Så påverkar Tidöavtalet industriföretagen

Sverige har en ny regering på plats och med den kommer nya sakpolitiska förslag. En del av dessa har redan manifesterats i det så kallade Tidöavtalet, som regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har tagit fram tillsammans med stödpartiet Sverigedemokraterna.

Före riksdagsvalet i september listade Magasin t: valrörelsens viktigaste förslag för industriföretagen – ett urval som gjordes av Teknikföretagens näringspolitiska experter – med fokus på ämnena energi och grön omställning, kompetensförsörjning samt företagande. I och med Tidöavtalet finns det nu fler konkreta förslag i dessa ämnen att ta ställning till.*

Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen, säger att hon är nöjd med flera av punkterna i Tidöavtalet.

– Det märks att regeringspartierna har tagit till sig av flera av Teknikföretagens förslag, särskilt när det kommer till energi och elförsörjning. Detta är vi glada för och nu fortsätter vi dialogen om hur förslagen kan göra mest nytta för industrin, säger hon och fortsätter:

– Däremot hade vi velat se fler åtgärder för andra frågor som är av vikt för svenska företag och för konkurrenskraften, som exempelvis ett större fokus på kompetensförsörjning, forskning och innovation och inte minst utbyggnad av digital infrastruktur.

Utbyggnad av kärnkraften

I Tidöavtalet finns såväl konkreta förslag som övergripande mål gällande ämnet energi, klimat och omställning. Flera av förslagen handlar om att främja utbyggnaden av kärnkraft.

Bland de konkreta åtgärderna nämns statliga kreditgarantier upp till 400 miljarder kronor för investering i kärnkraft. Avgränsningarna i dagens system med gröna kreditgarantier ska ses över så att även nybyggnation av kärnkraft inkluderas.

För att förhindra att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk vill partierna bakom Tidöavtalet att kärnkraft ska garanteras rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna drivs säkert och är i bra skick. Ägare ska också ha rätt till skadestånd om staten tvingar fram en nedläggning.

Några andra av förslagen i samma ämne är att utreda återstarten av Ringhals 1 och 2, att skapa förutsättningar för små modulära reaktorer (SMR), att förbuden mot att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag tas bort, samt att det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”.

– Det är bra att man vill ändra ”förnybart” till ”fossilfritt” eftersom det är de fossila bränslena som bör fasas ut på lång sikt. Skrivningarna om små modulära reaktorer är viktiga för elförsörjningen. Den frågan har Teknikföretagen drivit länge, säger Maria Rosendahl.

– Alla förslag som syftar till att möjliggöra utbyggnaden av planerbara energislag, och stärka Sveriges elproduktion, är önskvärda.

Betonar teknikneutralitet

Samtidigt är det inte ensidigt fokus på kärnkraft i Tidöavtalet, påpekar Maria Rosendahl, vilket hon tycker är bra.

– Tidöavtalet betonar teknikneutralitet och vikten av att ha en mix av olika energislag.

Som exempel säger hon att partierna bakom avtalet vill tillsätta en utredning om elmarknadens utformning, där uppdraget är att ta fram förslag som syftar till likvärdiga spelregler bland alla kraftslag.

Andra förslag är att omprövningen av miljötillstånd för vattenkraft ska pausas tills det är klart vilka konsekvenser det får för elproduktionen, samt att det ska utredas vad som krävs för att återstarta de kraftverk som behövs för att komplettera elförsörjningen.

Ytterligare ett förslag som Tidöavtalet nämner, och som Teknikföretagen förespråkar som en kortsiktig lösning för högre elproduktion, är att skatterna på kraftvärme, avfallsförbränning och bioolja ska ses över, för att skapa bättre förutsättningar för kraftvärmen.

Inom elområdet är ett förslag att utbyggnaden av exporterande elkablar bör pausas tills att prisskillnaden mellan prisområdena i landet minskat betydligt.

– Det är bra att avtalet innehåller delar om hur elnätet ska ses över, samt hur priser kan hållas nere via reglering av uppkopplingen mot europeiska nät, säger Maria Rosendahl. 

Starkare koppling till näringslivet

En annan viktig fråga för industriföretagen är behovet av personal med rätt utbildning och kompetens. I Tidöavtalet föreslås exempelvis att skolan ska få en ”tydligare kunskapsinriktning” och att ämnena svenska och matematik ska prioriteras.

