Utbildningsministern: Vi kan inte luta oss tillbaka

I år ska regeringen presentera en STEM-strategi (engelska förkortningen för Science, Technology, Engineering och Mathematics) för hela utbildningssystemet, vilket är en av regeringens åtgärder för att mildra den kompetensbrist som särskilt drabbar teknikföretag. 

Magasin t: har via mejl kontaktat utbildnings- och rymdminister Mats Persson (L) för att bland annat ställa frågor om vad som görs för att stärka kompetensförsörjningen – och hur svenska teknikföretag kan vara fortsatt innovativa och konkurrenskraftiga.

Vad menas med ”Ingenjörslandet Sverige”? Finns det landet i dag?

– Att hänvisa till Ingenjörslandet Sverige är ett sätt att beskriva att vi är ett land byggt på kunskap och teknik, och ett land som behöver mer kunskap och teknik. Det handlar inte bara om ingenjörer, förstås, utan teknik i allmänhet. 

– När jag pratar om Ingenjörslandet Sverige så tänker många på våra stora företag, Ericsson, Volvo och ABB. Även Spotify, för att ta ett exempel från en nyare industri. Och företagen är förstås oerhört viktiga, men det är människorna i företagen – ingenjörer och tekniker – som det egentligen handlar om. Det är vår kompetensförsörjning helt enkelt.

Hur ska Sverige behålla sin konkurrenskraft när det kommer till innovation och teknisk kompetens? Vilka är våra styrkor och svagheter?

– Vi är ett "small and smart country". Det har därför aldrig varit en framgångsfaktor för Sverige att bara titta på den lilla hemmamarknaden och försöka skydda den. I stället är vi öppna, transparenta, gör vårt bästa och har lätt för att anamma den senaste tekniken. Det är något vi ska vara väldigt stolta över.

– När jag träffar folk från näringslivet brukar jag fråga om de är nöjda med de ingenjörer de anställer från Sverige. Det som ofta lyfts fram är att vi är duktiga på att lösa problem, vi tänker själva och vi samarbetar bra. Därför gäller det att se till att det fortsätter att vara så, och att vi blir ännu fler – för att inte tala om bättre.

– Vår svaghet är dessvärre de sjunkande resultaten i svensk skola som på sikt skapar konsekvenser i hela kompetensförsörjningen. Detta är därför en annan högt prioriterad fråga för regeringen.

Berätta om den kommande STEM-strategin: Varför behövs den? Vilka konkreta förslag på åtgärder har tagits fram hittills? 

– Vi kan inte luta oss tillbaka när vi ser en rent av kunskapskollaps i svensk skola. Idag både läser och räknar elever sämre samtidigt som företag skriker efter arbetskraft. Lägg därtill den gröna omställningen, som gör det än mer viktigt att vi rustar oss med kompetens.

– Strategin är just nu under arbete, men vi har redan utökat platserna på civilingenjörsprogrammet, höjt ersättningen till utbildningar inom STEM och tillskjutit medel till Tekniksprånget så att fler gymnasieungdomar, inte minst tjejer, ska få upp ögonen för ingenjörsyrket. Vi tittar på åtgärder inom hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning.

Före jul talade Nederländernas chef för landets STEM-plattform, Beatrice Boots, med Teknikföretagen om hur man kan implementera en lyckad STEM-strategi. Hon kom med fyra konkreta tips (läs här). Bland annat sa hon att strategin ska vara ett långsiktigt arbete och flera myndigheter måste samarbeta. Vad anser ni om hennes tips?

– Jag håller absolut med om att strategin ska vara långsiktig. Detta är ingen quick fix, och ska heller inte vara det, utan vi tänker långsiktigt och vill göra arbetet bra från start.

Tidigare i år fick du bevittna uppsändningen av Sveriges nya astronaut, Marcus Wandt. Du har sagt att han kan inspirera den kommande generationens ingenjörer och naturvetare. Vad menar du med det? Hur kan rymdforskning bidra till "Ingenjörslandet Sverige"?

– Rymden spelar en stor del inom STEM-området, och i takt med Sveriges nya astronaut har det blivit ännu mer aktuellt. Jag ser det nog snarare som att Ingenjörslandet Sverige kan bidra till rymdforskningen. I rymden är man en representant för mänskligheten, berättade Marcus Wandt för mig. Så det är så jag ser det, att hur kan vi bidra till forskning som för mänskligheten framåt? Då är det spetskompetens och välfungerande teknik som behövs.

– För barn och unga i vårt avlånga lilla land är det också viktigt med förebilder som visar att är man riktigt duktig får man också göra riktigt viktiga och roliga grejer, som till exempel att skjuta upp någon i rymden. Marcus Wandts prestation att åka ut i rymden är fantastisk, men bakom honom på jorden satt en hel del riktigt smarta människor, som har räknat, byggt och testat för att kunna göra det möjligt. Det är fantastiskt att vi kan det!

Finns det andra områden relaterade till teknik och innovation som Sverige kan bli framstående inom?

– Ingen nämnd och ingen glömd! Vi behöver inte vara bäst på allt, men vi kan vara bäst på något. Vi är som sagt ett litet men öppet land och vi tar gärna till oss av vad andra är duktiga på. Och att fokusera på de områdena där vi redan är riktigt bra tror jag på.

Några mer lättsamma frågor: Tyckte du själv om matte och teknik när du gick i skolan?

– Ja, det måste jag erkänna att jag gjorde. Min far var mattelärare och min syster är mattelärare, så man får nog säga att vi har matematik i familjen. 

Vilken typ av ingenjör skulle du vilja bli om du blev en ingenjör?

– Jag brukar säga till unga människor att det viktigaste är att läsa till ingenjör, inte exakt vilken inriktning. Det handlar ju till syvende och sist om förmågan lösa problem och logiskt tänkande. Men om jag skulle tvingas välja skulle jag säga industriell ekonomi. Jag har läst Nationalekonomi och disputerat i Ekonomisk Historia, så man kan väl säga att jag gillar excel om jag säger så. 

Har du någonsin uppfunnit något? (Här räknas även enkla uppfinningar från barndomen).

– Jag hade en livlig fantasi som barn. Men ingenting som är värt att vara stolt över.