Hennes drönare räddar liv

Under en konferens i Zambia blev Helena Samsioe medveten om att de drönarvisioner som målades upp med perspektivet 30 år kunde bli verklighet mycket tidigare. Eller inte alls – då fanns det ingen som erbjöd de tjänster som efterfrågades. Hon bestämde sig för att ta tillvara den efterfrågan och grundade Globhe, ett företag som förändrar världen med drönarkraft.

Malawi, östra Afrika. En utpräglad jordbruksnation där de drygt 18 miljonerna invånare i genomsnitt inte ens blir 51 år gamla. De senaste årens HIV-epidemi har slagit hårt mot landet, men även andra sjukdomar skördar många liv. Naturkatastroferna är många och ofta omfattande, men trots alla utmaningar, eller kanske just därför, skapas också nya möjligheter med hjälp av entreprenörskap och modern teknik. 

 

Förutom ett flertal lokala aktörer finns internationella aktörer som FN på plats för att skapa positiv förändring med hjälp av modern teknik. Verksamheten blir möjlig bland annat tack vare en av deras leverantörer sedan en tid tillbaka, det svenska drönarföretaget Globhe. Företaget kartlägger översvämmade områden och transporterar mediciner och andra sjukvårdsprodukter från distriktssjukhus till lokala vårdcentraler när det tar för lång tid landvägen.

 

– Drönarna gör att transporter går på minuter istället för som normalt flera timmar med bil eller cykel på dåliga vägar, säger Globhes vd och grundare Helena Samsioe.

 

Globhe har jobbat för FN och andra internationella organisationer runtom i Afrika i två år: nyligen har de också fått uppdrag i Asien. 

 

– FN är en bra kund för oss. De finns i ett hundratal länder globalt och köper in tjänster för 150 miljoner kronor årligen – informations- och transporttjänster är en stor del av detta, och drönare ingår där, säger Helena Samsioe och fortsätter:

 

– Vi jobbar med privata bolag också, men vi kommer att fokusera inom FN-nätverket nu. När vi har lyckats etablera oss där kommer vi att börja titta bredare.

Och jag tänkte att ”varför vänta så länge”?

Helena Samsioe grundade Globhe 2015. Idén till företaget fick hon när hon jobbade i Afrika för sin tidigare arbetsgivare.

 

– När jag var i regionen blev jag intresserad av att försöka lösa utmaningar med modern teknik. Jag var med på många möten och konferenser där mobilen lyftes fram som möjliggörare – den har gjort stor skillnad för många och det finns en hög innovationsgrad kring mobilen. Till exempel finns en kenyansk tjänst, M-Pesa, som är en föregångare till Swish.

 

– I samma veva, kring 2013–2014, deltog jag på en teknikkonferens i Zambia som handlade om drönare i ett futuristiskt perspektiv – horisonten låg om 30–40 år. Och jag tänkte att ”varför vänta så länge”?

 

– Så föddes Globhe.

 

Då, 2015, var drönare fortfarande något som i första hand förknippades med militära operationer à la Nato. Flygmaskinens dödliga rykte blev också ett viktigt inslag i Globhes grundarvision.

 

 – Vi sa att det finns så många företag som gör mycket dåligt med drönare – vi ska använda dem för att göra bra saker istället. Det är en grundpelare för oss, säger Helena Samsioe.

 

Drönarna hade precis börjat leta sig bortom militära användningsområden. Bland annat hade de börjat användas i filmindustrin, och en och annan entusiast hade gjort den då förhållandevis stora investering som behövdes för att få sin egen drönare, och till och med lagt till de extra tusenlappar som krävdes för att få en som kunde användas för fotografering på någon högre nivå.

För oss blev drönare ett sätt att tackla utmaningar i samhällsstrukturen.

Konferensen i Zambia visade att intresset för drönartjänster redan existerade. Däremot saknades aktörer som kunde möta det intresset. Helena Samsioe och Globhe blev en av de första att göra just detta.

 

  – För oss blev drönare ett sätt att tackla utmaningar i samhällsstrukturen, till exempel utmaningar som skapas av dåliga vägar eller av naturkatastrofer. Vi erbjuder två typer av tjänster – leveranser med drönare och datainsamling, säger Helena Samsioe.

 

FN, drönare för att göra gott, utmaningar i samhällstrukturen … det kanske är lätt att få intrycket att Globhe är ett utpräglat välgörenhetsföretag. Så är emellertid inte fallet. Målet är att vara ett kommersiellt företag som skapar ett positivt socialt avtryck i världen. Det innebär att man väljer att samarbeta med kunder som bidrar till att världen blir bättre, något som inte heller innebär några kraftiga begränsningar om vi får tro Helena Samsioe.

