Infrastrukturen är ryggraden i den hållbara staden
Urbaniseringen är en av vår tids starkaste trender och utgör en stor samhällsutmaning. För 200 år sedan bodde bara tio procent av Sveriges invånare i städer. I dag är det nästan tvärtom. Det ställer stora krav på hur vi bygger och planerar våra städer, så att de möjliggör en hållbar utveckling.
– Infrastrukturen är ryggraden och det som binder samman städerna – även i den hållbara staden. Men att investera i infrastruktur kostar väldigt mycket pengar och kräver att man planerar på väldigt lång sikt. Därför krävs det politiskt mod och en vilja att sätta ner foten för att åstadkomma de förändringar som krävs, säger arkitekten Monica von Schmalensee, som bland annat varit vd för arkitektbyrån White och ordförande i Rådet för hållbara städer.
I globalt perspektiv bor över halva jordens befolkning i städer. Till 2050, då antalet människor enligt FN:s beräkningar kan uppgå till 10 miljarder, väntas andelen som lever i urbana områden ha ökat till 70 procent. Utvecklingen medför flera utmaningar som hur vi använder stadens ytor, tillgång till ren luft, till service och möjligheterna att förflytta sig i staden. Samtidigt måste de växande städerna försörjas och fungera på ett sätt som är långsiktigt hållbart, vilket ställer nya krav på stadsplaneringen.
– Med smartare planeringsverktyg, nya sätt att arbeta och en övergång till autonoma eldrivna fordon och system utvecklade för urbana miljöer kan flera av dessa utmaningar lösas. Från politiskt håll krävs en vilja att stödja eldrivna transportlösningar och underlätta arbetet med nya arbetssätt och rutiner för stadsplanering, säger Jennie Cato, enhetschef handel och hållbarhet på Teknikföretagen.
Strategisk innovationsupphandling kan få fart på utvecklingen
FN:s globala utvecklingsmål, som Sverige ställt sig bakom, slår bland annat fast att vi till 2030 ska minska städernas miljöpåverkan och ”tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla”.
– Parallellt med att städerna växer måste vi jobba mycket mer med att göra städerna gröna. När man har strategier för att förändra så händer det saker. Det finns exempel över hela världen på att de som vågar gå före också lyckas skapa framgångsrika städer. Infrastrukturen är startpunkten för hela stadsplaneringen, säger Monica von Schmalensee.
Eftersom en stor del av stadsplaneringen i Sverige sker på kommunal och regional nivå är det viktigt att stödja de som vågar gå utanför invanda mönster och hitta nya lösningar. Det gäller inte minst transportsektorn, där digitaliseringen också kan skapa nya möjligheter till transportlösningar.
– Vi vill se mycket mer hända på kommunal och regional nivå och vi vet att det finns höga ambitioner och en stark vilja när det kommer till att ställa om städerna till mer klimatvänliga system. Något som vi är övertygade om kan få fart på utvecklingen är ett mer strukturerat och nationellt understött arbete med innovationsupphandling. Det finns stora nyttor för både samhälle och industri om vi kan få det att fungera, och det är sannolikt nödvändigt om vi ska kunna nå våra politiska mål på den korta tid vi har till förfogande, säger Jennie Cato.
Vill du veta mer om hur svenska teknikföretag arbetar för att ställa om? Då ska du läsa ”Framtidens transporter – goda exempel för ett hållbart samhälle”.
Foto
Sofia Sabel
