4 min lästid : 07 maj 2024

Den arge optimisten: Alla måste lära sig se nyttan med AI

Svenska företag tjänar på att bli bättre på att hantera de AI-verktyg som finns. Magasin t: har träffat teknikoptimisten Mathias Sundin. Han varnar för en långsam AI-utveckling, risken att bli omsprungna av andra länder och förespråkar en AI-check till alla medborgare.

Mathias Sundin är tidigare riksdagsledamot för Liberalerna. I dag kallar han sig arg optimist och är chefredaktör för Warp News, ett nyhetsbrev och en community som publicerar faktabaserade – och optimistiska – nyheter inom teknik och vetenskap.

 

Ända sedan han var en tvärhand hög har Mathias Sundin varit omgiven av datorer. Hans pappa jobbade på Rank Xerox och ”släpade hem alla möjliga burkar”.

 

– Jag började tidigt med datorspel. Monkey Island och Police Quest tillhörde mina favoriter, säger han.

 

Det var under tiden i riksdagen (2014-2018) som Mathias Sundin blev en arg optimist. Han bokade in många möten med start up-bolag inom techindustrin och samtalen stärkte hans övertygelse om att teknisk utveckling är nyckeln till att förändra och utveckla ett samhälle. Samtidigt retade han sig på att medier, politiker och andra inte såg det han såg.

 

– De valde att fokusera på hot och problem med tekniken istället. Det gjorde mig förbannad och därför startade jag Warp Institute, där Warp News ingår. Framtiden skapas av optimister, inte av rädda pessimister.

 

Bra att testa sig fram

 

Under det senaste året har Mathias Sundin hållit ett flertal föreläsningar och utbildningar på temat teknisk utveckling och AI.

 

– Vi befinner oss mitt i ett genombrott. Det krävs inga kunskaper i programmering. Tack vare AI-tjänster som Chat GPT kan vem som helst som har en internetuppkoppling styra maskiner och datorer med sitt eget språk.

 

Han ser flera fördelar för de svenska företag och organisationer som lägger tid på att öka sin kunskap om AI. Tipsen kan sammanfattas i ett ord: testa!

 

– En viktig del i att vara optimist är att våga drömma. Att kunna visualisera och se saker som ännu inte finns.

 

Han tar små företag som exempel, med runt tio anställda. Egna experter inom webbutveckling och marknadsföring finns sällan på den typen av företag. Genom att lära sig tjänster som Chat GPT, Gemini och Midjourney kan många anställda med en liten ansträngning ta stora kliv, säger Mathias Sundin.

 

Det produceras mycket text i de flesta företag. Hemsidan kan vara en bra ingång för den som vill börja med AI.

 

– Se över innehållet, skriv om och gör texterna bättre. Ge Chat GPT instruktioner och se vad resultatet blir. Allt blir inte toppen direkt, men genom att testa och testa igen bygger företagen ny kompetens och höjer kvaliteten.

 

Mathias Sundin hänvisar till en studie från Boston Consulting Group som visade att deras konsulter jobbade 25 procent snabbare och med 40 procent högre kvalitet med hjälp av Chat GPT.

 

Förlorar på långsam utveckling 

 

I fjol reagerade Mathias Sundin starkt på den uppmaning om en AI-paus som bland andra Tesla-chefen Elon Musk och svensken Max Tegmark, professor vid MIT, stod bakom. Musk och Tegmark ansåg att utvecklingen av AI gick för fort och att farorna var stora.

 

– Jag tycker precis tvärtom. Överdrivna påståenden om faror gör folk rädda. Det är den långsamma AI-utvecklingen som är farlig eftersom den gör människor mer sårbara, säger Mathias Sundin.

 

I dag leds utvecklingen av AI av demokratiska länder. Om det arbetet skulle pausas ser Mathias Sundin en risk för att länder som Kina och Ryssland skulle komma ikapp.

 

– AI är ett kraftfullt verktyg, där det är viktigt att demokratierna har ledningen.

 

Medicin och miljö är två områden som, enligt Mathias Sundin, har mycket att förlora på om AI-utvecklingen bromsas in. Inom forskningen används generativ AI bland annat för att skapa nya proteiner. På klimatområdet är det minst lika bråttom. All produktion av varor och tjänster behöver ställas om för att minska utsläppen.

 

– För att det ska bli möjligt måste vi uppfinna en mängd nya klimatsmarta produkter i nya material. Här kan AI vara till stor hjälp.

 

Krävs en digital infrastruktur

 

Hur kommer det då att bli i framtiden? Kommer vi att ha AI i varje fordon, komponent och apparat?

 

Förmodligen, tror Mathias Sundin. Det kommer att bli en naturlig del av vår vardag och inget vi tänker på. Som vid alla teknikskiften. Skillnaden i dag mot förr är att det troligen går fortare eftersom det inte ”bara” är ingenjörer och programmerare som kan åstadkomma förändringen.

 

Ett uppkopplat samhälle kräver en väl fungerande digital infrastruktur. Där är vi inte i dag. Mathias Sundin ser stor potential i inbyggda sensorsystem och tror att vi bara har sett början på Internet of Things, IoT – som innebär att saker och produkter med inbyggd elektronik och internetuppkoppling kan styras eller utbyta data över ett nätverk.

 

– Sensorerna kommer att bli allt viktigare, bland annat för att maskinerna ska förstå vår fysiska värld och för att vi ska kunna mäta och optimera.

 

Mathias Sundin är också ledamot i AI-kommissionen som tillsattes av regeringen i december 2023. Syftet är att stärka svensk konkurrenskraft med hjälp av artificiell intelligens.

 

Han poängterar att det finns mycket att lära av historien – av PC- och bredbandsreformerna på 1990-talet som hade en avgörande betydelse för svenskarnas IT-användande. Många nappade på erbjudandet att kunna köpa en persondator billigt genom sin arbetsgivare.

 

– Vi skulle behöva en liknande boost nu. En AI-check från staten till varje medborgare kanske. Att få ett gratis abonnemang på en AI-tjänst under några månader kan vara knuffen som behövs för att komma igång, säger Mathias Sundin.

 

AI-kommissionen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2025.

Publicerad 07 maj 2024

Text:

Ylva Carlsson

Foto:

Andreas Jarlén/Hela Sverige samlas