Nya chefekonomen ser en vändning

Sedan den 1 mars är det den nya chefekonomen Erik Spector som tillsammans med avdelningen för ekonomisk analys på Teknikföretagen försöker sia om utvecklingen för den svenska ekonomin och industrins konkurrenskraft. Magasin t: växlar några ord med honom.

Erik Spector, berätta om din nya roll som chefekonom.

– Jag har fått den stora glädjen att vara Teknikföretagens nya chefekonom och ta över facklan efter Mats Kinnwall. Jag kommer att tillsammans med avdelningen för ekonomisk analys till stor del att fortsätta med den verksamhet som finns, som att skapa nyhetsbrev och konjunkturrapporter, och bedriva ekonomisk analys.

– En stor del av mitt arbete handlar om att ta fram underlag om det ekonomiska läget inför avtalsrörelsen. Ekonomiska analyser är viktiga eftersom de beskriver förutsättningarna för industrin och ger man en felaktig bild kan det få stora konsekvenser för ekonomin. I slutändan handlar det om att skapa ett rimligt kostnadsläge för företagen, så att vi kan värna om och stärka svensk konkurrenskraft. Där är det viktigt att också ha en liknande bild mellan fack- och arbetsgivarsidan.

Vad har du för bakgrund?

– Jag har läst grund- och forskarutbildningen i nationalekonomi i Uppsala, med fokus på makroekonomi och finansiell ekonomi. Min avhandling handlade om hur olika makroekonomiska förutsättningar påverkar företagens finansiella beslut. Men också tvärtom, det vill säga hur företagens finansiella förutsättningar påverkar realekonomin.

– Efter att jag hade disputerat började jag på Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet, där arbetet i första hand handlade om att på olika sätt analysera stabiliteten i det finansiella systemet. Jag var också under en period avdelningsrepresentant för den penningpolitiska processen.

– 2018 slutade jag på Riksbanken och blev chef för en enhet på Konjunkturinstitutet, KI, som heter realekonomisk analys. Då var jag chef för ett gäng på tio personer som gjorde prognoser på Sveriges BNP, men också omvärldsekonomi och penningpolitik.

Vilka faktorer ska man ta hänsyn till när man gör en bedömning av ekonomin?

– Det är en lång rad olika faktorer som spelar roll och det är inte alltid helt lätt. Något som gör det särskilt svårt är att ekonomisk statistik ofta revideras i efterhand. Om man till exempel tar svensk BNP så har den reviderats ganska mycket den senaste tiden, vilket gör det svårt att ens veta var man står i nuläget.

– Men i stora drag samlar vi ihop en mängd olika datakällor – inte minst vår egen undersökning om affärsläget i teknikindustrin – och indikatorer och sedan använder vi ofta statistiska modeller som hjälper oss att göra bedömningar om den svenska ekonomin.

Hur ser svensk konjunktur ut i dag?

– BNP har legat mer eller mindre still under en ganska lång tid, drygt två år. De flesta indikatorer talar nu för att man kommer att börja se en försiktig vändning och positiva tillväxttal igen.

– Det är dock inte någon riktig fart på BNP-tillväxten, utan vi och de flesta andra bedömare tror att årstillväxttakten i svensk BNP i år hamnar någonstans mellan en halv och en procent. Det här är ju inte någon hög tillväxt utan klart lägre än det historiska genomsnittet.

– Mot slutet av 2024 tror jag dock att tillväxten kan ta lite mer fart och att man kommer att börja se en återhämtad konjunktur. Sen kommer arbetslösheten sannolikt att stiga lite till och kanske toppa i slutet av året. Arbetsmarknaden brukar släpa efter konjunkturen något.

– Det man har sett på senare tid är att lediga platser på arbetsförmedlingen har börjat sjunka ganska mycket. Vi ser också att produktiviteten har gått ner väldigt mycket. Det drivs troligtvis av att många företag övervintrar arbetskraft trots att efterfrågan har försvagats. Många företag inom industrin har det tuffare nu, framför allt i mer räntekänsliga delar av industrin.

– Riksbanken är tydlig med att räntan kommer att sänkas successivt under 2024. Frågan är hur snabbt fram Riksbanken kommer att gå. De flesta räknar med fyra sänkningar i år men det finns de som tror att det ska gå ännu snabbare och de som tror att det ska gå långsammare. Och allt det där beror ju på hur inflationen utvecklas.

Hur skulle du beskriva omvärldsläget?

– Om man jämför Europa med USA så går det betydligt bättre i USA. Deras tillväxt tuffar på på ett helt annat sätt än den gör här i Europa. Men det som också händer i USA är att inflationen inte riktigt ser ut att ge sig på samma sätt som här. Det är en viktig faktor eftersom det gör att centralbanken i USA kommer vara tvungen att hålla räntorna högre längre än här, vilket kommer stärka dollarn.

– Då är frågan i vilken utsträckning vi i Europa behöver förhålla oss till amerikanska räntenivåer för att inte försvaga våra valutor för mycket. Men de allra flesta gör bedömningen att både den Europeiska centralbanken, ECB, och Riksbanken kommer att gå före amerikanska Federal Reserve med räntesänkningar.

– Sedan finns såklart stora osäkerheter i vår omvärld vad gäller geopolitiken. Som det fortsatta kriget i Ukraina men också i Mellanöstern.

Kan du berätta om industrins förutsättningar i dag?

– Industriproduktionen i Sverige har sjunkit en del den senaste tiden, vilket till stor del hänger ihop med omvärldsläget. Men precis som för BNP så tror jag att det kommer bli en försiktig förbättring nu. Det ser man också i indikatorer, som till exempel inköpschefsindex.

Till sist, har du någon favoritekonom?

– Jag skulle säga Robert Lucas. Hans bidrag till ekonomisk forskning gjorde att man ändrade syn på hur makroekonomin fungerar, vilket inte är helt vanligt. Det var han som utvecklade teorin om rationella förväntningar som fick stor betydelse för framför allt den ekonomiska politiken.

........................

Om Erik Spector:

Erik Spector kommer från Uppsala där han också har läst grundutbildningen och forskarutbildningen i nationalekonomi. Han har fru och två barn och bor numera i Stockholm. Sedan den 1 mars 2024 är han ny chefekonom på Teknikföretagen.