Så tänker finansaktörer om att investera hållbart

FN:s 17 mål för hållbar utveckling syftar till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter, främja fred och att lösa klimatkrisen till år 2030. Investerare har länge tittat på hållbarhetsfrågor i olika utsträckning. Området blir allt viktigare i takt med samhällets utveckling. EU satsar på klimatet, USA är med i Parisavtalet igen, Kina har mål om att bli klimatneutralt. Näringslivet har tagit över stafettpinnen från organisationer inom civilsamhället och trycket på investerare har ökat.

– Vi ska vara med och finansiera det som är bra och sätta press på det som behöver bli bättre, säger Carina Silberg, chef ägarstyrning och hållbarhet på tjänstepensionsbolaget Alecta.

Vilken roll spelar hållbarhet för värdet på tjänstepensionerna?
– Vi vill hitta investeringar som vi tror ger avkastning. Bolag som inte identifierar affärsmöjligheter och risker kopplat till hållbarhet kommer inte att vara en investering för pensionstagarna över tid.

Alecta är en av Stockholmsbörsens största ägare och har drygt 100 bolag i aktieportföljen. Pensionsbolaget använder sällan termen ”hållbar investering”.

– Om man med hållbart menar något framtidssäkrat som inte skadar människa och miljö når väldigt få investeringar upp till alla krav samtidigt. Vi pratar i stället om långsiktighet, förbättringar och att ta ansvar för att genomlysa och riskminimera ur ett hållbarhetsperspektiv.

I dag är ESG (Environmental, Social och Governance) som rör miljö, sociala frågor och bolagsstyrning viktigt för allt fler investerare. Historiskt har Alecta tittat mest på bolagsstyrning; krav på sunda ersättningssystem, mångfald i styrelser med mera.

– G är nästan en förutsättning för att vi ska kunna se hur bolaget jobbar med övriga delar. Nu är det alltmer fokus på klimatet och sociala frågor, vi tror att det kommer fortsätta utvecklas.

Sorterar ni bort bolag med exempelvis barnarbete i leverantörsledet?
– Om vi upptäcker det innan en investering drar vi öronen åt oss. Annars är vår första ansats dialog. Oftast har företagen i vår portfölj samsyn med oss, säger Carina Silberg.

Hur är då läget när det gäller svenska storbankers finansiering av hållbara bolag? Rätt dystert. En granskning från Fair Finance Guide visar att många fortsätter att låna ut stora belopp till bland annat företag som utvidgar sin kolverksamhet. Handelsbanken lyfts som ett ljus i mörkret, med förhållandevis liten utlåning.

Patric Lindqvist är förvaltare för ”Hållbar Energi”, Handelsbankens Svanenmärkta klimatfond. Den omfattar i dag ett 80-tal företag, som exempelvis bidrar med energieffektiviseringar inom industrisektorn och hela värdekedjan kring elbilar.

– Jag investerar globalt i bolag som har en klimatpositiv verksamhet. Mycket av utsläppen i världen sker i Kina, då är det rimligt att investera där, säger han.

Just nu finns tre svenska bolag i portföljen: Climeon som producerar grön el, Swedish Biogas och ABB, kopplat till elmotorsidan och effektiviseringar i elnätet.

– Det är spännande att få exponering för de här viktiga trenderna. Investeringarna påverkar i rätt riktning.

Hur främjar fonden FN:s mål?
– Vi mäter löpande hur stor del av bolagens underliggande omsättning som bidrar till målen. Siffran ligger på ungefär 80 procent, ett vanligt världsindex är cirka 25 procent. Fonden bidrar främst till mål 7 och 13, som rör hållbar energi och klimatfrågan.

Hållbar Energi har gått upp i snitt ungefär 30 procent per år sedan 2015. Två bidragande orsaker är en kraftigt ökad politisk vilja att investera och att allmänheten har fått upp ögonen för klimatkrisen. Potentialen för hållbara alternativ är enorm enligt Patric Lindqvist.

– Hållbarhet, framför allt klimatproblemet, är väldigt intressant att investera i. Området måste växa tre till fem gånger snabbare än BNP i 20–25 år om vi ska klara utmaningarna. Argumentet är unikt. Inget annat måste växa!

Hans budskap till svensk industri är att se FN:s hållbarhetsmål som den största ordern som någonsin har lagts.

– Jag tror att företag gynnas av att gå in i det nya med hull och hår, anamma utmaningarna snarare än att ducka. Titta på vilka mål företaget kan påverka och vilka affärsmöjligheterna är.

Vilken makt har du för omställningen?
– Fonden är en av de större av sitt slag i världen, vilket gör att vi blir inbjudna till fler arenor. Men jag tycker inte om att klä det i makttermer. Det är en möjlighet att påverka och uppfylla vårt implicita löfte: att skapa avkastning åt spararna, men också avlastning för klimatet.

Allt fler finansaktörer tittar på vad bolag gör för att minska klimatpåverkan, men också hur. För Jane Walerud, framgångsrik affärsängel, är dock klimatet viktigast.

