Rolig matematik för bättre självförtroende

Brist på matematiskt självförtroende är ett viktigt skäl till att unga människor väljer bort tekniska utbildningar på gymnasium och högskola. Med hjälp av influencern Hanapee och matteläraren Elin Gawell slår nu Teknikföretagen ett slag för att avdramatisera skolmatten och visa på hur matte kan vara relevant även i högstadieungdomars vardag.

Matematik är det ämne flest elever har ofullständiga betyg i när de lämnar grundskolan. Cirka 10 procent klarar inte de uppsatta målen. Detta trots att grundskolans matte egentligen inte är svår och ska gå att lära sig för alla barn.

 

Det anser i alla fall Elin Gawell, matematiklärare på Gustavsbergs gymnasium utanför Stockholm.

 

– Den vardagsmatematik som man behöver för att läsa en tidning, för att hantera sin privatekonomi eller så – den kan alla lära sig. Men för en del tar det lite längre tid.

 

Men matematikämnet är annorlunda på flera sätt. Det skiljer sig mycket från övriga skolämnen, även från de naturvetenskapliga, och får ofta en hög status som något komplicerat och svåruppnåeligt i samhället – ofta förknippas mattekunskap med hög intelligens. Det är också ett ämne som många faktiskt tycker är okej att inte lyckas särskilt bra i. Det är inte ovanligt att höra vuxna tala nedlåtande om sin egen förståelse för matte, och att vara ”matteanalfabet” kan till och med vara något att stoltsera med.

 

Detta är några faktorer som kan bidra till att många unga undviker matte i skolan och väljer bort matteintensiva program i gymnasiet. Något som i sin tur leder till att färre kan jobba med naturvetenskapliga ämnen, bland annat inom tekniska yrken.

Jag tror att humor är ett bra sätt att väcka intresse.

För att försöka förändra detta och att få fler elever att intressera sig för matematik har Teknikföretagen tagit fram ett antal filmer som belyser mattens roll i vardagen. Filmerna har producerats av influencern Hanna ”Hanapee” Persson som också är med i filmerna. I dem möter vi också Elin Gawell som är filmernas matteexpert – eller ”Kingen på matte” helt enkelt.

 

 – Det var väldigt kul att spela in filmerna, vi spelade in i studio, men miljöbilderna har filmats här på Gustavsbergs gymnasium, berättar Elin Gawell.

 

– Hittills har fyra filmer släppts, men vi har totalt filmat åtta: de fyra sista släpps nog inom kort.

 

Filmerna besvarar frågor om matematik i vardagen, men det handlar om lite annorlunda frågor. Som ”Hur lång tid tar det att komma över sitt ex?” eller ”Borde jag klippa lugg eller ej?”.

 

– Frågorna har vi fått från högstadieelever, så det är autentiska frågor, även om vi har vridit lite på någon av dem, säger Elin Gawell.

 

Hennes roll i filmerna är att välja rätt matte för att kunna ge ett svar på frågorna. Det handlar bland annat om funktioner, algebra och problemlösning.

 

– Jag fick frågan om att vara med i filmerna via min institution på Stockholms universitet där jag tidigare varit verksam. Jag tackade ja direkt, jag tycker att det är en så rolig idé att göra filmer kring frågeställningar man kanske inte tänker på som matematik. Jag tror att humor är ett bra sätt att väcka intresse, säger Elin Gawell och fortsätter:

 

– Jag hoppas att serien ska visa högstadieelever att matte kan användas för många olika saker i vardagslivet och att det finns i hela samhället. Och att det är roligt och intressant. Jag vill att man ska våga satsa på matte.

Det kan handla om att man tidigt får för sig att man inte är en matteperson.

Elin Gawell har forskat i matematik och undervisat på universitetet. Men inte heller för henne var matte det självklara valet i högstadiet.

 

– Hade någon då sagt att jag borde satsa på matematik hade jag varit mycket skeptisk, säger hon med ett skratt.

 

Det var först i gymnasiet matten fångade hennes intresse. Ekvationer blev hennes dörr in i mattevärlden.

 

– Med ekvationerna såg jag plötsligt att jag kunde ställa upp vilken ekvation som helst och sedan lösa den – gud vad kul! Så på gymnasiet läste jag alla mattekurser som fanns, bara för att jag tyckte det var roligt.

