkligen vill lyfta industrin kan sådana satsningar underlätta.

 

Hon ser också ett behov av större tydlighet kring finansieringen av alla satsningar som ska genomföras. Ska företagen betala? Eller leder politiska beslut till att högskolan kan erbjuda fler platser inom vissa områden?

 

– En politisk tydlighet skulle gynna små och medelstora företag allra mest. De har ofta svårare att investera i egna forsknings- och utvecklingsenheter och kompetensutveckling.

Publicerad mars 2020

Text

Minna Ulin

Foto

Sofia Sabel