Ska vi lära för livet krävs politisk handlingskraft

Tidigare kunde arbetstagare bygga ett helt arbetsliv på en enda utbildning. Dagens arbetsmarknad är betydligt mer föränderlig. Övergången från analogt och manuellt till digitalt, smart och automatiskt kräver ett kompetensskifte i den svenska arbetskraften. Men för att det ska bli möjligt behövs en förnyelse av det svenska utbildningsystemet och politisk handlingskraft.

Befintliga yrken utvecklas och nya yrken tillkommer. Det kräver en flexibel utbildningssektor med ett stort utbud av påbyggnadskurser som möter strukturomvandlingen och den snabba teknikutvecklingen i näringslivet.

 

– Medarbetarna är viktiga aktörer för att realisera möjligheterna och vinsterna med digitaliseringen. Ett tydligt exempel på den snabba tekniska utveckling som påverkar kompetenskraven är att den fordonsflotta som tidigare gått på bensin och diesel nu elektrifieras, säger Frida Andersson, som arbetar med kompetensförsörjningsfrågor på Teknikföretagen.

 

Ge lärosätena ett lagstadgat ansvar att utbilda yrkesverksamma

Idag saknas systemlösningar för att möta behovet av återkommande kompetensutveckling. Dagens utbildningssystem bygger på att man i unga år utbildar sig för ett livslångt arbetsliv. Utbildningar sker i stor utsträckning i långa program, på heltid vilket gör att utbildare har dåliga förutsättningar och incitament (organisatoriska och ekonomiska) att ge utbildning anpassade för yrkesverksamma.

 

– Ge lärosätena ett lagstadgat ansvar att erbjuda fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma. Utöver det bör lärosätena få explicita mål på området som följs upp. När målen är uppfyllda bör det tydligt märkas i resurstilldelningen, säger Frida Andersson.

 

– Gör antagningen till fort- och vidareutbildningskurser på högskolan mer flexibel. Med en förändrad antagning skulle lärosätenas kurser kunna öppnas upp för fler.

Frida Andersson vill se ekonomiska incitament för att underlätta och stimulera investeringar i kompetensutveckling och kompetensväxling hos landets företag.  Foto Eva Lindblad
Frida Andersson vill se ekonomiska incitament för att underlätta och stimulera investeringar i kompetensutveckling och kompetensväxling hos landets företag. Foto Eva Lindblad
Investeringar i anställdas kompetens gynnar Sverige som helhet.

På grund av hur ersättningsystemen inom den högre utbildningen är konstruerade har inte heller lärosätena incitament och förutsättningar att utveckla sitt arbete med fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma.

 

Teknikföretagen vill också se en satsning på modul- och nätbaserad kompetensutveckling som kan omfatta samtliga lärosäten. För att säkerställa relevans och resurseffektivitet bör dessa kurser tas fram i samverkan med näringslivet och mellan olika lärosäten. Med resurser som kan sökas vid sidan av den ordinarie resurstilldelningen, i syfte att utveckla och testa utbildningar för yrkesverksamma, kan högskolans förnyelse påskyndas.

 

Det svenska systemet måste vara internationellt konkurrenskraftigt

Utbildningsinsatser är förknippade med stora kostnader för företagen, främst i termer av produktionsbortfall. Detta gäller alla företag men inte minst små och medelstora företag.

 

– Det behövs ekonomiska incitament för att underlätta och stimulera investeringar i kompetensutveckling och kompetensväxling hos landets företag. Investeringar i anställdas kompetens gynnar Sverige som helhet.

 

– Vi vill se ett utbildningssystem vars innehåll, utbud och tillgänglighet säkerställer att teknikföretag i Sverige har tillgång till de utbildningar de behöver. Det svenska systemet måste också vara konkurrenskraftigt jämfört med andra länders. Möjligheter att kompetensväxla sin personal är en faktor vid investering och/eller expandering för företagen, säger Frida Andersson.

Publicerad mars 2020

Text

Karin Fjell Hager

Foto

Jonas Bilberg