 

– Att kategorisera sin verksamhet som antingen ”välgörenhet” eller ”business” är enligt mig förlegat. Det går att kombinera båda delarna och det ena behöver inte utesluta det andra. Ta privata läkemedelsföretag till exempel: de sysslar inte med välgörenhet, men de kan göra världen bättre. Kan vi då bidra till att deras mediciner når fler så gör vi gärna det, säger hon.

Helena Samsioe

För Helena Samsioe är östra Afrika hemma på flera sätt. Som barn följde hon med mamma och pappa som tjänstgjorde som läkare i Kenya och Tanzania. Det gav henne perspektiv på livet, säger hon, och gör att livet i ett i-land inte blir någon självklarhet. Och visst såg hon många problem och svårigheter i de samhällen hon bodde i då, men också många exempel på hur människor hittade lösningar på svårigheterna.

 

– Jag tror att min personlighet formats mycket av de åren. Jag brinner för att skapa positiv förändring, säger Helena Samsioe.

 

Barndomsåren i utlandet – och kanske det faktum att Helena är 80-talist – har gett henne en förlåtande syn på geografi. Det är ingen nödvändighet att bo och verka i Sverige – där det intressanta finns, dit söker sig Helena. Det har bland annat lett till studier i USA och en vilja att jobba internationellt. Den afrikanska kontinenten verkar ligga nära hjärtat hos Helena. Sedan studierna har hon arbetat där både för UD och för ett managementkonsultföretag, och nu alltså med Globhe.  

 

Helena Samsioes egen drivkraft i företagandet är framför allt de resultat de åstadkommer.

 

– När jag ser att vi kan minska transporttiden från ett distriktssjukhus till en lokal vårdcentral från tre timmar till tjugo minuter, då blir jag extremt inspirerad. Det är väldigt tillfredsställande att få vara med och bidra till positiv förändring, säger hon.

 

Att Globhes medarbetare är pionjärer har både positiva och negativa sidor. Pionjärskapet inspirerar, att få vara någon som går före ger extra energi enligt Helena. (De negativa sidorna återkommer vi till snart.)

Jag har inga problem med att våga testa saker.

En viss revanschism finns också som drivkraft – Helena beskriver det som tillfredsställande att få bevisa att de som säger att något är omöjligt har fel. Där tror hon också att hon har en lite ovanlig styrka.

 

– Jag är en i grunden positiv person som ser möjligheter där många andra ser svårigheter. Jag har inga problem med att våga testa saker, säger hon.

 

Det ska hända saker också: Helena gillar inte när det tar tid. Otåligheten är något hon får brottas med.

 

 – Det tar tid att skapa en ny marknad, och en dålig dag kan jag känna att allt tar för lång tid – jag kan känna frustration över det. Bättre dagar ser jag allt vi har åstadkommit under åren – det är humörberoende, säger hon och skrattar.

 

Men Helena Samsioe har gjort intryck, något som delvis har visat sig som personlig uppmärksamhet. De senaste åren har hon bland annat vunnit utmärkelsen ”Female founder of the year” 2017 och hamnat på Veckans affärers lista ”Topp 100 unga affärsledare i Sverige 2017”.

 

Sedan hon grundade Globhe har drönare blivit vardag för stora delar av befolkningen. De minsta modellerna får du för några hundralappar och kan flygas av ett barn – för strax över tusenlappen kan du köpa en drönare med gripklo som kan lyfta saker.

 

Globhe har hunnit växa till sig. Företaget jobbar med ett upplägg som gett dem epitetet ”drönarnas Uber” i medierna. Upplägget innebär att man inte har en massa egna drönare världen över. Istället har företaget kontrakterade drönar-piloter som har sina egna maskiner – dessa piloter får sedan uppdrag när Globhe får beställningar från kunder.

 

– Behöver till exempel FN data, kan vi lägga ut jobbet på en pilot som flyger med sin egen drönare och samlar in datan. Sedan skickar hen datan till oss, vi analyserar den och levererar till kunden, säger Helena Samsioe.

Helena Samsioe
Får du rätt investerare kan det vara jättebra, men risken är att du får fel: det kan sänka bolaget.

Idag har företaget nästan 4 000 piloter världen över, framför allt för datainsamling. Transporterna är en mer komplex process, det kräver större drönare och andra kunskaper hos piloten. Därför är det färre som kan arbeta med detta. 

