Ny undersökning: Lärdomar om lärande från andra länder

Tiden är förbi när det räckte med att utbilda sig en gång under ett helt arbetsliv.

– Det måste finnas goda möjligheter att bygga på och om sin kompetens under hela yrkeslivet. Det gäller hela teknikbranchen, men särskilt tydligt är detta i fordonsindustrin med skiftet från förbränningsmotorer till elmotorer, vilket kräver helt andra kompetenser hos många anställda, säger Li Ljungberg som arbetar med kompetensförsörjningsfrågor på Teknikföretagen.

Behovet av och insikten om livslångt lärande har verkligen aktualiserats under coronapandemin och många initiativ på området har också lanserats under de senaste månaderna, till exempel den lärportal som Teknikföretagen lanserat tillsammans med myndigheter och fackförbund. Men för att långsiktigt främja livslångt lärande behöver det svenska utbildningssystemet utvecklas.

– Företagens och jobbens överlevnad bygger på att de hänger med i den snabba utvecklingen. I dag saknas en övergripande struktur och uppdrag för att organisera livslångt lärande på nationell nivå.

Utbildningssystemet behöver anpassas till ett livslångt lärande

För att främja ett livslångt lärande behöver det reguljära utbildningssystemet utvecklas så att bland annat antagning, studiestöd och lärandeformer anpassas till ett livslångt lärande. Det kan kompletteras med specifika projektriktade satsningar mot en grupp företag eller en region.

– Båda delarna tror vi är relevanta för att öka kompetensutvecklingen av yrkesverksamma i Sverige.

När det gäller framgångsrik kompetensutveckling av yrkesverksamma finns det en hel del att inspireras och lära sig av från andra länder arbetar. Teknikföretagen har i en ny studie tittat närmare på Finland, Irland och Kanada.

Öppna kurser främjar finsk kompetensutveckling

Liksom Sverige har Finland en liten egen marknad och är därför djupt beroende av export. Teknikutvecklingen, ökande globalisering i världsekonomin och en åldrande befolkning har lett till nya typer av arbeten och arbetssätt i landet. Majoriteten av de nya arbetsuppgifter som uppstår kräver mer kvalificerade kompetenser.

Dessutom har landet, enligt OECD, ett av de mest framgångsrika systemen för kompetensutveckling - två av tre vuxna deltar årligen i någon form av aktivitet för lärande.

Open University/Open Studies är samlingsnamnet för de öppna kurser som ges av universitet och yrkeshögskolor.

– Stora delar av utbudet av öppna kurser är anpassade till yrkesverksammas förutsättningar. Detta tillsammans med ett relevant kursutbud gör att många företag använder dessa som ett led i kompetensutvecklingen av medarbetare, säger Li Ljungberg.

Uppskattningsvis 40 procent av de som studerar öppna kurser stöds aktivt av sina arbetsgivare, bland annat genom ersättning av kostnader för kursavgifter.

Skapar kännedom om betydelsen av AI för Finlands framtid

Sedan ett par år tillbaka finns en gemensam plan, Artificial Intelligence Programme, där näringslivet, myndigheter, universitet och högskolor och forskningsinstitut samarbetar för att göra Finland till ett av de främsta länderna inom tillämpad AI.

I detta ingår bland annat AI-kurser för studenter och yrkesverksamma samt intensivkurs som lär företagsledare att driva sitt företag med hjälp av AI. Under hösten förväntas också den finska riksdagen fatta beslut om att alla finländare ska få en nationellt administrerad kompetenscheck.

– Tanken med AI-programmet är att det delvis ska bygga på samhällsaktörer och aktiviteter som redan finns, och att de ska kunna integreras i den finländska vardagen. Programmet har kunnat stimulera insatser i företag och organisationer bara genom det faktum att det har skapat medvetenhet om betydelsen av AI för Finlands framtid.

Kanadensiska företag har stort inflytande över kompetensutvecklingen

I Kanada ligger sysselsättningsgraden över medel bland OECD-länderna. 14 procent av kanadensiska yrken förväntas dock försvinna som en följd av automatisering inom de närmaste 15-20 åren. Dessutom antas en tredjedel av kanadensiska jobb väsentligt förändras till innehåll och utformning på grund av den tekniska utvecklingen.

– Detta kommer att göra kompetensutveckling väsentligt för många yrkesverksamma i Kanada så att de kan vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden och inte förlorar sina jobb.

I Kanada har man valt att rikta insatserna inom livslångt lärande formellt mot företag, även om det förstås är individer som ytterst tar del av insatserna. Staten har en mer begränsad roll och satsningarna utförs främst i projektform.

– En fördel med detta upplägg är att företagen kan få stort inflytande över kompetensutvecklingens inriktning, genomförande och uppföljning. Nackdelen är att insatserna oftast är tidsbegränsade. De innebär också en betydande investering för företagen i form av tid, kompetens och ibland direkta ekonomiska medel, säger Li Ljungberg.

Bäst effekt när näringslivet får vara med och bestämma

Det kan förstås vara svårt att kopiera ett system, arbetssätt eller projekt från ett annat land i sin helhet, men det går ändå att dra vissa slutsatser.

– Exemplen från Finland, Irland och Kanada visar att insatserna fungerar som allra bäst när näringslivet får ett reellt inflytande, säger Li Ljungberg.

Finansieringsfrågorna har förstås också en stor betydelse för framgångsrik kompetensutveckling av yrkesverksamma.

– Det öppna och statligt finansierade utbildningssystemen i Sverige är en mycket bra grund för att ge alla individer samma förutsättningar för vidareutbildning. Men ett land kan inte vara bäst på allt, det är viktigt att peka ut områden som är extra viktiga. Till exempel bör Finlands AI-satsning kunna inspirera Sverige till att bli ännu bättre på samordning.

– Finland har flera likheter med Sverige och det är lättare att dra paralleller till hur deras satsningar skulle fungera i en svensk kontext jämfört med arbetet som sker på Irland och i Kanada, säger Li Ljungberg.