Vattenförsörjningen kan bli nya krisen

– Vattenförsörjningen i Sverige är i dag, i det stora hela, väl fungerande. Vi har vatten 24 timmar om dygnet, året runt. Men denna välfärd hotas nu eftersom underhållet är eftersatt och investeringbehovet stort.

Det berättar Joachim Jämttjärn, generalsekreterare på Vattenindustrin, en branschorganisation som samlar produktleverantörer, entreprenörer och konsulter inom vattenrening och vattenbehandling.

Han pekar på att det i dagsläget behövs både underhåll av föråldrade ledningsrör och uppbyggnad av nya samt att nya innovationer och hållbara lösningar behöver upphandlas i större utsträckning.

– Den senaste rapporten från den kommunala branschorganisationen, Svenskt Vatten, visar på ett investeringsbehov på 560 miljarder kronor fram till 2040. Förnyelsetakten är för långsam och det finns en rad orsaker till detta.

En av orsakerna är att alltför många upphandlingar avbryts och behöver börjas om, påpekar Joachim Jämttjärn. Enligt rapporten ”Investeringar i kritisk infrastruktur”, från Kommuninvest, så genomförs dessutom inte 32 procent av de VA-investeringar som kommunerna planerar och budgeterar för.

En annan orsak är finansieringsmodellen, som går ut på att VA-avgifter betalas in till kommunerna. Det handlar om avgifter från företag och privatpersoner som använder sig av vatten- och avloppsnäten (VA-näten). Förmågan att hantera investeringsbehoven varierar därför från kommun till kommun och beror bland annat på befolkningsstorlek och hur gamla VA-näten är.

– Upprustningen av VA-näten är en stor kostnad för enskilda kommuner, vilket kommer att kräva en omställning av kommunernas VA-organisationer och markant högre avgifter, säger Joachim Jämttjärn.

Nationell samordning med vattenansvar

Industriföretag använder ofta vatten för kylning och rening, samt som insatsvara i produkter. Likt problemen med elkrisen finns det en risk att företag får svårt att expandera om problem med vattenförsörjningen leder till produktionsstopp, samtidigt som de måste betala allt högre VA-avgifter. Vatten har länge varit så billigt att det inte är en kostnad som det tas någon större hänsyn till i budgetar, påpekar Joachim Jämttjärn.

– Till detta kan man lägga till problem med stora skyfall som på grund av klimatförändringarna har blivit vanligare och mer intensiva. När vatten hamnar på fel plats kan det orsaka skred och källaröversvämningar. Det kan även försämra vattenkvaliteten hos vattenverk om brunnar blir översvämmade.

Joachim Jämttjärn förklarar att vatteninfrastrukturen på många håll inte är anpassad efter den urbanisering och samhällsförtätning som sker. Han anser att staten måste ta ett övergripande och samordnande ansvar över VA-infrastrukturen och över finansieringen.

– Kommunerna lär inte klara detta själva. En nationell samordning med ansvar för alla vatten- och avloppsrelaterade frågor och som dessutom kan agera stöd åt kommunerna vore önskvärt.

– Det statliga ansvaret som finns i dag är fördelat på flera myndigheter – det är inte samma myndighet för dricksvatten som för avloppsvatten. Detta har bland annat fått effekten att nya EU-direktiv för delar av vatteninfrastrukturen bara undersöks utifrån en horisont.

Joachim Jämttjärn säger att det också behövs förbättringar så tidigt som i upphandlingsfasen. Han berättar att Vattenindustrin har två fokusgrupper med medlemsföretag inom upphandlingsområdet, där den ena gruppen fokuserar på generella upphandlingsfrågor och den andra på kemikalieupphandling.

– Dessa grupper har tagit fram mallar och rekommendationer för hur upphandlingar inom VA bäst går till.

Till exempel förespråkar Vattenindustrin en marknadsanalys och dialog i uppstartskedet. Även driften bör inkluderas i framtagandet av kravspecifikationen och avtalet med befintlig leverantör bör utvärderas redan under avtalstiden.

– Tiden medan ett avtal finns på plats kan med fördel användas till att löpande utvärdera hur det fungerar, snarare än att börja med det först när avtalstiden går mot sitt slut.

Kompetensförsörjning avgörande

Joachim Jämttjärn säger att Vattenindustrins medlemmar också bör och vill bidra med egna branschgemensamma lösningar inför framtiden. Han menar att branschen bör arbeta med att förbättra upphandlingsförfarandet och säkerställa en kunskapshöjning inom samtliga led.

– Det finns även mycket ny teknik som kan lösa olika utmaningar och denna behöver prioriteras i högre grad. Som ett exempel behöver klimatfrågan vara ett tydligare kriterium vid upphandlingar.

Precis som för många andra branscher är kompetensförsörjning en avgörande fråga. Rätt personer med rätt kunskaper är viktiga för att upprustning av vatteninfrastrukturen ska kunna genomföras och ny teknik och hållbara lösningar ska komma på plats.

– Kompetensförsörjning inom vatten och avlopp behöver säkras både på beställar- och leverantörssidan. En av anledningarna till den låga genomförandegraden kan mycket väl relateras till avsaknad av kompetens, men även kapacitet.

Redan idag leder kompetensbrist till att företag inom branschen inte kan expandera verksamheten eller utveckla produkter och tjänster som planerat, och även till att många avstår från att svara på anbud då vissa krav på kompetens saknas.

– Men vi behöver inte bara ersätta de som går i pension, vi behöver också locka nya typer av kompetenser till VA-branschen, avslutar Joachim Jämttjärn.