Globala värdekedjor: Beroendet av Kina ökar

Globala värdekedjor handlar i grunden om att produktionen av en vara eller tjänst kan fragmenteras och förläggas till olika geografiska platser och länder. Det betyder att delar av tillverkningen av länders exportprodukter ofta sker på flera ställen i världen och att importandelen i produktionen är betydande. 

De senaste åren har den svenska importen från Kina av både insats- och investeringsvaror (varor som används för produktionen av en produkt för slutlig användning) som datorer och andra elektroniska produkter ökat. Samtidigt har industrins importandel från flera utvecklade ekonomier minskat. Detta är dock inte unikt för Sverige, samma trend är tydlig på flera håll i världen.

– Man skulle kunna tro att svensk industri minskat sin import av insatsvaror från tillväxtländer där arbetskraftskostnaderna stigit. Men statistiken visar att importen främst minskat från högkostnadsländer som USA och Storbritannien och till viss del även från Tyskland, säger Teknikföretagens ekonom Lena Hagman.

Stadig ökning av importen från Kina

I sammanhanget sticker importen från Kina ut. År 2000 var andelen import från Kina liten men den har ökat stadigt sedan dess.

– Vi har ännu inga siffror för de senaste åren, men om vi antar att den stadiga trenden uppåt hållit i sig skulle industrins importandel från Kina i år uppgå till 3,3 procent, räknat som andel av industrins förädlingsvärde i Sverige då förädlingsvärdet från utländska leverantörer inkluderas i beräkningen.

Kina har också ökat sin del av en rad utvecklade länders konsumtion och investeringar i datorer och elektronikvaror. Med andra ord står Kina för en större andel av konsumtionen av och investeringar i denna typ av högteknologiska produkter i västvärlden jämfört med hur det såg ut i början av 2000-talet.

– Drygt en tredjedel av världens IT-hårdvara exporteras nu från Kina, mot drygt fem procent för tjugo år sedan, säger Lena Hagman.

Handelsstatistik för i år tyder till exempel på att USA:s import från Kina av elektronikprodukter har accelererat under sommarmånaderna i samband med coronapandemin. Framför allt handlar det om varor för hushållens konsumtion.

– Samtidigt ska det påpekas att studier kring handelsflöden när det gäller elektronik kan vara svårtolkade. Stora delar av EU:s och Sveriges import av elektronik hamnar först i Nederländerna för vidare distribution inom unionen. Det kan mycket väl vara så att beroendet av produktion av datorer och elektronikvaror från Kina är långt mycket större än vad handelsdata visar, påpekar Lena Hagman.

Minskad egen produktion ökar beroendet av Kina

Elektronik-, data- och teleindustrin har i hög grad byggts upp i Kina genom inhemska politiska satsningar och utländska direktinvesteringar.

– Elektronikindustrin är ett skolboksexempel på hur forskning och innovation har spridits från andra länder till Kina. Arbetskraftskostnaderna är fortfarande relativt låga där, även om de ökat rejält under senare år. Höga kapital- och arbetskraftskostnader i andra länder har lockat företag till Kina som ett alternativ.

Samtidigt som till exempel USA och euroområdet har ökat sitt beroende av import av datorer och elektronikvaror från Kina har också deras egna, inhemska produktion av dessa produkter minskat.  Frågan är nu om denna trend fortsatt och om världens beroende av Kina för produktion och export av datorer och elektronikvaror har ökat? Eller har vinden vänt som en följd av länders ökade säkerhetsmedvetande och önskan att bli mindre beroende av enskilda företag, exempelvis Huawei som leverantör av nya 5G-system?

– Mycket talar för att trenden med ökad import av elektroniska produkter från Kina fortsatt. Eftersom många västländer minskat sin egen produktion av denna typ av varor har de blivit beroende av import från länder som Kina där denna produktion domineras av ett antal stora, multinationella företag, konstaterar Lena Hagman.

Mer om globala värdekedjor och annat som rör samhällsekonomin och svensk teknikindustri finns att läsa i Teknikföretagens konjunkturprognos.