Artificiell intelligens har kommit för att stanna

Den 30 november har det gått exakt ett år sedan det amerikanska bolaget OpenAI lanserade den numera kända ChatGPT – en digital robot som via en chattfunktion kan konversera, svara på frågor och ta fram förslag baserade på användarens önskemål, som till exempel ta fram recept eller dra ett skämt som innehåller ett visst ord. Och allt det här gör den på direkten, tack vare att den kan inhämta information från den enorma mängd data som den har matats med.

Förkortningen GPT i ChatGPT står för ”Generative Pre-trained Transformer”. Generativ AI är en sådan som kan generera text, bilder och ljud som framstår som framtagna av en människa.

Lanseringen av ChatGPT har lett till att det senaste året har haft en explosion av bland annat artiklar, nyhetsinslag och seminarier som har avhandlat ämnet artificiell intelligens. Trots detta är det ingen som egentligen vet hur AI kommer att förändra samhället.

Nyligen publicerade Teknikföretagen rapporten ”AI – begynnelsen av ett paradigmskifte”. Redan i början konstaterar rapporten att delar av det som står i den kan vara inaktuella i morgon – så snabbt går AI-utvecklingen.

Gustav Wiel-Berggren, policystrateg på Teknikföretagen, är den som har skrivit rapporten. Han påpekar att syftet med den är att på ett enkelt sätt beskriva hur AI fungerar, hur politiker kan förhålla sig till utvecklingen samt hur näringslivet skulle kunna använda AI.

– Det har uppstått många frågor om AI på senare tid – alltifrån hur den kan påverka arbetsmarknaden till om AI kommer att kunna ”ta över världen”. Med rapporten försöker vi beskriva hur läget ser ut i dag och vilka frågor som kan vara bra att ha koll på, berättar han.

Så fungerar AI

Hur fungerar då en AI? Gustav Wiel-Berggren berättar att en AI, väldigt förenklat, har som ett artificiellt ”neuronnät” som matas med indata. Utifrån den datan gör AI:n beräkningar som resulterar i en utdata. Efter ett tag lär sig AI:n att känna igen mönster och blir mer korrekt i sina utfall.

– Indatan kan vara en bild eller en skriftlig fråga. Utifrån denna skapas sedan en utdata, som exempelvis svaret på frågan.

Dagens AI kan på många sätt vara oerhört imponerande. Olika AI-verktyg kan skapa text- och videoinnehåll, musiklåtar, realistiska bilder, imitera röster, identifiera bröstcancer vid screening och till och med bidra till att ta fram antibiotika till multiresistenta bakterier. Trots detta klassas all den AI vi använder i dag som ”svag”.

– ”Svag” eller ”snäv” AI är den AI som är skapad för att kunna utföra en specifik uppgift. Den har sina begränsningar i hur mycket den kan göra, säger Gustav Wiel-Berggren.

Det finns också något som kallas för ”stark AI”. Men den typen av AI har inte utvecklats – i alla fall inte ännu. En stark AI har en generell intelligens. Den är en så kallad AGI, vilket står för artificial general intelligence. Den typen av AI är inte bara är tränad för att lösa specifika uppgifter, utan den har förmågan till samma intellektuella kapacitet som en människa. Det är oftast den typen av AI som många syftar på när de pratar om de eventuella framtida hoten med AI.

– Nivån över AGI är ASI, artificiell superintelligens. I det fallet pratar man om en nivå av intelligens som överträffar människans, inom alla fält.

AI-aktens kategorier

Ju fler möjligheter och utmaningar som kommer med AI, desto större blir behovet av att kontrollera dess eventuella följder. Det är i alla fall så många makthavare och experter resonerar. I Teknikföretagens rapport nämns den så kallade AI-akten som EU har tagit fram, vars syfte är att hantera de juridiska delarna av AI-utvecklingen.

– AI-akten klassificerar olika AI-tjänster i fyra kategorier. De tjänster som anses utgöra ett hot mot människor rankas som kategorin ”oacceptabel risk” och blir förbjudna inom EU. Det kan handla om AI relaterad till övervakning och rangordning av individer i realtid, berättar Gustav Wiel-Berggren. 

Nivån under, som kallas för ”hög risk”, innefattar system som kan innebära negativ påverkan på människors grundläggande rättigheter eller säkerhet. I den här kategorin klassas många tjänster som används dagligen relaterade till bilar, flygplan och leksaker, exempelvis.

”Begränsad risk” är den tredje nivån och innefattar exempelvis bildgenerering och chattbotar, för vilka EU kommer att kräva transparens, till exempel att det framgår att det är just en chattbot man pratar med.

