EU-förslagen: Så stärks företagens konkurrenskraft

Den 16 juli i år kom EU-kommissionen med ett förslag om ett nytt ramprogram för forskning och innovation och en ny konkurrenskraftsfond, inom ramen för den föreslagna långtidsbudgeten, som ska förhandlas av Europaparlamentet och medlemsländerna de kommande två åren.

Ramprogrammet och konkurrenskraftsfonden syftar till att bättre samordna insatser inom forskning och innovation med industripolitiken, för att göra resan från forskning till kommersialisering av nya lösningar enklare. De nya förslagen ska börja gälla från 2028.

I EU-kommissionens förslag föreslås båda instrumenten tillsammans få en budget på cirka 409 miljarder euro. Detta inkluderar ramprogrammets budget på 175 miljarder euro – en kraftig ökning från dagens 95 miljarder. Men det är fortfarande inte tillräckligt för att konkurrera med omvärldens ökade investeringar i forskning och innovation, menar Emma Wikberger, näringspolitisk expert inom forskning och innovation på Teknikföretagen. Däremot kan det vara ett betydelsefullt steg för ett mer innovativt och konkurrenskraftigt EU.

– Rätt utformat kan det nya ramprogrammet, som ska heta Horizon Europe, precis som det som finns i dag, och konkurrenskraftsfonden innebära bättre förutsättningar för företagens långsiktiga konkurrenskraft, berättar hon och fortsätter:

– Ramprogrammet föreslås ha fyra pelare som fokuserar på olika delar. Den första fokuserar på grundforskning – akademin – och den andra fokuserar på industriell samverkansforskning, vilket gör den till den viktigaste pelaren för företagen. Den tredje av pelarna är fokuserad på start-ups och scale-ups, men bör enligt oss på Teknikföretagen breddas för att också inkludera samarbete med befintligt näringsliv. Den fjärde pelaren, som är helt ny, ska fokusera på forsknings- och teknikinfrastrukturer som exempelvis testanläggningar, där ny teknik snabbt kan testas.

Underlätta marknadsintroduktionen

En nyhet är att särskilt pelare två i det nya ramprogrammet föreslås kopplas ihop med konkurrenskraftfonden.

– Konkurrenskraftsfonden finns inte i dagsläget och kommer att vara något nytt. För den föreslår EU-kommissionen att slå ihop 14 olika instrument med egna budgetar, så att man i stället får en stor pott och på så vis kan arbeta mer strategiskt, säger Emma Wikberger.

– Vi på Teknikföretagen tycker att det är bra att man kopplar ihop ramprogrammet med en konkurrenskraftsfond. Det är det som gör en sammanhållen teknikpolitik och säkerställer att det finns rätt riskdelning och samarbetsmöjligheter från forskning till kommersialisering. Man kan inte längre betrakta forskningspolitik för sig och industripolitik för sig.

Peter Johansson, enhetschef forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen, förklarar att syftet med ramprogrammet och fonden inte bara handlar om att stärka innovationskraften i medlemsländernas företag, utan också om att få företagen att välja EU som en marknad när deras nya produkter och tjänster ska kommersialiseras. Förhoppningen är att minska det innovationsgap som finns mellan EU och länder som exempelvis USA och Kina, där många företag i dag väljer att kommersialisera den forskning man kanske arbetat fram i Europa.

– Det innebär en stor missad potential i form av utebliven tillväxt, nya företag och jobb, påpekar Peter Johansson.  

Det finns ofta svårigheter och risker när företag ska introducera nya lösningar på marknaden och därför måste EU ibland erbjuda bättre förutsättningar för företagen att tillsammans med medlemsländerna skapa incitament för att attrahera industrins investeringar. Det innebär också att industrin måste vara involverad i att identifiera var EU har sina tekniska styrkor och framtida affärsmöjligheter, menar Peter Johansson.

– Konkurrenskraftsfonden från EU är ett svar bland flera, men det krävs också regelförenklingar, tillgång till riskvillig kapital, mer privata investeringar och kompetens.

En annan viktig komponent är att ha en nära dialog med industrin.

– För att forskningsresultat i högre utsträckning ska kommersialiseras i EU krävs att både ramprogrammet och konkurrenskraftsfonden utformas så att det blir enkelt för industrin att delta och för företagen att sätta agendan. Det är just industrin som kan identifiera vilka behov som finns kopplade till teknikutveckling, och det är det enda sättet att säkerställa att de nya instrumenten också kan locka till sig privata investeringar, säger Peter Johansson och fortsätter:

– EU:s industripolitiska satsningar måste utgå från industriella behov som identifierats i en nära, transparent och mer strategisk dialog med det europeiska näringslivet.

Tech it Further

Sverige har lyckats med en del av de utmaningar som EU nu försöker lösa. Till exempel har Sverige bland annat en stark industri, vanan av att samarbeta offentligt-privat och har en hög andel privat FoI-kapital, poängterar Emma Wikberger.

För att förbättra dialogen mellan de aktörer som finns i Sveriges forsknings- och innovationssystem och EU lanserade Teknikföretagen i oktober ”Tech it Further”, ett forum som ska erbjuda samtal och samarbete mellan svenska företag, akademi, investerare, regioner, forskningsinstitut och EU.

– Från Teknikföretagen är det viktigt att Sverige, som är ledande inom innovation i EU, är aktiv när dessa frågor diskuteras, så därför lanserade vi Tech it Further, berättar Emma Wikberger och fortsätter:

– Vi behöver ha en tydligare samling nu när EU-förhandlingarna om budget, fonden och ramprogrammet drar i gång. Det är också viktigt för att snabbare kunna se vad vi behöver ändra i det nationella systemet för att på sikt kunna dra nytta av de här satsningarna.  

– Första eventet gjorde vi i samarbete med Sveriges EU-representation i Bryssel, som var värdar. Men det kommer fler event i syfte att diskutera särskilt FoI- och industripolitiska frågor.

Emma Wikberger säger att det är bra att svenska företag och det svenska perspektivet får större möjlighet att påverka EU-politiken – det kan göra nytta för hela EU.

– Sverige har en extremt stark och bred industribas. Vi har viktiga kompletterande insikter till länder som Tyskland och Frankrike, som vi upplever annars kan styra samtalen. Därför är det bra att svenska företag – med världen som sin spelplan – kan vara med och identifiera vilka behov som finns, avslutar hon.