– Det är bra att det blir fler timmar med matematik i skolan, även om den åtgärden historiskt sett inte har lett till några positiva effekter i skolresultaten. Det är också synd att det inte satsas mer på teknikämnet, säger Maria Rosendahl.

Något som hon ser som positivt är att kopplingen mellan gymnasieskolan och näringslivet blir starkare. I Tidöavtalet står det att en gymnasial yrkesskola med ändamålsenligt innehåll ska utformas i nära samverkan med näringslivet. I det ska det också ingå en arbetsplatsförlagd utbildningstid.

– Det finns dock en risk för att man med detta vill gå tillbaka till en tvåårig yrkesskola och lärlingsanställning. Detta är problematiskt, dels för att det inte är den kompetens som efterfrågas av företagen, dels för att det finns en risk att man flyttar stor del av ansvaret och kostnaden för utbildning till företagen, påpekar Maria Rosendahl.

Ett av förslagen i Tidöavtalet som hon anser vara gynnsamt för industrin är att förutsättningarna för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet ska förbättras och lärosätenas omställningsuppdrag stärkas.

– Det som saknas i avtalet är att det i dagsläget finns stora reformbehov inom högre utbildning, särskilt när det handlar om effektivitet och relevans.

Blandat om arbetskraftsinvandring

Andra förslag i Tidöavtalet är lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa och sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare. Tillsammans ska åtgärderna bidra till att fler kommer i arbete – något som Teknikföretagen anser vara positivt.

Tidöavtalet visar att en stramare migrationspolitik kan förväntas. Det finns en stor risk att arbetskraftsinvandring läggs i samma vågskål, säger Maria Rosendahl. Hon hade velat se en strategi för hur Sverige ska arbeta med talangattraktion, i stället för mestadels skärpningar inom området.  

Ett av förslagen handlar om att en utredning ska få i uppdrag att bland annat se över regelverket i syfte att höja inkomstgränsen för arbetskraftsinvandring. Tanken är att arbetstillstånd enbart ska beviljas om arbetet som arbetskraftsinvandraren ska ägna sig åt i normalfallet har en lönenivå som motsvarar medianlönen.

– De lönenivåer som tidigare har aviserats från M, SD och KD finns inte med i Tidöavtalet, utan lönenivån ska utredas. Här behöver vi slå vakt för att lönenivån ligger på en rimlig nivå. Man öppnar dock upp för undantag vilket är en möjlighet för industriföretagen, säger Maria Rosendahl.

Något som är positivt enligt henne är att särskilda bestämmelser för doktorander och forskare, gällande möjlighet till uppehållstillstånd efter en sammanhängande anställningstid, ska undersökas.

Saknas viktiga punkter

När det kommer till konkreta åtgärder för företagande föreslår Tidöavtalet lägre administrativa kostnader för företagen samt konkurrenskraftiga bolags- och kapitalskatter.

Det finns ytterligare några förslag för företagare, som exempelvis förändringar i 3:12-regelverket och att förenkla ägarskiften.

– Dessa förslag bedöms ha stor inverkan på främst små och medelstora företag, säger Maria Rosendahl.

I Tidöavtalet saknas en del ämnen som Maria Rosendahl anser hade varit viktiga för svensk industri. Till exempel finns det väldigt lite om forskning och innovation, trots att den nya regeringen under mandatperioden måste presentera en ny FOI-proposition.

Inte heller nämns det något om digitalisering, internationell handel eller industrirelevanta EU-frågor om bland annat öppna marknader och fri konkurrens.

– Det här är frågor som är avgörande för den svenska konkurrenskraften – och som kommer att bli allt viktigare över tid. Att de inte nämns i Tidöavtalet är bekymmersamt, men det betyder såklart inte att frågorna inte kan bli högaktuell politik för regeringen de kommande fyra åren.

– Min förhoppning och rekommendation är att den nuvarande regeringen lyssnar på industriföretagen och tar till sig av deras frågeställningar och förslag på lösningar för bland annat den gröna omställningen. Det är företagen som bygger upp den ekonomi och de förutsättningar som Sveriges välstånd vilar på, avslutar Maria Rosendahl.

------------

* Frågorna energi, kompetensförsörjning och företagande är enbart ett urval av alla de frågor som Teknikföretagen driver. Mer information om vilka fokusområden som Teknikföretagen har valt ut som avgörande för den svenska industrins konkurrenskraft finns här.