5 min lästid : 13 januari 2021

Så uppnår företagen cirkularitet

Trots att det finns ett stort klimat- och miljöengagemang bland många teknikföretag är en förutsättning för ökad cirkularitet att det är lönsamt och effektivt. Hur kommer man dit? Vilka är hindren på vägen?

– Ett teknikföretag som inte bedriver ett långsiktigt hållbarhetsarbete anses inte trovärdigt, varken av kunder eller investerare. För att bidra till omställningen av samhället behöver vi ställa om vårt företag. Eftersom det utmanar hela industrins affärstänkande kan inte ett företag göra allt själv, utan kunder och leverantörer måste vara aktiva. Därför måste omställningen ske genom samarbeten, säger James Lundström, ansvarig för arbetet med cirkulär ekonomi på Volvo Cars.

 

Bättre flöden för återvunna material behövs

En fråga som flera av Teknikföretagens medlemsföretag lyfter fram är behovet av bättre flöden för återvunna material. För att kunna använda materialen krävs även kvalitetsstandarder och bättre information om återvunna material. Det är svårt att hitta återvunnet material i tillräckligt stora volymer som håller lämplig hög kvalitet och samtidigt ger en kostnadseffektiv lösning. Idag är det vanligt att återvunna material är dyrare än nytillverkade.

Uttjänta däck är ett globalt miljöproblem som kan ha en svensk lösning. I dalsländska Åsensbruk utvinner Tyre recycling olja, stål, gas och kimrök ur däcken.
Uttjänta däck är ett globalt miljöproblem som kan ha en svensk lösning. I dalsländska Åsensbruk utvinner Tyre recycling olja, stål, gas och kimrök ur däcken.

– De återvunna plastmaterial som finns på marknaden passar bara för ett fåtal tillämpningar, oftast för material som inte behöver hålla samma kvalitet i till exempel kulör. Det utvecklingsarbete som behövs för att få fram fungerande materialkvalitéer till produkter är oftast omfattande och berör många olika led i kedjan från en kasserad produkt till nytt material, konstaterar Karl Edsjö, ansvarig för återvinningsfrågor och resurspolitik på Electrolux.

 

”Förändring kostar i början för att ge vinster senare”

En viktig drivkraft för nya samarbeten kring återvinningen är att dela på kostnaderna för att utveckla ny teknik och nya system. Samarbeten som utgår från förbättrad återvinning kan även vara ett sätt att hitta nya cirkulära affärsmodeller.

 

– Dagens affärsmodeller och produktutveckling är optimerade för linjära flöden. Förändring kostar i början för att ge vinster senare. Det kommer att krävas samarbeten för att hitta nya affärsmodeller och skapa intressen för att överbrygga kostnaderna i förändringsfasen, säger James Lundström på Volvo Cars.

 

"Att gå från fossila primära resurser till sekundär råvara kräver ofta stora investeringar"

En nyckelfråga är därför att hitta finansiering som gör att företagen kan delta i samarbetsprojekt – och som gör det möjligt att sedan anamma den nya tekniken i praktiken. För att underlätta detta efterlyser Karl Edsjö på Electrolux någon form av incitament.

 

– Att gå från fossila primära resurser till sekundär råvara kräver ofta stora investeringar, inte minst för kunskaps- och erfarenhetsbyggande. Något som skulle vara intressant att undersöka är om någon form av ekonomiskt incitament för att öka användningen av sekundära råvaror jämfört med primära resurser, skulle fungera, till exempel skatt på primära resurser, skattelättnader för omställning, eller något slags bonus malus-system, säger han.

Magnus Björk Foto: Peter Karlsson, Svarteld form & foto
Magnus Björk Foto: Peter Karlsson, Svarteld form & foto
Henrik Nilsson Foto: Inrego
Henrik Nilsson Foto: Inrego

”Idag tar det fyra minuter att tillverka en ny dator och en timme att återanvända en gammal”

Trots att det finns ett stort klimat- och miljöengagemang bland många teknikföretag är en förutsättning för ökad cirkularitet att det är lönsamt. Många gånger går det hand i hand, men det finns utmaningar. Det vittnar Henrik Nilsson, ordförande i Inrego, om. Företagets affärsidé är att återanvända datorer och annan IT-utrustning.

