Så kan företag locka ”generation Greta”

Miljöintresset hos 15–24-åringar har ökat från 22 till 50 procent sedan 2002. Det visar Ungdomsbarometerns rapport om klimat och val av utbildning och arbetsgivare, med svar från 2 000 unga.

En fjärdedel av de som brinner mest för miljön har låtit det styra senaste studievalet. Ofta för att man vill göra skillnad i en värld där utvecklingen är på väg åt fel håll.

75 procent tar inte hänsyn till miljöintresset vid studievalet.

Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, tror att bristen på tydliga alternativ är ett skäl. Han jämför med vårdutbildningar som får en boom om fler unga vill ta hand om människor och att fler studerar till ingenjör om intresset för teknik ökar.

– Utifrån ungas generella kunskap är det inte klart vart miljöintresset ska ta vägen. De tänker inte att det går att ta hänsyn till parametern klimat.

En annan aspekt är att unga ofta ser klimatet som individens ansvar. Man ska ändra sin konsumtion: flyga mindre, källsortera mer, bli vegetarian. Få ser att de kan göra nytta på andra sätt. Då blir kopplingen till utbildningsval svag.

Enligt Ungdomsbarometern ser unga ett samband mellan teknik och miljö i viss mån. Många är positiva och ser att det behövs nya lösningar för att klara klimatutmaningen. Samtidigt är mycket annat också viktigt.

Studien visar på två huvudspår för unga som vill rädda världen. Antingen ska man påverka politiskt och blir då samhällsvetare. Alternativet är att knäcka problemet genom att hitta nya lösningar som naturvetare eller ingenjör.

– Vår bild är att ganska många ser samhällsspåret som bästa sättet att påverka. Det är uppenbart att få har tänkt att man själv kan jobba med teknik och därigenom göra nytta.

Hur kan industrin visa att kopplingen finns?

– Man måste prata om vilken roll företagets lösningar spelar i en klimatomställning. Inte bara de som uppenbart jobbar med klimatet. Många stöder utvecklingen på olika sätt, de måste visa hur så att fler förstår att teknik är ett bra sätt att skapa miljönytta.

Nästa generation knackar snart på dörren till arbetslivet. I valet av arbetsgivare är klimatfrågor en betydligt viktigare faktor, för tre av tio generellt och nästan hälften av de miljöintresserade.

– Men även här hamnar vi i individualiserandet. Det handlar mycket om hur den enskilda arbetsgivarens miljöarbete ser ut och om de har en miljöpolicy, snarare än vad de producerar.

Mer klimatnytta genom att jobba med food tech än genom att bli vegetarian

Dagens unga bryr sig alltså om klimatfrågan, men ser ofta att svaret är att ändra egna konsumtionsvanor. Detta trots att yrkesvalet kan leda till mer; det går att skapa klimatnytta för många fler genom att jobba med food tech än genom att bli vegetarian.

Här ser Ulrik Hoffman stora möjligheter.

– Vi har belagt att få ser sambandet mellan miljö och yrkesval. Det är en chans för teknikföretag att prata om någonting som engagerar unga och ta upp saker som många inte har tänkt på.

Hur kan industriföretag locka klimatmedvetna ungdomar?

– Ha ett eget klimatarbete. Gör en koppling mellan verksamheten och klimat- eller samhällsnytta. Och samverka med skolan, inför gymnasievalet finns möjlighet att prata om de här frågorna på ett sätt som gör skillnad.

Enligt Ungdomsbarometern är klimatfrågan allra viktigast för tjejer. Ulrik Hoffman tror att det hänger ihop med att de generellt har ett större samhälls- och omvärldsintresse.

Är klimatarbete en bra väg att gå om man vill rekrytera fler kvinnor?

– Absolut, men inte bara. Det är rätt väg för att försöka knyta an till något större för många grupper av unga.

För Teknikföretagen, som beställt undersökningen, var den stora insikten att så få väljer utbildning utifrån sitt miljöintresse.

– Vi vill stärka den kopplingen. Det handlar om att få folk att förstå redan när de ska plugga att utbildningsvalet kan vara ett sätt att förbättra världen, säger ungdomskommunikatör Victor Svedberg.

Hur resultaten appliceras i arbetet framöver är ännu oklart. Ett sätt kan vara att lyfta goda exempel, ambassadörer som visar sambandet mellan utbildning och klimatfrågan.

– Det finns många som gör skillnad. En är Petra Wadström, som läste naturvetenskap på gymnasiet och uppfann Solvatten. I dag förbättrar produkten livet för många människor utan tillgång till rent vatten.

Men vad säger målgruppen själv? Vi har frågat Marie Länström. Hon är 24 år, läser till samhällsbyggnadsingenjör på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och gick dessförinnan naturvetenskapsprogrammet.

Hon skänker pengar till bevarande av regnskogar varje månad och är noga med att göra miljösmarta val i vardagen. Alltså en ganska typisk klimatintresserad ungdom.

– Många tänker så! Man köper second hand, äter vegetariskt och källsorterar. Däremot tänker nog inte många på att yrkesvalet är lika viktigt. Jag hoppas kunna göra skillnad via mitt framtida yrke och att min utbildning ger mig förmågan och förutsättningarna.

Klimatfrågan spelade ingen roll för gymnasievalet. Den gjorde inte heller att hon ville bli ingenjör, däremot var klimatperspektivet en av anledningarna till valet av inriktning.

– Fokus har skiftat allt mer inom samhällsbyggnad, i dag ska allt vara klimatsmart, och utbildningen är väldigt miljöorienterad.

Hur viktigt är ett företags miljöhänsyn för att du ska vilja jobba där?

– Väldigt viktigt. Utan erfarenhet kan man inte vara hur kräsen som helst, men företag som är duktiga på miljö och på att utveckla nya tekniker är intressanta.

Vad utmärker företag som tar klimatansvar? 

– Att man så gott det går är miljövänlig och har förmågan att utveckla delar som inte är tillräckligt bra. Jag tycker att man ska sträva efter att leda utvecklingen.

Hur kan företag locka unga?

– Det handlar nog om att sticka ut på ett positivt sätt. Jag tror också att det är viktigt att vara specifik; säg inte ’vi bryr sig om allt som rör klimatet’, berätta i stället att företaget typ planterar träd någonstans.