 

  Delvis tack vare detta upplägg har Globhe idag begränsade kostnader. Företaget har fyra anställda – två i Sverige och två i Malawi – och därmed inte heller några jättekostnader för löner. Helena Samsioe har siktet inställt på organisk tillväxt. Det beror inte på lågt intresse från riskkapital, det har kommit propåer, utan på vad riskkapital skulle innebära.

 

– Får du rätt investerare kan det vara jättebra, men risken är att du får fel: det kan sänka bolaget, säger Helena Samsioe.

 

Trots en växande kundlista har företaget fortfarande ett skakigt kassaflöde – Helenas egen lön får ibland agera krockkudde och varierar i storlek från månad till månad.

 

När det är ett så pass litet bolag blir det också viktigt att de personer som anställs eller som man samarbetar med verkligen har de kompetenser verksamheten kräver. Helenas kollega och Chief operations officer har till exempel jobbat med FN-projekt i Afrika tidigare, men också startat ett eget drönarföretag i Australien.

 

– Det handlar om personer med unika kompetenser – det är jätteviktigt för oss att hitta dem i detta läge! Så vi letar efter de få drönarnördar som finns, personer som är duktiga på datavisualiseringar och så vidare, säger Helena Samsioe.

 

Tacksamt nog har medierna gett draghjälp. Globhe och Helena Samsioe har förekommit i press och teve ett stort antal gånger, både i Sverige och internationellt. Senast var det brittiska BBC som sände ett separat program om hur Globhe transporterar medicin med drönare i Malawi.

 

– Vi har haft flyt med medierna och det bidrar till att vi får jobbansökningar dagligen, vi behöver inte annonsera efter folk, säger Samsioe.

 

Men medieuppmärksamheten i sig är inte tillräcklig: Globhe ligger också väldigt rätt i tiden, tror hon.

 

– Kombinationen av framkantsteknik och att vi vill förbättra världen är en kombination som tilltalar många, framför allt unga i början av karriären. Och att vi är ett uppstartsbolag är inget minus – det är hajpat att jobba i en startup idag.

 

På senare tid har de också börjat få ansökningar från mer seniora personer, ofta sådana som har jobbat i stora bolag och tjänat förmögenheter, som nu vill jobba mer för att det är roligt och för ett högre syfte.

 

– Och vi behöver definitiv anställa fler, men det är fortfarande väldigt skakigt. I dag vågar vi därför inte anställa många, men jag tror att vi om tre år är mellan 50 och 100 anställda världen över.

Helena Samsioe

Tekniken har kommit långt sedan Globhe startade efter den Zambiska konferensen. Det är heller inte tekniken som har skapat de största hindren längs Globhes väg i obanad terräng. Istället är det regelverken som gör det tufft att rusa framåt. 

 

– När det gäller transporter så finns det många länder som har regler som säger att du inte får flyga drönare bortom ditt eget synfält. Det innebär att du inte kan flyga med autopilot till exempel. Och transporter på 500–1 000 meter är inte till mycket nytta, säger Helena Samsioe.

 

– I Malawi där de tillåter längre flygturer har vi skickat drönare långt – som längst 70 kilometer. När det är möjligt blir det plötsligt lönsamt att använda drönare.

 

Regelverken har inneburit att Globhe har tvingats lägga mycket tid på att bearbeta myndigheter och utbilda kunder kring lagar och regelverk.

 

– Det ligger ju inte i vår kärnaffär, men vi måste börja där för att över huvud taget ha någon affär, säger Helena Samsioe.

 

Därför har det varit både för- och nackdelar med att vara pionjär. Visst fanns det inga konkurrenter när Globhe började, men å andra sidan fanns inte heller någon marknad för dess tjänster.

 

Om det har hänt mycket sedan Globhe startade, lär utvecklingen bara öka i hastighet framöver.

 

– Det har varit väldigt stor utveckling under de tre år som gått, tekniken har blivit bättre och billigare. Och tack vare att drönare blivit vanliga har antalet applikationer exploderat – du kan flyga från din telefon, du kan stoppa in kartor och modeller i mjukvaran som ger dig nya sätt att samla in data, du kan jobba mycket mer komplext och intressant än för några år sedan. Du kan också flyga längre och med större last än förr, säger Helena Samsioe.

 

– Det ska bli intressant att vara med och se vart utvecklingen tar vägen.

Publicerad juni 2018

Text

Per Torberger

Foto

Erik Thor