Teknikintresset tar dem världen runt

Amanda Näsdal började att arbeta som tekniklärare på Västra skolan 2013. Samma år drog hon ihop ett lag med elever som tävlade i distriktsfinalen i den internationella robottävlingen First Lego League. Två år senare vann skolan den skandinaviska finalen.

I år gick laget 4.0.4 vidare från den skandinaviska finalen i Oslo och tävlade i Houston.

– Jag vill sprida information om tävlingen till fler skolor i landet, för det är en jättebra möjlighet för eleverna att utvecklas. Inte bara inom teknikämnet, de lär sig också att söka information på egen hand, samarbeta och träna på engelska, matte och samhällskunskap, säger Amanda Näsdal.

First Lego League är uppdelad i två moment. Det ena momentet handlar om att bygga en robot som kan lösa så många uppdrag som möjligt. Roboten är en programmerbar Spike hub med ljussensorer och gyroskop.

Uppdragen skickas som byggsatser till skolan i god tid före tävlingen och består av olika hinder, där roboten till exempel ska flippa upp en boll i luften eller fälla ner en ramp. I tävlingen gäller det att hinna så många uppdrag som möjligt på två och en halv minut. Lukas Seiler som går i nian har varit ansvarig för programmeringen.

– Vi började med blockprogrammering, men inför världsfinalen bytte vi programmeringsspråk till Python, så jag fick göra om alltihop. Under vårterminen fram till april har jag lagt ungefär 15 timmar i veckan på att jobba med programmeringen.

Han körde roboten tillsammans med Elin Borgert, som också går i nian.

– Tyvärr blev det lite krångel med den på plats eftersom vi precis hade bytt ut hela programmeringen. Det handlade om hur ljussensorerna på banan lästes av och hur gyron mätte av, säger hon.

Trots det blev det en fjärdeplats för laget i robotdesign, bland totalt 108 tävlande lag.

Arbetat med projekten på fritiden

Den andra delen av tävlingen handlade om att presentera ett forskningsområde och en innovativ idé. Årets tema var Super Powered. Eleverna började först spåna kring vatten och solenergi.

– Vi ville göra något annorlunda. Bajs kom upp som ett skämt och vi skrattade först, men så kom vi på att det faktiskt är en bra idé, säger Vilma Agnas-Caudery, som går i åttan.

I arbetet med forskningsområdet har gruppen på åtta elever besökt ett reningsverk, intervjuat en stadsplanerare och ett företag som arbetar med solpaneler. De har sedan gjort en stop motion-film som handlar om hur bajs kan cirkuleras till biogas i ett bostadsområde.

Inför världsfinalen gjorde eleverna en ny film där de presenterade sin idé på engelska, framför en greenscreen med animationer. Med i filmen fanns också beräkningar på vad tekniken skulle kunna kosta för den enskilda villaägaren.

– Tekniken för att göra rötgas av bajs finns redan, men inte på det sättet vi har föreslagit där man använder biogasen till att värma upp ett bostadsområde och återanvänder avfallsvattnet, förklarar Noa Arkebäck i nian.

Arbetet med roboten och forskningsprojektet har till största delen skett på elevernas fritid.

– Om något är roligt så är det lätt att lägga ner många timmar. Då längtar man tills man får gå och jobba med roboten, säger Noa Arkebäck.

– Vi lär oss jättemycket i nästan alla ämnen utom idrott och hemkunskap. Och det är också ett roligare sätt att lära sig, säger Lukas Seiler.

Skapa teknikintresse tidigt

Amanda Näsdal berömmer eleverna som har lagt ner mycket tid och även presenterat hela projektet på engelska i USA.

– De har jobbat väldigt självständigt och jag har funnits med som handledare. Jag kan till exempel inte programmera i Python, det är något som Lukas har lärt sig på egen hand. Men när jag såg att många av de andra ländernas lag hade med sig ett helt team med vuxna som kan programmera insåg jag ännu mer hur viktigt det är att eleverna lär sig att programmera i skolan. Och man kan börja i tidig ålder.

På den skandinaviska finalen i Oslo kom laget på en tredjeplats av totalt 50 tävlande, vilket gav en vinst på 130 000 kronor. Den räckte till flygbiljetter till USA, men inte till hotell. Amanda Näsdal fick ihop sponsorer som täckte resten av kostnaderna.

– Och nu när jag har fått kontakt med så många företag som sponsrar oss har jag också frågat om högstadieeleverna får komma till dem på besök, så att företagen kan berätta om alla roliga jobb som finns inom tekniksektorn. Att man sår ett frö tidigt.

Intresset från företagen har varit stort, även om många har sagt att det vanliga är att gymnasieelever kommer på besök.

– Men det är ju nu i nian de väljer inför gymnasiet. Vi måste börja tidigare med att skapa ett intresse. Få eleverna att tänka: Vad vill jag göra när jag gått ut skolan? Om eleverna har ett mål blir det också tydligare varför de ska studera och lära sig saker, att de lär sig för sin egen skull och inte för att vi vuxna säger att det är viktigt, säger Amanda Näsdal.

Skolan satsar på teknik

Västra skolan har satsat på teknik som ämne och åttorna har 200 minuter teknik i veckan under 20 veckor, innan de växlar till biologi och kemi.

– Här satsar vi på teknik lika mycket som på andra NO-ämnen. Vi NO-lärare diskuterar mycket hur vi kan öka intresset för våra ämnen och för matte, som är en jätteviktig grund i programmering.

Skolan har fem spikerobotar som har köpts in med hjälp av pengar från Ljungbergsfonden, en av Sveriges största privata fonder för utbildningsprojekt. Just robotar tycker Amanda Näsdal är ett bra sätt att väcka och hålla liv i teknikintresset.

– När jag fick ta över teknikämnet tänkte jag att jag inte ville bygga glasspinnebroar, det är för tråkigt. Med robotarna får eleverna lära sig strategier och att tänka fritt, samtidigt som det är matte och programmering. Man sätter kunskapen i ett sammanhang, vilket är jätteviktigt för inlärningen. Teknik finns ju redan i elevernas vardag i dag, med mobiltelefoner, appar och spel.

Flera av eleverna från laget har nu sökt till teknikprogrammet inför hösten. Vilma Agnas-Caudery som går i åttan överväger att söka det nästa år.

– Jag var inte jätteintresserad av teknik innan och tyckte att programmering verkade tråkigt. Men nu vill jag kunna lära mig att programmera lika bra som Lukas.