Möt klimathotet med fokus på möjligheter

Sverige ligger i framkant inom smarta städer, cirkulär infrastruktur och ekonomi. Det som saknas är processen för att få klimatsmarta lösningar på plats. Där kommer Urban systems urbs AB (urbs) in. Affärsidén är att samordna kunskap, teknik och finans för att visa lösningar som gör det möjligt att bygga hållbara projekt.

– Om vi implementerar 20 procent av de bästa svenska teknologierna över världen, kan det få otrolig effekt. Vi gör det enklare, för tekniken är inte komplicerad, säger vd Will Sibia.

Väljer ut projekt som kan få en katalysatoreffekt

Urbs startade 2019 och är i dag involverat i projekt i Indien, Turkiet och New York. Det går i linje med visionen om att göra tydlig, stor påverkan globalt.

– Om vi gör en elbusslinje i Halmstad eller byter ut alla bussar i Nairobi – vad ger störst effekt? Vi väljer noga och försöker plocka ut projekt som kan få en katalysatoreffekt.

Företaget fokuserar på affärsområden som har ett regulatoriskt driv, lagkrav och stater som vill satsa, och tydligt marknadsdriv. Ofta är strukturella problem och flaskhalsar ett hinder för implementering. Det kan räcka med att en stad inte har använt en beprövad lösning.

Indiska Gurugram, en av världens mest förorenade städer, är ett exempel.

– Luften är så dålig att den inte går att andas. Trots att det finns solcellsteknik används dieselgeneratorer. Det är möjligt att utvinna energi ur bioavfall i dag, ändå har staden otroligt mycket kommunalt avfall.

Vad behövs för att göra det lättare att nå ut?

– Alla statliga finansiella verktyg kan bli vassare och tydligare i att hjälpa. Marknaden är inte problemet, de flesta vill ha hållbara infrastrukturer.

Urbs har bland annat fått projektfinansiering från Energimyndigheten i New York. Däremot inga bidrag i Sverige. Will Sibias erfarenhet är att det finns många dörrar inom statlig finansiering. Det tar tid, kraft och energi att söka. Urbs har valt att satsa på projekt i stället.

– Det kändes enklare och vi kunde bygga case samtidigt. Men om det hade funnits lättare sätt, mer klarhet i processen – ja, då hade vi gärna sökt!

Urbs har nyttjat svenskt exportfrämjande. Generalkonsulat och ambassader har varit god draghjälp för att få ut svensk teknologi på ofta konservativa marknader. Företaget har också samverkat med privata aktörer inom Clean Tech.

Will Sibia ser främjandet som viktiga pusselbitar för att öppna upp och finansiera starten. Men det kan vässas.

– Alla pratar om social hållbarhet, men när vi kommer med ett projekt handlar allt om ekonomi och risk i stället för möjligheter. Även finansinstituten spelar på riskkontroll. Det är största farthindret.

"Alla vill synas i gröna sammanhang, men investeringen är en helt annan story"

Politiker och beslutsfattare behöver agera på flera plan. I dag är forskningen enig om att konsumtion och koldioxidutsläpp måste minska. Ändå sker stora investeringar i olja och gas. En strukturell förändring krävs om något ska hända. Den lär inte komma från marknaden.

– Lagstiftarna kan driva fram regulatoriska ramverk som hindrar bolag och finansaktörer från att investera i vad som helst. Alla vill synas i gröna sammanhang, men investeringen är en helt annan story. Kanske måste staten vara beredd att ta den initiala risken, säger Will Sibia.

I ett större perspektiv behövs mer samarbeten mellan statliga organisationer och globala aktörer, som FN och SIDA. De behöver titta på vad som är viktigast för världen, inte vad som gynnar inhemsk industri. Lätt? Nej, men nödvändigt.

– Jag tror att det går om länder kan samarbeta mot kooperativa lösningar, och även investera i sådant de redan gör men mer och bredare. Det kan gynna utvecklingen av smarta städer globalt.

Nyfiken på hur svenska teknikföretag kan bli världsledande i städernas klimatomställning? Ladda då ner Teknikföretagens rapport "Stad i ljus" här.