Ny modell för löpande inlärning

– Hastigheten i teknikutvecklingen gör att lärandet förskjuts från en klassisk utbildning till kunskapsutveckling som sker kontinuerlig och nära arbetet. Detta ställer extra stora krav på modeller och metoder för hur lärandet ska ske, särskilt för den grupp som behöver kombinera teoretisk inlärning med praktisk och där övning utgör en stor del av lärandet, konstaterar Teknikföretagens kompetensförsörjningsexpert Frida Andersson.

Inom ramen för projektet Flaggskeppsfabriken Digital har Teknikföretagen, Scania, SKF, Volvo CE, AstraZeneca, Sandvik Coromant, SCA, Industriarbetsgivarna och IF Metall nu tagit fram en modell för kompetensutveckling som främjar hållbar teknikutveckling. Modellen är baserad på företagens arbete och erfarenheter av kompetensutveckling kopplat till digitalisering.

Korta kurser kan vara en lösning

För Volvo CE är en av utmaningarna att få till ett ständigt lärande där medarbetarna får möjlighet till utbildning och träning samtidigt som att ett taktat produktionsflöde ska vara bemannat.

– Det skapar behov av korta, repetitiva utbildningsblock. Det är också viktigt att vi hela tiden är på tårna och säkerställer medarbetarnas kompetens och utveckling, framför allt med tanke på den snabba utvecklingen inom det digitala området, och att lära oss hur och till vad vi bäst kan använda de nya digitala hjälpmedlen, berättar Jonas Lakhall, platschef på Volvo CE i Braås.

Även Scania och SKF pekar på att den snabba teknikutvecklingen ställer nya krav på kompetensen.

– I takt med investeringar i ny teknologi har vi hunnit bygga en del av den kritiska kompetensen som krävs för att bedriva effektiv produktion baserad på automatisering och nya digitala hjälpmedel. Utmaningen har inledningsvis varit att stabilisera produktionen under de nya förutsättningarna. Numera är utmaningen att sprida tekniken och nödvändig kompetens på bredden och samtidigt vidareutveckla miljö som ständigt förändras, säger Jürgen Kaiser, plant manager på SKF.

I en snabbt föränderlig värld kommer kompetensutveckling alltid vara en spännande utmaning, menar Hans Olofsson, Senior Advisor, Global Industrial Development på Scania.

– Både när det gäller att skapa kompetens inom nya okända områden såväl som kända områden. Inte minst gäller det att kompetensutveckla många individer i områden som det redan finns kunskap om. Det är den stora utmaningen, säger han.

Kompetensutveckling kräver medveten strategi och delaktiga medarbetare

Flaggskeppsfabriken Digitals modell beskriver hörnstenarna i ett strategiskt arbete med kompetensutveckling. Tanken är att den ska bidra till att fler företag och organisationer börjar arbeta strategiskt med kompetensutveckling.

– Modellen visar att det krävs en medveten strategi från företagen och en delaktighet från medarbetare samt den fackliga sidan för att lyckas med kompetensutveckling. Det handlar också om ett tillgängligt lärande och utbildningsutbud, möjlighet att organisera produktionen så att lärande underlättas och att produktionsbortfall minimeras, säger Frida Andersson.

Tydliga strukturer och inte minst incitament för individen att känna ansvar för sin kompetensutveckling är också viktigt. Det finns även ett behov av utbildningsmetoder inom områden med inslag av verklighetsnära övning, till exempel inom produktion. Därför behöver nya pedagogiska verktyg och digitala utbildningsformer utvecklas och det gäller att avsätta tid för kompetensutveckling.

– För att möjliggöra en kontinuerlig utveckling av våra medarbetare behöver det finnas tillgång till kortare utbildningar i närområdet eller digitalt. Vi behöver också uppmuntra till den typen av lärande man uppnår genom ökad rörlighet inom och även mellan företag, säger Jonas Lakhall på Volvo CE.

Ska företagen våga investera måste politiken satsa på strukturen

Utbildningssystemets ansvar för det livslånga lärandet är något som också diskuterats inom ramen för projektet. Att utbildningsystemet rustar människor med de kunskaper och färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden är en förutsättning för att företagen ska våga investera i ny teknik som kräver en ny typ av kompetens.

– Företagen måste våga investera i ny teknik, detta drar med sig behovet av kompetensutveckling. Politiken måste satsa på strukturer som stödjer kompetensförsörjningen till företagen, säger Jürgen Kaiser på SKF.

Det livslånga lärandet är en gemensam uppgift

Omställningen mot nya kompetensbehov är en gemensam utmaning som varken individen, näringslivet eller politiken kan klara på egen hand.

– Vi måste se det som en gemensam uppgift, att stärka kompetensen och det kommer krävas resurser av alla parter. Jobbar vi fram bra modeller för motivation, tid och infrastruktur så kommer vi ha en bra positionering för att kunna utnyttja alla de möjligheter som digitaliseringen innebär, säger Håkan Celik, kompetensstrateg på SKF.