– Om medeltemperaturen ökar med flera grader blir det torka och översvämningar med krig, massmigration och människohandel som följd. Tillgången till mat stryps om pollinerande insekter dör ut. Sociala frågor spelar ingen roll när folk svälter och dör av värmeslag.

Hon driver Walerud Ventures tillsammans med sin make och dotter. Investeringsbolaget satsar tid och pengar i startups som ägnar sig åt green tech och deep tech; teknologier som elektrifiering, kolmineralisering och maskininlärning. Bolagsidéerna ska gagna klimatet och en levande planet.

Hur stor roll spelar investeringar respektive teknik för omställningen?
– Om vi vill fortsätta leva trevliga liv måste vi göra mer med mindre. Teknikutvecklingen står för framstegen, men en bra uppfinning måste ut till användning. Utan investeringar blir det ingen verkstad av innovationerna.

Jane Walerud tar Graphmatech som exempel. Företaget gör metaller starkare och mer konduktiva med hjälp av grafen. Samma resultat kan då uppnås med mindre mängd råvara.

– Till exempel går det att leda ström med 30 procent mindre koppar. Om vi lyckas skala upp kan världen elektrifieras med befintliga koppartillgångar. Det är bra för naturen.

Finns det en framtid för bolag som inte tar sitt klimatansvar?
– Ja, om vi andra fixar klimatet. Annars finns det inte så mycket framtid för något bolag. Om en liten familj som vi kan satsa på några bolag som göra mycket nytta och hundratusentals andra gör samma sak kan vi nog hejda katastrofen tillsammans.

Klimatkrisen beror inte på att det saknas lösningar. Problemet är att finansmarknaden inte värderar dem. Det säger Magnus Emfel, chefsekonom på Världsnaturfonden WWF.

– Vi skulle vi se en betydligt snabbare spridning av teknologier om miljöinnovationer premierades när företag söker kapital. Tyvärr gör finansmarknaden en traditionell ekonomisk bedömning. Då får klimat- och miljölösningarna en uppförsbacke.

Han ser flera grundläggande problem med finansieringen av omställningen: finansaktörer utgår ofta från rankningar som är svåra att jämföra, vilken policy företagen har – alltså vad de säger att de ska göra – och använder historiska data i stället för framåtblickande scenarioanalyser.

– Man tittar sällan på faktiska mål och resultat, och absolut inte i förhållande till vad vetenskapen kräver.

Enligt Magnus Emfel har hållbarhet till stor del varit ett sätt för investerare att profilera sig till nya kundkategorier. I dag finansierar 90 procent av de finansiella produkterna icke-gröna aktiviteter. Finansieringen riskerar att bli en nischfråga.

– Det första vi borde göra är att mäta, redovisa och sätta en faktisk prislapp på negativ miljöpåverkan så att det blir möjligt att jämföra investeringar på likvärdiga villkor. Hela den positiva och negativa påverkan måste redovisas och styras om för att uppnå vetenskapliga och globala miljömål.

Han ser en ljusning. Arbetsgruppen Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) har pekat på gapet mellan klimatförändringarnas tidsperspektiv och att finansmarknaden inte redovisar risker som kommer att påverka samhället på djupet. Nya krav på redovisning tar form, med syfte att ta fram siffror så att tillgångar kan omvärderas.

– När negativ påverkan redovisas kan vi få en systemförändring där det som är skadligt kostar mer, blir mindre attraktivt och därmed mindre lönsamt att investera i.

Avkastningskrav, policyer, intressen och samhällstrender styr investeringar. Men hur skulle politiken kunna få dem hållbara i högre grad?

Carina Silberg på Alecta vill se tydligare spelregler som gör det mer förutsägbart att investera och skapa avkastning. Eftersom investeringar ofta är globala behövs också ett större internationellt perspektiv.

– Vi behöver lika spelregler på många marknader och politik som speglar de klimatlöften som många länder utlovat. Vi ska styra mot mesta nytta, inte bara förbättringar ur ett lokalt perspektiv. Det gäller i synnerhet klimatfrågan.

Patric Lindqvist på Handelsbanken föreslår att politiker väljer ut några områden att satsa på, i stället för att sprida pengarna.

– Optimera förutsättningarna för elektrifiering av svensk lastbilsindustri. Kina pushade elbilar tidigt. Resultatet är att landet är störst i världen på batterier och annat i elbilsvärdekedjan.

Bli tidig kund hos företag som gör skillnad

Investeraren Jane Walerud ser andra sätt för politiken att bidra till omställningen.

– Bli tidig kund hos företag som gör skillnad, slussa pengar och stöd till dem. Göra det också dyrt att förorena, så att det bildas en möjlighet till lönsamhet i hela kedjan som undviker eller tar hand om föroreningar.

Magnus Emfel på WWF vill se högre krav på redovisning av finansmarknadens påverkan. Staten skulle också, i teorin, kunna förbjuda allt som inte är grönt.

– Men det är svårt att omsätta i praktiken. Politiker måste se till att sysselsättning och ekonomin i stort inte drabbas. Det behöver ske en ordnad omställning, i både finanssektorn och realekonomin, så att produktion och konsumtion är inom ramarna för vad naturen klarar av.