Lär av Sveriges friskaste företag

Volvo Cars utsågs i våras till landets friskaste företag av Feelgood. Utmärkelsen ”Sveriges friskaste företag” uppmärksammar arbetsgivare som investerar i sina medarbetares livskvalitet och skapar en välmående och sund arbetsmiljö.

– Det som bär frukt nu och som belönas med det här priset är att vi har jobbat länge och långsiktigt med arbetsmiljöfrågor. Det tar tid så det gäller att hålla i och inte göra tvära kast. Det gör vi därför att arbetsmiljön är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet, berättar Michael Gustafsson, Head of Health, Safety and Security på Volvo Cars.

Antalet olyckor i företaget har reducerats med 95 procent sedan 2005, berättar han.

– Vi är otroligt duktiga på hälsa och säkerhet på våra arbetsplatser. Vi har en nollvision när det gäller olyckor och det är få företag som har så få olyckor som vi. Jag skulle säga att vi är benchmark i svensk tillverkningsindustri och globalt sett är vi också i topp och närmar oss Toyota som väl får anses vara bäst på detta.

Prio: Hitta riskerna innan de uppstår

Han påpekar att det kostar otroliga pengar för företag att inte ta hand om och investera i arbetsmiljön.

– En del mindre bolag kanske kan hävda att det är lätt för oss att säga eftersom vi är ett så stort företag, medan de inte alls har samma resurser. Men om en medarbetare blir utbränd är det mycket kostsamt. Det innebär extra mycket arbete för chef och för kollegor och för den som blir utbränd är det förstås ett jättestort lidande. Så det är mycket smartare att se till att situationen inte uppstår.

En av nycklarna till Volvo Cars prisbelönta arbetsmiljöarbete är att företaget lägger stort fokus på att jobba proaktivt och hitta riskerna innan de uppstår.

– Traditionellt sett när man jobbar med arbetsmiljöfrågor arbetar man ganska reaktivt. Man sätter in resurser i form av HR, företagshälsovård osv när något redan har hänt. Det ville vi komma bort från och vi bestämde oss därför att gå från reaktiva till proaktiva i allt vi gör, säger Michael Gustafsson.

Ett exempel på detta är att Volvo Cars delar in företagshälsovårdens alla insatser i två kategorier – proaktiva och reaktiva. Till exempel räknas fysioterapi som reaktivt (skadan har redan skett), medan arbetsmiljöutbildning för bilbyggarna klassas som proaktivt (på så sätt kan de undvika att skadas).

– När vi började med detta 2017 var 70 procent av företagshälsovårdens insatser reaktiva och 30 procent proaktiva. I dag är förhållandet det omvända!

Den proaktiva ansatsen märks också semantiskt, vilka ord du använder spelar roll.

– På Volvo Cars pratar vi om frisknärvaro istället för sjukfrånvaro och vi sätter också mål för frisknärvaron istället för tvärtom. Målet är att vi ska 95 procent frisknärvaro, berättar Michael Gustafsson.

Globalt lärande bygger framgång

En annan framgångsfaktor handlar om att lära av varandra.

– Globalt lärande är en nyckelfaktor för oss. Det finns en enorm möjlighet i att utbyta erfarenheter och kunskap mellan våra organisationer i olika länder. Det här tror jag man kan hitta även i bolag som inte är globala – det finns alltid någon enhet, avdelning eller del i företaget som har hittat ett bra sätt att förebygga eller lösa problem som de kan dela med sig av till resten av organisationen.

Till exempel har Volvo Cars i Sverige nyligen infört stressenkäter, något som fabriken i belgiska Gent med framgång använt i flera år.

–  Vi har saknat ett bra sätt att checka av hur de anställda faktiskt mår. Det är svårt att mäta psykosocial ohälsa, men den här stressenkäten är ett oerhört kraftfullt verktyg för att synliggöra detta. Det här är viktiga saker att fånga upp och det är komplext för det handlar ju inte bara om jobbet. Det finns så många andra saker i livet som kan påverka medarbetarna, det kan vara en skilsmässa, sjukdom i familjen och många andra saker. Det handlar om att ta reda på hur vi kan stötta individen. Enkäterna ger oss också möjlighet att hjälpa till från HR eller gå in och stötta chefer om vi ser att det finns strukturellt många på en avdelning som inte mår bra.  

Hälsomånad ökar medvetenheten om hälsofrågor

Ett annat exempel på det globala lärandet är hälsomånaden, som kommer från Kina.

– Vår kinesiska verksamhet har sedan starten 2012 årligen arrangerat en ”health and safety month” och för tre år sedan implementerade vi den i hela organisationen. Under den här månaden lägger vi extra fokus på dessa frågor och vi försöker involvera alla verksamheter och månaden innehåller såväl globala som lokala initiativ. Det kan vara allt från motionsaktiviteter och friskvård till tipspromenad och utbildning i hur man ska agera om det uppstår en brand eller hur man lagar hälsosam mat.

En annan bidragande orsak är att arbetsmiljön är ständigt närvarande på ledningens agenda.

– När högsta ledningen för fabriken i Torslanda har sina möten är säkerhet alltid nummer ett på agendan: Hur många risker har vi hittat? Har vi åtgärdat dem? Har den globala organisationen hittat risker som vi behöver undersöka om de även finns i vår miljö?

Just ledarskapet är avgörande i arbetsmiljöarbetet, säger Michael Gustafsson.

– Det är oerhört viktigt att det finns en bra ledarskapskultur med coachande och närvarande chefer. Du kan ha allt annat på plats, du kan ha världens bästa ergonomi eller belysning, men har du inte ett bra ledarskap spelar detta ingen roll.

I motiveringen till utmärkelsen ”Sveriges friskaste företag” betonas att Volvo Cars arbetar proaktivt även med företagskulturen.

Hur viktig är företagskulturen för ett friskt företag?

– Den är viktig! Det är företagskulturen som styr hur vi är mot varandra och hur vi jobbar tillsammans mot gemensamma mål. Har man en bra och tydlig ”speak-up culture” där medarbetare kan ta upp problem utan att straffas för det så bidrar det till trivsel. Där har vi sett en väldigt bra utveckling. Framgång föder mer framgång.

Nästa utmaning för Volvo Cars handlar om well-being eller välbefinnande.

– Det handlar både om den fysiska miljön, som att introducera gym i våra lokaler, till den psykosociala miljön. För att ta reda på vad vi kan göra mer inom det här området har vår företagshälsovård anställt en hälsofrämjare. Vår nästa stora utmaning är: hur kan vi få folk att må riktigt bra på jobbet?