Taxonomin – så förbereder du ditt företag

Taxonomin är den första punkten i EU-kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Den definierar vad som är miljömässigt hållbart och man vill skapa incitament för fler investeringar att bidra till klimatmålen i Parisavtalet. Det innebär så låga utsläpp som möjligt, där det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp eller genom kolupptag på annat vis. 

– Det kommer att krävas enorma investeringar i europeisk industri om Parisavtalet ska nås och syftet med taxonomin är att styra om kapitalflöden till en mer hållbar ekonomi, berättar Jenny Sandahl, som arbetar med klimatfrågor på Teknikföretagen.

Verksamheten ska bidra till att nå minst ett av miljömålen

Taxonomin innehåller sex miljömål och i ett första steg omfattar den minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. I ett andra steg utökas den till att gälla även hållbar vattenanvändning, omställning till en cirkulär ekonomi, minskade miljöföroreningar och biologisk mångfald. Verksamheten ska bidra till att nå minst ett av miljömålen samtidigt som den inte ska orsaka betydande skada på något av de övriga målen.

Det nya systemet är en sorts katalog över vilka aktiviteter som är hållbara så att investeringar kan mätas efter samma måttstock. Genom ökad transparens ska finansmarknadens vilja att investera i gröna företag eller aktiviteter öka. Det betyder dock inte att alla företag eller aktiviteter måste vara gröna, men även som tillverkande företag behöver man redogöra för hur stor andel av ens verksamhet som uppfyller taxonomin.

Grundtanken är god menar Jenny Sandahl.

– Det är positivt att det skapas en enhetlighet och ett ”gemensamt språk” för vad som är en grön investering. Man kan se taxonomin som en standardisering för hållbara investeringar och standardisering är bra eftersom det ger konkurrens på lika villkor. EU-kommissionen har också en global ambition där man hoppas att taxonomin ska stå modell även för övriga världen. Det vore förstås bra eftersom exporterande företag behöver globala standarder.

Svensk energi kan bli en nackdel

Däremot finns det i ett systemperspektiv en del problem med taxonomin och frågan är om den verkligen främjar hållbara lösningar i praktiken. Ett stort orosmoln är hur den svenska energimixen (vattenkraft, biobränsle och kärnkraft) klassas, konstaterar Jenny Sandahl.

– Vattenkraft kommer sannolikt inte att klassas som grön direkt, vilket förstås kan påverka synen på svenska företag negativt. Vattenkraft är ju något vi har mycket av i Sverige och som vi anser vara hållbart. Men kraven enligt taxonomin för vattenkraften tar inte hänsyn till de lokala biologiska förutsättningarna, vilket gör att i praktiken räknas svensk vattenkraft inte längre som hållbar. Biobränsle var tidigare klassat som ”transitional”, vilket innebar att det anses bidra endast under en övergångsperiod, nu finns ett nytt förslag och i detta ser det bättre ut för biobränslen.

Redovisning med start i december

Även om taxonomin främst riktar sig till finansiella aktörer så behöver börsnoterade bolag och andra stora företag av allmänt intresse inom tillverkningsindustrin redovisa hur stor andel av verksamheten som är i linje med taxonomin. De ska redovisa omsättning, kapitalinvesteringar och operativa kostnader från och med december i år.  

För företag som inte omfattas alls av taxonomin menar Jenny Sandahl att det kan vara en god idé att vara öppen med detta.

– Det kommer att komma frågor från både kunder och investerare – varför redovisar inte ni enligt taxonomin? Då tror jag att det är bra att vara ärlig och beskriva att verksamheten inte är med i dagens lista, men att detta inte är liktydigt med att verksamheten är ohållbar. Någon typ av nyckeldata eller mål för sitt hållbarhetsarbete har de flesta företag, kanske kan dessa vara relevanta istället.

Otydligt exakt vilka tjänster som omfattas

Implementeringen av taxonomin sker i en första fas i de näringsgrenar som EU anser har störst påverkan på klimatet, till exempel tillverkningsindustrin och IT- och telekomsektorn. Indelningen sker enligt EU:s standard för näringsgrenar, NACE.

– Vi vet att tillverkning av väldigt många olika saker eller delar omfattas. Däremot är det fortfarande otydligt vilka tjänster som omfattas av rapporteringskravet eftersom inte alla beslut ännu är tagna. Förhoppningsvis vet vi mer till sommaren, säger Jenny Sandahl.

Hur väl rustad är tillverkningsindustrin för att rapportera enligt taxonomin?

– Det finns förstås företag som är kritiska till ytterligare rapportering då det redan finns krav kopplat till exempelvis hållbarhetsrapportering, Detta direktiv kommer också att skärpas och eventuellt utökas under året. För många företag är det också i princip ett marknadskrav från kunder att rapportera enligt Global Reporting Initiative, GRI, eller liknande globala industristandarder. Det finns i dagsläget oklarheter i hur globala multinationella bolag ska redovisa i enlighet med taxonomin.

Hur kan företagen förbereda sig?

– Det behövs data på ekonomisk nivå och därför behöver företag se över vilken information man har. Kan jag svara på hur stor procentandel av min omsättning, mina kapitalinvesteringar och operativa kostnader som är i linje med taxonomin?

Oavsett hur och vad man rapporterar idag så medför taxonomin troligtvis en förändring och rapporteringen under 2022 bygger ju på siffror för 2021.

– Detta innebär att man förmodligen behöver förbereda sig innan alla detaljer i lagstiftningen är beslutade. Till exempel kan man förbereda sig genom att identifiera hur hållbarhetsfaktorer och klimatrisker hanteras i företagets processer idag, säger Jenny Sandahl.