Titta in hos de svenska halvledarföretagen

Halvledarnas betydelse för världsekonomin har åter lyfts upp i media på senare tid. Samtidigt varnar experter för hur sårbara länder är för brister i leveranskedjor kring halvledare, och hur en förvärrad konflikt mellan Taiwan och Kina skulle få förödande följder för tillverkningen.

I en tidigare artikel i Magasin t: diskuterades vad halvledare är, och vilken avgörande roll som länder som Taiwan har för forskning och tillverkning på området. Men det finns också svenska företag som är världsledande inom vissa nischer ifråga om halvledare.

I Järfälla nordväst om Stockholm ligger Silex, grundat år 2000. Här tillverkas både halvledare i 350-nanometersklassen och så kallade MEMS (se faktaruta), som kombinerar elektroniska och mekaniska element för tillämpning i åtskilliga applikationer och som kan reagera på sin omgivning.

Silex är vad som i branschen kallas ett pure play-foundry, det vill säga de legotillverkar endast element åt andra och tar inte fram egna produkter.

– Vi är världsbäst inom MEMS. Var man än åker i världen – Kalifornien, Kina, Japan – och frågar vilket som är världens största och bästa MEMS-foundry så säger de Silex, säger Edvard Kälvesten, grundare och vd.

Förklaringen till det ligger i att Silex har 140 ingenjörer anställda, med världens främsta expertis inom just MEMS-tillverkning. Vissa har jobbat på företaget i 15–20 år. Intressant nog har Silex rekryterat de allra flesta nationellt, trots att Sverige på många håll ligger efter exempelvis Asien när det gäller forskning och utveckling på halvledarområdet.

Silex bakgrund visar på både omvärldens stora behov av halvledare och den spännande nybyggaranda som kännetecknar branschen. Närmast en sorts mikroelektronisk cowboykultur, om man så vill.

– Som examensjobb tog jag fram en trycksensor. Sedan satte jag och några doktorandelever upp ett företag för att tillverka dessa sensorer åt medicinteknikbolaget Radi Medical. Vi satte också upp en webbsida. Snart ringde en amerikansk kund och lade en order på en miljon dollar! berättar Edvard Kälvesten.

Sedan dess har Silex haft en synnerligen succéartad resa, och kunde förra året köpa hela anläggningen där tillverkningen sker idag. Inför framtiden kan företaget komma att expandera ytterligare, samt satsa mer på hemmamarknaden (exempelvis går 65 procent av försäljningen idag till USA).

Kapital från Kina

En milstolpe var när Silex år 2015 såldes till det Kinabaserade riskkapitalbolaget GAE Ltd. En tid när kapital från Kina var eftertraktat och få säkerhetspolitiska hinder fanns för ett ökat samarbete med jätten i öster.

– Då var Kina någonting väldigt positivt. Det var marknaden som växte, och det här skulle vara ett perfekt sätt att skaffa sig marknadsandelar i Kina, säger Edvard Kälvesten.

Uppköpet gav ett välbehövligt kapitaltillskott i en bransch som är extremt kostsam att verka inom – endast Silex maskinutrustning är värd i runda slängar tre miljarder kronor idag – men gjorde också snart företaget till föremål för granskning av den svenska staten. 2021 förbjöd Inspektionen för strategiska produkter, ISP, Silex från att exportera produkter och teknik till sitt kinesiska dotterbolag.

– Så här i efterhand anses det där ISP-beslutet ganska bra om man ser till våra amerikanska kunder. Det gör ju att vi nu har regeringsbeslut på att vi inte får föra över någon teknologi till Kina, tillstår Edvard Kälvesten eftertänksamt.

Hårdvaluta i dagens hårdnande omvärldsklimat, inte minst gentemot krävande amerikanska kunder. De nya kinesiska ägarna är dessutom tydliga med att de enbart är finansiella ägare, det vill säga de lägger sig inte i tekniken eller den dagliga driften av Silex. Tillverkningen får tryggt stanna i Järfälla, och industrihemligheterna är väl förborgade hos företaget.

– Ägarna kommer bara hit en fyra gånger om året till styrelsemöten, lägger Edvard Kälvesten till.

Gick bättre än väntat

I en annan Stockholmsförort, Täby, håller Mycronic till. Ett företag som fram tills nu i första hand har varit känt för att tillverka maskiner för bildskärmsproduktion, men som sedan fyra och ett halvt år tillbaka även gör så kallade maskritare (se faktaruta) för framställning av halvledare.