Den fjärde kategorin är ”minimal risk”. Den innefattar exempelvis spamfilter. I den kategorin kommer majoriteten av alla AI-system att hittas.

– AI-akten förväntas klubbas igenom i slutet av det här året. Tillämpningen skulle då börja gälla för leverantörer av AI-tjänster ett eller två år efter beslutet.

EU ligger efter

Gustav Wiel-Berggren säger att det inte går att veta vad som kommer att ske med AI-utvecklingen i framtiden och vilka eventuella utmaningar som kommer att inträffa. Därför har Teknikföretagen inte kommit med några policyrekommendationer i rapporten.

– Däremot försöker vi i rapporten visa vad som är bra att ha koll på. Till exempel att AI-sektorn i dag domineras av USA och Kina. Under 2022 stod USA för mer än 65 procent av alla privata investeringar i AI. Kina stod för 18 procent och EU för 15 procent.

– Vad gäller andelen publicerade vetenskapliga artiklar står Kina för 40 procent av dessa, om man tittar på året 2021.

AI-akten kan i värsta fall göra att EU:s konkurrenskraft inom AI minskar ytterligare. Det finns en risk att företagen vänder sig till länder utanför EU, om de upplever att pålagorna blir för många.

För Sveriges del är det svårt att hävda sig i den globala ”AI-marknaden”. Trots att det pågår en del investeringar – till exempel har innovationsmyndigheten Vinnova satsat 100 miljoner kronor på AI Sweden, ett center för forskning och innovation kopplat till AI – så kommer inte dessa investeringar ens i närheten av de som görs i USA.

– Användningen av AI kan dock öka svenska företags produktivitet. På så sätt kan Sverige ändå öka sin konkurrenskraft, säger Gustav Wiel-Berggren.

– För att Sverige ska bli ett framgångsrikt land måste industrin tillsammans med akademin vara de som bedömer vilka områden som de tror kan bidra till de största framgångarna. Målet bör alltid vara att förbättra industrins konkurrenskraft. Som en del av detta kan AI spela en viktig roll, men det är inte det som bör vara fokuset för politiken.

Stora och små företag

Det finns en stor sannolikhet att AI förändrar både näringslivet och arbetsmarknaden betydligt de närmaste åren. I Teknikföretagens rapport står det att det är ”svårt att se en framtid där en bil eller en industrirobot inte styrs med AI-hjälpmedel”.

– Företag med stora forsknings- och utvecklingsbudgetar kommer förmodligen att använda AI i innovations- och effektiviseringssyfte, säger Gustav Wiel-Berggren.

Just den effektivisering som AI kan bidra med är något som företag kan få stor nytta av. Till exempel kan en AI sköta monotona men tidskrävande uppgifter som att skriva sammanfattningar eller föra anteckningar efter ett möte. Det kan också handla om kreativa uppgifter som att be en AI att skriva en rolig presentation. På så sätt får anställda mer tid till mer produktiva uppgifter.

– Att ta politiska beslut baserade på hur arbetsmarknaden eventuellt kommer att förändras och vilka jobb som eventuellt kommer att bli ”ersatta” vore förhastat. Däremot bör de system för omställning som finns i dag kunna anpassas för att kunna hantera radikala förändringar på arbetsmarknaden.

Något som är positivt är att AI kommer att kunna bidra till att även mildra problemen med kompetensbristen inom vissa yrken, som exempelvis programmerare. Något annat som också nämns som en positiv aspekt i rapporten är att i 1,2 procent av jobbannonserna i Sverige så efterfrågas kunskaper inom AI. Det kanske inte låter mycket, men det är den femte högsta siffran i världen.

Något som kan bli ett problem är att användningen av AI är ojämnt fördelad mellan företagen. 6,5 procent av företagen i Sverige använder AI i dag. Bland större företag, med fler än 250 anställda, använde 30 procent AI i sin verksamhet.

När Teknikföretagen 2022 gjorde en undersökning bland medlemmarna, som handlade om digital mognad i teknikindustrin, uppgav strax under åtta procent att de använder sig av AI i verksamheten. Även i den undersökningen var skillnaden stor mellan stora och små företag.

– Det är lika viktigt för små företag att skaffa sig kunskap om AI som det är för stora företag. Det är bland annat därför som Teknikföretagen har tagit fram den här rapporten – för att tillgängliggöra kunskap och samtidigt belysa hur viktigt det är för företagen att hålla sig uppdaterade om möjligheterna med AI, avslutar Gustav Wiel-Berggren.

..........

Läs Teknikföretagens rapport i sin helhet här.