Ny portal ska möta kompetensbehoven

Dagens arbetsmarknad är föränderlig, något som blivit extra tydligt under coronapandemin.

– Teknikföretagen har jobbat med frågor som rör kompetensutveckling och livslångt lärande i många år. Men en fråga som seglat upp under senare tid, och i allra högsta grad under coronavåren, handlar om att många korttidspermitterade anställda ville kompetensutveckla sig men de visste inte var de skulle vända sig. Samtidigt stod platser tomma på de kurser som utbildningsaktörerna erbjöd, säger Maria Rosendahl, chef för enheten kompetensförsörjning och digitalisering på Teknikföretagen.

Det finns alltså ett avstånd mellan det näringslivet vill ha och det som utbildningsanordnarna ger. Det är detta som den nyligen lanserade lärportalen ska överbrygga. Bakom satsningen står Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Unionen, Vinnova, Tillväxtverket, Myndigheten för yrkeshögskolan samt Combient Group, vars bolag Collegial utvecklat plattformen. Samarbetet kom till inom ramen för regeringens samverkansprogram för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

– Det är positivt att vi fått till en så stark kraftsamling kring satsningen. Att vi har med både arbetsgivarsidan och den fackliga sidan plus ett antal relevanta myndigheter som alla kan hjälpas åt att driva utvecklingen för att företag och individer ska kunna tillgodogöra sig kompetensutveckling, säger Maria Rosendahl.

Lärportalen innehåller ett brett utbud av kvalitetssäkrade digitala utbildningar som möter arbetsmarknadens kompetensbehov. Bakom utbildningarna står bland andra Produktion2030, Yrkeshögskolan samt svenska och utländska universitet. Deltagarna har bland annat tillgång till ett stort utbud med över 4 000 kurser från Coursera. Utbildningarna bygger på identifierade kompetensbehov inom områden som 3D-printning, 5G-uppkoppling i produktion, människa-robot-samverkan och datavetenskap.

Små och medelstora företag i fokus

Till en början riktar sig lärportalen till företag inom teknikindustrin, och främst till små och medelstora företag, men planen är att den inom kort ska breddas till andra branscher.

Kurserna ges inledningsvis på engelska, är mellan fyra och tio veckor långa och innehåller videoföreläsningar, övningar och bedömningsmoment. Vissa kurser omfattar även ett slutprojekt eller tentamen som ger certifiering. Deltagarna väljer själva när de vill påbörja sina kurser. Allteftersom kommer utbudet att breddas och även finnas tillgängligt på svenska samt tillgodose kompetensbehovet för flera yrkesgrupper.

Projektet drivs av Teknikföretagen i nära samarbete med Tillväxtverket och övriga samverkansaktörer och finansieras av ESF, Europeiska Socialfonden med 22 miljoner fram till år 2021.

– Det finns redan många olika lärportaler så det här är ju inte en ny idé. Men vår ambition på sikt är att tillsammans med de andra större plattformarna som finns i Sverige skapa en nationell plattform. Men då gäller det att vi kan skapa standarder för hur det ska fungera och vi kan haka på varandras system så att vi inte står där med 500 olika lärportaler i slutändan. Då löser vi inte det som var ursprungsproblemet. Till exempel tittar vi på hur man ska prissätta online-utbildning, hur affärsmodellen bör se ut och hur man får in validering av förkunskaper.

Lärportalen fyller ett behov som fanns långt innan corona

Många av Teknikföretagens medlemsföretag har tillämpat korttidsarbete under pandemin. Även om en del fortfarande använder sig av den lösningen är de flesta medarbetarna i företagen tillbaka i tidigare omfattning. Har de verkligen tid för kompetensutveckling nu?

– I en perfekt värld hade lärportalen förstås varit uppe redan i våras när korttidspermitteringarna drog igång. Men det här gör vi inte på grund av coronapandemin, det är ett mycket mer långsiktigt projekt än så. Inför nästa kris eller lågkonjunktur är det superviktigt att minska det där glappet mellan utbildningsaktörer och näringslivet som jag nämnde tidigare. Det behövs för att individer och företag ska kunna vara konkurrenskraftiga och det behovet fanns långt innan corona, säger Maria Rosendahl.