– Processen är densamma för bildskärmar och halvledare. Man tar fram ett antal fotomasker, glasskivor, som man ritar ett mönster på. Mönstret skapar de elektriska kretsarna till skärmen eller halvledaren, förklarar Sven Chetkovich.

Som chef för investerarrelationer vid Mycronic har Sven Chetkovich utmärkt överblick över bolagets olika produktdivisioner och deras försäljningsresultat. Som har gått rasande bra under senare år, bör tilläggas.

– En aktieanalytiker som bevakar oss sade till mig för ett tag sedan att ”det här måste vara en av de största industriella succéerna i Sverige under senare år – och folk känner inte till det!”, berättar Sven Chetkovich.

Succén som han refererar till handlar om Mycronics halvledarmaskritare, som företaget till en början hoppades kunna sälja mellan fyra-sex maskiner av per år. Redan har de dock lyckats sälja 51 enheter, det vill säga två-tre gånger så bra resultat som man ursprungligen hoppades på. Ifråga om marknadsandelar uppskattar Mycronic att de har lagt under sig förkrossande 70 procent av alla nya order för laserbaserade maskritare globalt.

Mycronic är börsnoterat, och ägs till 23 procent av huvudägaren, det svenska private equity-bolaget Bure Equity.

Skulle Kina kunna köpa upp en stor del av Mycronic?

– Jag skulle utgå ifrån att det säkert skulle granskas i så fall, av det enkla skälet att vi tillverkar väldigt avancerad utrustning, som kan vara kritisk för Sverige, svarar Sven Chetkovich.

Samtidigt utgörs marknaden till endast försumbar del av Sverige eller ens Europa. Ifråga om maskritare för halvledartillverkning säljs så gott som alla maskiner till Kina, Taiwan, Sydkorea, Japan och USA.

Försäljningen till Sverige härrör främst från Mycronics produktsegment High Flex, maskinutrustning där man monterar och löder ihop kretskort (istället för att etsa mikroskopiska mönster på tunna skivor som man gör vid halvledartillverkning).

Kluven om stödpaket

Sven Chetkovich visar en demonstrationslina som har satts upp inne på Mycronic: stationer för att skjuta på lodpasta, för att kontrollera att pastan ligger rätt, för att ta fram och montera komponenter på kretskortet och så vidare.

– Sverige står för 0,5 procent av vår försäljning, berättar han. Kina ensamt för omkring 45 procent. Lägger vi till Taiwan, Sydkorea och Japan blir det närmare 65 procent.

När Ryssland invaderade Ukraina påverkade det knappt Mycronic. Om halvledarsupermakterna Kina och Taiwan skulle gå in i väpnad konflikt med varandra skulle det däremot bli ”väldigt dåligt”, menar Sven Chetkovich – för Mycronic, men också för halvledarsektorn i stort. Och därmed världsekonomin, eftersom halvledare är så avgörande för det moderna samhället idag.

För att minska säkerhetsriskerna och stärka den egna rådigheten sjösätter nu EU och USA stora stödpaket för att främja nationell och regional utveckling och produktion av halvledare. Något Sven Chetkovich är både kritisk och positiv till på samma gång.

– Generellt kan man ju säga att det blir ineffektivt att bygga upp produktion på flera ställen på det sättet, menar han. Men i och med att man dubblerar kapaciteten behövs fler maskiner, så det är förstås bra för oss.

........................

Fakta: MEMS och maskritare

MEMS (Micro-Electro-Mechanical Systems) är små enheter som kombinerar elektronik och mekanik på mikroskala. Enheterna innehåller sensorer, ställdon och mikromekaniska strukturer.

Till skillnad från vanliga halvledare, som fokuserar på elektriska egenskaper, kan MEMS röra sig och reagera på fysiska förändringar i sin omgivning. De möjliggör kompakta och energieffektiva lösningar för många olika applikationer, inklusive accelerometrar och mikrofonelement i smartphones, trycksensorer i medicinsk utrustning och mikromekaniska speglar i bildprojektorer.

En maskritare för halvledartillverkning är en avancerad maskin som med hjälp av en högprecisionslaser etsar detaljerade mönster i nanometerskala på glasskivor täckta med bland annat krom.