Cirkulär ekonomi ger resurseffektiva och hållbara lösningar

Om jordens alla invånare skulle leva som vi svenskar skulle det krävas mer än fyra jordklot. För att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle kommer det därför vara nödvändigt att minska förbrukningen av naturresurser kraftigt. I diskussionen om hur vi ska tänka om dagens ekonomiska system till något som verkar inom planetens gränser har begreppet cirkulär ekonomi blivit allt populärare – i motsats till dagens linjära ekonomi.

– Det finns all anledning att anamma mycket av det som cirkulär ekonomi står för. Alternativet – att ligga kvar i det system som vi har i dag – är inte långsiktigt hållbart. Då är cirkulär ekonomi det alternativ som på kort sikt verkar kunna ge det bästa resultatet och en snabb ökning av resurseffektiveten, säger Mats Williander, forskningsledare på forskningsinstitutet Rise.

Men vad en cirkulär ekonomi innebär i praktiken finns det ingen enhetlig beskrivning av. Enligt en studie finns det i själva verket så många som 114 existerande definitioner. Vilket enligt Mats Williander är en av anledningarna till att begreppet blivit så populärt: Att alla kan tolka det lite som de vill, efter de syften som passar dem.

Trots det är han positiv till cirkulär ekonomi – och ser stora risker för företag som väljer att inte arbeta med frågan.

– Riskerna för företagen med att inte göra något är uppenbara. De som låter bli kommer att möta konkurrens från företag som är mycket mer resurseffektiva, vilket man i slutändan kommer att förlora på. Dessutom finns det kritiska material som vi verkligen kan få brist på och därför vill återcirkulera, säger Mats Williander.

Ellen MacArthur Foundation, som är en av de tongivande aktörerna inom cirkulär ekonomi, definierar det som ett sätt att frikoppla ekonomisk tillväxt från ökad förbrukning av icke förnybara resurser. För att minimera vårt uttag av naturresurser – och därmed vår belastning på ekosystemet – måste vi hämta resurser till produktion av varor och tjänster någon annanstans än i dag.

Därför är en vital del av den cirkulära ekonomin att de resurser som redan finns i samhällets omlopp återanvänds så effektivt som möjligt. Det handlar dels om hur råvaror, restprodukter och avfall behöver ingå i slutna kretslopp. Men det handlar också om beteendeförändringar, där framväxten av en delningsekonomi med minskat personligt ägande är en del.

– Cirkulär ekonomi handlar framförallt om tre saker: För det första att återcirkulera material. För det andra att ta vara på värdet i existerande produkter – det vill säga att försöka återanvända komponenter istället för att återvinna och smälta om materialet. För det tredje handlar det om att reducera flödena i de här returlooparna genom att göra mer långlivade produkter, så att man får så lite materialomsättning som möjligt, eftersom det alltid finns ett läckage i returlooparna. Gör man på det här sättet får man så högt resursutnyttjande som möjligt på råvaror, säger Mats Williander.

För företagen och industrin innebär det i praktiken att förlänga den ekonomiska relationen till kunden genom att i högre grad erbjuda tjänster än produkter. Det kan till exempel handla om underhåll, reparationer och programuppdateringar, nya typer av serviceerbjudanden och att ta tillbaka uttjänta produkter. Poängen är att tjänsterna och affärsmodellerna måste utformas för att gynna planeten, människorna och företagen – samtidigt.

För näringslivet finns också stora möjligheter i att tänka mer cirkulärt. Enligt Mats Williander finns tre huvudargument för att företag ska ta frågan på allvar.

Ekonomi:

En mer cirkulär verksamhet minskar företags beroende av råvaror och gör dem mindre känsliga för prissvängningar på resurser som det råder brist på. Dessutom kan företag hitta nya marknader genom att introducera återanvända, återtillverkade eller renoverade produkter.

Miljöhänsyn:

Mänsklighetens totala miljöavtryck är i dag ohållbart. Genom att använda mer resurseffektiva system, såsom cirkulär ekonomi, kan mänskligheten röra sig mot en framtid där vi verkar inom planetens gränser. Genom att vi i den industrialiserade delen av världen minskar våra ekologiska fotavtryck ger vi utrymme för de 2,5 miljarder människor som strävar efter att uppnå vår ekonomiska standard.

Nya affärsmodeller:

En mer cirkulär affärsmodell innebär ofta att kunderna knyts närmare till säljaren, exempelvis genom erbjudanden som innehåller både produkten och service. Detta kan ge svenska företag konkurrensfördelar gentemot länder med låga produktions- och tillverkningskostnader.

2018 exporterade Sverige teknikvaror till ett värde av 659 miljarder kronor, vilket motsvarar 46 procent av vår totala varuexport. Flera av de nationer som ligger i topp på den listan tillhör också den skara länder som tagit fram planer eller strategier för ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, bland annat Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Finland. Men om det finns 114 definitioner av vad cirkulär ekonomi är så lär affärsmodellerna för att omsätta principerna i verkligheten bli mångfaldigt fler.