Svenska innovationer slarvas bort — går miste om miljarder

Patent är krångligt, inget snack om den saken. Men, det är inte värre än att företag i flera europeiska länder ligger långt före Sverige när det gäller att använda juridiken för att tjäna mer pengar på sina innovationer.

Att inte få spridning och utväxling på det arbete man har lagt ner innebär att Sverige går miste om mycket stora intäkter, enligt Christina Wainikka som är policyexpert för immaterialrätt hos Svenskt Näringsliv.

—Knappt nio procent av våra små och medelstora företag har ens registrerat ett varumärke. Skulle vi nå upp till EU-snittet skulle det svenska näringslivets omsättning öka med 61 miljarder kronor. Skulle vi nå till det ledande landet Maltas nivå hade omsättningsökningen landat på 333 miljarder.

Christina Wainikka nämner Ericsson som en förebild. Företaget räknar med att dra in 11 miljarder i år på licenser, det vill säga att andra företag använder deras lösningar i sina produkter.

—Förr innebar en innovation ett patent, men idag kan en vanlig mobiltelefon innehålla hundratals patent. Exempelvis använder både Apple och Huawei lösningar från Ericsson i sina produkter utan att det syns.

Bedömningarna av patentens potential presenteras i en kommande rapport där Svenskt Näringsliv vill lyfta frågan om att svenska företag sällan sprider och kapitaliserar på sina idéer.

—Sverige behöver förstå immaterialrättens betydelse för kunskapsekonomin. Det ska vara en naturlig del av näringspolitiken och vi vill att regeringen tar fram en immaterialrättsstrategi som i exempelvis Danmark och Finland.

—Att ligga under EU-snittet är inte rimligt och det rimmar illa med vår självbild av att vi är så innovativa och duktiga — vi är för dåliga på att ta tillvara på detta och det är en brist att vi är så ”Ericssonberoende” om man ska uttrycka det krasst — fler borde vara som Ericsson!

Brist på patentingenjörer

Det finns flera förklaringar till Sveriges blygsamhet, eller lite strängare uttryckt — okunskap — när det gäller att kapitalisera på sina uppfinningar, menar Christina Wainikka.

—Delvis handlar det om ett svenskt ”mindset”. Vi pratar bara om patent som skydd och ensamrätt när de immateriella rättigheterna egentligen kan vara själva motorn i en affär. Många har bilden av att företag bara tillverkar och säljer grejer men i kunskapsekonomin handlar det om att kommersialisera kunskap.

Ett annat problem är att vi knappt synliggör att patent ens finns, säger hon.

—Det saknas tillräckligt mycket immaterialrätt på många högre utbildningar. Jag har sett ett exempel på en utbildning till högskoleingenjör med inriktning innovation utan en enda poäng i ämnet. Och jag upptäckte ett annat lärosäte med inriktning åt innovationshållet där man läste åtta sidor i en amerikansk bok — och det är stor skillnad på europeisk och amerikansk patenträtt, förklarar Christina Wainikka upprört.

Ytterligare en förklaring till det skrala patenterandet i Sverige är bristen på så kallade patentingenjörer. Det är en ingenjör med väldigt speciella kunskaper för att kunna förstå och utvärdera om något är patenterbart och som sedan skriver själva patentansökan.

—Det måste vara super-superduktiga ingenjörer som förstår patentlagstiftningen och till exempel skillnaden mellan amerikansk och europeisk patenträtt för att exempelvis skydda digitala innovationer.

Man kan inte läsa till patentingenjör på något svenskt lärosäte, utan blir auktoriserad efter att ha genomgått prov och visat sina kunskaper för en så kallad patentnämnd.

Myndigheten Patent- och registreringsverket, PRV, utbildar egna patentingenjörer som blir extremt attraktiva på arbetsmarknaden och på stora innovationstunga företag finns hela patentavdelningar som skriver ansökningar, berättar Christina Wainikka.

Men hur ska då ledningen för, inte minst små och mellanstora företag, resonera för att ta vara på innovationerna som skapas?

Skaffa kunskap, är Christina Wainikkas råd. Hon tipsar om PRV:s hemsida och att myndigheten har ett stöd för den som vill göra en inventering av verksamheten.

—Jag rekommenderar verkligen att ta hjälp för att identifiera vilka potentiella tillgångar man har. Detta är en oanvänd guldgruva!

---------------------------

TIPS — Vägen till ett lukrativt patent

1. Inventera och identifiera potentiella tillgångar - lösningar som faktiskt kan vara unika. (Ta hjälp av PRV!)

2. Skaffa en målbild och plan för hur ni kan använda patentet innan ni drar igång processen.

3. Ta stöd av experter - i det offentliga innovationsstödsystemet (till exempel Almi) eller privata patentbyråer.

”Lilla patentskolan”

- Patent är ensamrätt till en teknisk lösning (inklusive läkemedel sedan 1979) genom registering.

- Patent registreras för geografiska områden, nationellt eller internationellt.

- Gäller maximalt i 20 år under förutsättning att man betalar årsavgifter till registreringsmyndigheterna.

- Patentombud är (ibland auktoriserade) konsulter som hjälper till med patentansökningar.

- Patentombudsnämnden består av kunniga personer som sköter auktorisationen via prov.

- PRV är den svenska registreringsmyndigheten — den sprider information och utbildar patentingenjörer.