 

– Bromsklossen är att samhället är uppbyggt och har effektiviserats för en linjär ekonomi. I dag tar det fyra minuter att tillverka en ny dator och en timme att återanvända en gammal. Den cirkulära ekonomin är arbetsintensiv i ett inledande skede och så länge skatten på arbete är hög medan den är låg på primära resurser, är det en utmaning för den cirkulära ekonomin att konkurrera, säger Henrik Nilsson.

 

Samma spår är Magnus Björk, digitaliseringsrådgivare på Combitech, inne på.

 

– För att skapa efterfrågan måste återvunnet material få en marknadsfördel jämfört med jungfruligt material. En möjliggörare är att cirkulära, materialseparerande processer premieras, säger han.

 

Snabbare omställning till cirkulära flöden med AI

Combitech ingår i en allians tillsammans med Stena Recycling och ABB för att genom automation, artificiell intelligens och maskininlärning öka andelen återvunnet material. Inom detta samarbete genomförs just nu kvalificerade förstudier som ska leda till utveckling av helt nya system för återvinning. System där avancerade sensorer och AI i kombination med den allra senaste robottekniken utvecklas för att skanna och sortera inkommande material, i syfte att skapa en bättre återvunnen kvalitet.

 

– Jag är övertygad om att dessa systemlösningar även kommer att gå att använda för andra branscher, vilket kommer att ge en stärkt konkurrenskraft och möjliggöra en snabbare omställning till cirkulära flöden.

 

”Samverkan och erfarenhetsutbyte är nyckeln till framgång”

Den riktigt stora effekten för miljön får vi när hela kedjan, från tillverkning till insamling och återvinning, hänger ihop. Det behövs stora utvecklingsinsatser för att uppnå en effektiv informations- och datadelning eftersom industrins aktörer i framtiden kommer att behöva dela data på ett mer standardiserat och säkert sätt.

 

– Samverkan och erfarenhetsutbyte är nyckeln till framgång. Desto fler verksamheter som är med och bidrar med sina kunskaper, ju bättre blir resultatet. Här behövs det ett långsiktigt arbete och engagemang, anser Magnus Björk.

Kimröken filtreras, mals, bakas till pellets och torkas för att sedan användas i produktion av pluggar och packningar, som i toppbilden i detta reportage.
Kimröken filtreras, mals, bakas till pellets och torkas för att sedan användas i produktion av pluggar och packningar, som i toppbilden i detta reportage.

Viktigt med samarbeten över nationsgränserna

 Att till exempel börja återtillverka komponenter kräver investeringar som gör att det tar tid att räkna hem vinsten och då kan betalningsviljan hos kunden gå ner.

 

– Vi behöver samarbeten som sträcker sig över landsgränser eftersom våra produkter tillverkas av komponenter från olika länder. Vi har och behöver fler projekt både i Sverige och i andra länder, påpekar James Lundström på Volvo Cars.

 

”Vi som tillverkare behöver ändra kriterier för hur vi utformar våra produkter”

En nödvändighet för att samarbeten ska fungera är att det finns en gemensam målbild och en enighet om vad som behövs för att samhället ska bli mer cirkulärt och resurseffektivt. Men det krävs också öppenhet och en vilja att dela med sig av både information och kompetens.

 

– Vi som tillverkare behöver ändra kriterier för hur vi utformar våra produkter. Men vi kan inte göra det utan att veta vad våra leverantörer kan erbjuda i dag och i framtiden. Arbetet med omställning till cirkulär affärsmodell måste drivas genom samarbeten och genom förändrade kundbeteenden, det är lönsamheten som kommer skapa konkurrenskraft och skilja företag åt i framtiden, säger James Lundström.

 

Vill du läsa mer om cirkularitet? Ladda då ner Teknikföretagens rapport "Digitaliserade affärsmodeller för cirkulära materialflöden".

Publicerad januari 2021

Text

Mattias Areskog

Foto

Sofia Sabel