Här skolas morgondagens arbetskraft

Skolgården ligger inbäddad i snö och det är -3 grader. På grund av corona får vi inte komma in på Kista grundskola så intervju och fotografering sker utomhus. Det är tur att vi har pälsat på oss.

Föräldrarnas utbildningsbakgrund är den mest avgörande faktorn för barns framgång i skolan. Ytterstadsdelen Rinkeby-Kista har en av de lägsta andelarna högutbildade i Stockholm. Här är också medelinkomsten knappt hälften av densamma på Östermalm i innerstaden. Det är också därför som NO- och matteläraren Daniel Nilsson arbetar just här på Kista grundskola.

Han tröttnade på sitt arbete som forskare i biokemi och valde att sadla om till lärare genom Teach for Sweden, ett tvåårigt ledarskapsprogram, som ger den som tidigare har studerat på universitet möjligheten att skaffa sig lärarbehörighet.

Under programmets två år arbetar deltagarna som lärare fyra dagar i veckan på en högstadieskola med stora behov i socioekonomiskt utsatta områden. Resterande tid läser de en kompletterande pedagogisk utbildning (lärarexamen) på distans, får löpande personlig ledarutveckling och mentorskapsutbyte med andra ledare.

En bra lärare kan göra ämnet intressant men kan också lyssna på och finnas där för eleverna, menar Daniel Nilsson.

– Utifrån vad mina elever här på skolan behöver så är det inte bara en ämneskompetent person utan också en socialt kompetent person. Många av mina elever kommer från områden där de inte har så många vuxenförebilder särskilt när det gäller utbildning. Det är få elever här vars föräldrar har läst mer än gymnasiet.

– Många av mina elever kommer inte till mitt klassrum därför att jag är expert på kemi och biologi. De kommer dit trots att de kanske känner att de inte förstår allt det jag säger, därför att det är ett tryggt och trevligt klimat i klassrummet.

Med oss på skolgården har vi några av Daniel Nilssons elever, niondeklassarna Alma, Leen och Sibel. Vad innebär en ”bra lärare” för dem?

– Med en bra lärare blir man motiverad att lära sig och om man tycker att det är kul på lektionerna tycker man också det är kul att lära sig, säger Alma.

– Med en bra lärare blir du mer intresserad av ämnet, vilket leder till att du kan få bättre betyg och du kommer tycka att det är lättare att vara på lektionen och det kommer inte vara lika långtråkigt, resonerar Leen.

– Det är väldigt viktigt att en lärare kan lära ut bra, annars kan det bli svårt att förstå. Och kan man inte grunden då blir det svårt att hänga med senare i gymnasiet när man ska fördjupa sig i ämnen, säger Sibel.

Hur är Daniel som lärare?

– Daniel är en bra lärare därför att han engagerar sig i oss elever. Plus att han jobbar mycket med att verkligen få oss att fatta. Han vill att vi ska förstå varje moment och det vi inte förstår är det bara att fråga om och vi vet att vi kommer få hjälp, säger Leen.

– Jag tycker att han är jättebra. Det är stor variation på hans lektioner, det är inte samma upplägg hela tiden och det tycker jag är kul. Dessutom känner man sig trygg, berättar Alma.

– Daniel lär ut på ett jättebra sätt och han vill heller inte stressa oss med prov. Visst händer det att vi har prov, men han ser dem mer som ett läxförhör. Det tycker jag är väldigt bra med honom. Dessutom går hans lektioner väldigt snabbt - man behöver inte undra ”när tar lektionen slut”, säger Sibel.

2020 gick 16 500 barn ut högstadiet utan gymnasiebehörighet, många av dem finns i ekonomiskt svaga områden likt Rinkeby-Kista. Detta är dock inget som Sibel, Alma och Leen behöver bekymra sig om – de klarar alla kraven. När vi ses har ansökningsperioden till gymnasiet öppnat, men de har ännu inte gjort sitt gymnasieval. Däremot är de på det klara med var skolan ska ligga – i innerstaden.

– Det är mycket beslutsångest inför gymnasievalet. Min plan från start har varit att gå ekonomi men jag har inte bestämt mig om jag ska välja ekonomi-ekonomi eller ekonomi-juridik. Juristprogrammet på universitetet är min dröm, berättar Sibel.

Alma har inte bestämt sig, men hon lutar åt det naturvetenskapliga programmet.

– Jag tycker faktiskt att matte är kul och NO gillar jag för det mesta. Så jag tror att jag kommer att gå natur för att det är brett och jag tycker ändå att det är ganska intressant, säger hon.

Leen är osäker på om hon ska välja samhälle eller natur. Eller kanske ekonomi och juridik.

– Det går bra för mig i skolan, men jag har inget ämne som jag är superduper intresserad av. Jag gillar både SO, NO och matte så det är lite svårt att veta vad jag ska välja, konstaterar hon.

Att Teach for Sweden gör skillnad i den svenska skolan är tydligt, vilket är välkommet då det råder stor brist på behöriga lärare i Sverige, särskilt inom teknik, matematik och naturvetenskapliga ämnen. Dessutom närmar sig många ämneslärare pension. 2020 kom var sjätte examinerad matematik-, NO- och tekniklärare för högstadiet via Teach for Sweden. Merparten av de som gått programmet uppger att de troligtvis inte hade blivit lärare om organisationen inte fanns. Det gäller även Daniel Nilsson.

– Jag kollade upp andra vägar till läraryrket, men insåg snabbt att de inte var aktuella för mig som har familj – jag ville inte behöva ta studielån. Genom Teach for Sweden kunde jag kombinera studierna med jobb från start.

Däremot var han till en början tveksam till om högstadiet skulle vara tillräckligt stimulerande för honom. Han som var van att undervisa universitetsstudenter. Men de farhågorna kom snart på skam.

– Jag får förvisso inte samma stimulans som jag får av att undervisa i något som är svårt och på hög nivå som på universitet. Men jag stimuleras på andra sätt genom att jag träffar elever som jag måste möta på ett annat sätt. Jag får nyttja mina sociala kunskaper, istället för mina ämneskunskaper och det är också väldigt tillfredsställande, konstaterar han.

Daniel Nilsson har aldrig ångrat att han bytte karriär.

– Jag kan ha världens sämsta morgon innan jag kommer hit och så går jag in i klassrummet och får så mycket kärlek tillbaka om jag bara vågar ge lite kärlek. Att känna sig så upprymd av att vara på en arbetsplats, det går knappt att beskriva med ord. Det är riktigt häftigt!

Med de orden avslutar vi intervjun och fotograferingen och försöker frenetiskt få upp värmen igen. Det har börjat blåsa och de tre minusgraderna på skolgården känns nu mer som 15. Men Leen, Sibel och Alma verkar närmast oberörda, trots bara anklar och avsaknad av mössor, när de drar vidare till nästa lektion och en ljusnande framtid.