 

Via omvägar landade Elin Gawell ändå till sist i matteläraryrket och har idag alltså som yrke att lära barn som i många fall är lika skeptiska som hon själv var till matte.

 

– Jag tror att det finns flera hinder i vägen för elevernas matteintresse. Dels handlar det om hur undervisningsmaterialet – matteböckerna – är upplagda. Varje år får man en ny bok, men med väldigt snarlikt innehåll som tidigare år, det är mycket repetition. För mig var det en viktig orsak till att jag inte tyckte att matte var intressant, det var alltid samma saker. Men när jag kom till gymnasiet var det plötsligt en massa nytt, och då blev det roligt.

 

– Dels kan det handla om att man tidigt får för sig att man inte är en matteperson, till exempel via välmenande personer som försöker trösta när det är svårt och säger att ’jag är inte heller en matteperson, jag tycker också matte är svårt’. Vilket förstärker bilden av en själv som dålig på matte.

 

Matematik bygger också många gånger på att du måste förstå steg A innan du kan greppa steg B, C och D. För den som då inte hinner lära sig ett steg, blir det ofrånkomligen svårare att ta nästa.

 

Detta är något som drabbar elever som inte vuxit upp i svensk skolmiljö, säger Elin Gawell och nämner hur matematiken finns med redan från förskolan, men också andra.

 

– Något jag tror att man skulle vinna mycket på är att i grundskolan säga att ’det här är den minsta möjliga matten du behöver kunna’, och att om man inte har förstått den här grunden, då ägnar man mer tid åt det så att det verkligen sitter.

 

– Här på gymnasiet är kurserna så pass korta, vi har inte tid att ta igen saker som man inte har förstått.

Sedan finns det sätt där föräldrar och andra faktiskt kan bidra till att väcka och hålla matteintresset vid liv hos barnen.

 

– Att skapa matte själv och hitta roliga tillämpningar i vardagen kan vara ett sätt. Och precis som om man vill lära någon att läsa, så kan det vara en idé att skicka meddelanden till personen som personen vill kunna läsa, så kan man försöka visa hur matten är relevant genom att till exempel räkna på månadspengar och liknande, säger Elin Gawell.

 

Hon tipsar också om att spela sällskapsspel, något som bidrar till att stärka ens bild av den matematiska verkligheten och till att man får ”en inre tallinje”. Men allt måste inte heller vara roligt. 

 

– Jag brukar säga till mina elever att man ibland måste kämpa lite i motvind först. Det finns en klok matematiker som har sagt att ’matematik är inget man förstår, det är något man vänjer sig vid’, och så upplever jag att det kan vara.

 

– Man jobbar på och jobbar på och förstår inte, försöker lite till men förstår inte, men sedan lång tid senare förstår man precis hur det var det hängde ihop.

 

I den moderna svenska matteutbildningen ingår också att eleverna ska få en förståelse för matematiken bortom formeltragglande. Bland annat ska de diskutera matematik med varandra.

 

– Genom att diskutera tar man bort bilden att matte bara skulle handla om att komma ihåg en massa regler – så är det ju inte, säger Elin Gawell.

 

– Man förstår saker bättre när man förklarar dem för någon annan. Det kan också vara ett sätt att själv kunna upptäcka var man har missförstått – när du förklarar för någon annan blir det lättare att få syn på sina egna misstag.

 

Så kanske är det inte bara av ondo om det finns vuxna i barnets omgivning som ser sig själva som matteanalfabeter och tycker matte är svårt. Genom att låta barnet förklara och försöka lära ut matten, blir både barnet och den vuxna klokare på matematiken på en och samma gång.

 

Kanske är det ett exempel på när helheten faktiskt blir större än summan av dess delar.  

 

Är du nyfiken på webbserien "Vi räknar på det!"? Den och lärarmaterial som stöttar lärare som vill använda filmerna i undervisningen finns på sajten Hack the World.

Extramaterial: Elin bjuder på matematikskämt

Det finns bara 10 olika typer av människor i världen, de som förstår binära tal och de som inte gör det.

 

– Det är så kallt här.

– Ställ dig i hörnet, där är det 90 grader.

 

A mathematician is a device that turns coffee into theorems. A comathematician is a device that turns cotheorems into ffee.

Publicerad januari 2020

Text

Per Torberger

Foto

Erik Thor